Unikt samarbete när fem folkhögskolor går samman | Göteborgs Fria
  • Jan Wadebro (närmast kameran), Jan Küchler och Mariette Börjesson besöker lokalen i Bergsjön där den nya folkhögskolan flyttar in i augusti.
Göteborgs Fria

Unikt samarbete när fem folkhögskolor går samman

I augusti i år ska fem folkhögskolor bli en. Bergsjöns folkhögskolecentrum är en mångkulturell satsning tänkt att locka stadsdelens lågutbildade till skolbänken. Samarbetet är unikt och har intresserat forskare från Linköpings universitet.

Folkhögskolorna som startar en gemensam skola är Arbetarrörelsens folkhögskola, Göteborgs folkhögskola, Kvinnofolkhögskolan, Mångkulturella finska folkhögskolan och Folkhögskolan i Angered, FiA. Skolorna har haft ett samarbete i Bergsjön sedan 1998 men har hittils funnits på olika adresser. Från och med i höst finns de samlade under samma tak i lokaler som tidigare var Galilei livs på Gärdsås torg i Bergsjön.
Jan Wadebro på Göteborgs folkhögskola är en av tre samordnare för folkhögskolesatsningen, som skapar 150 elevplatser i Bergsjön.
- Det känns oerhört spännande. Än vet vi ju inte hur det kommer att gå, men det finns en god vilja och vi har alla väldigt höga förväntningar på varandra, säger Jan Wadebro.

Kursutbudet vänder sig till vuxna och kommer främst att utgöras av
så kallade allmänna linjer, som
ger motsvarande grundskole- eller gymnasiekompetens. Men även utbildning av annat slag kommer att erbjudas. Bland annat kurser som ger träning i svenska språket, och samhällsorienterade kurser som vänder sig till invandrare.
I Bergsjön är andelen personer mellan 25 och 64 år med eftergymnasial utbildning knappt 25 procent. Det gör Bergsjön till en av de stadsdelar i Göteborg som har flest lågutbildade invånare. Snittet för hela Göteborg ligger kring 45 procent och mest välutbildade är invånarna i Linnéstaden och i Centrum där drygt 60 procent har eftergymnasial utbildning.
- Just för att Bergsjön är ett utsatt område så känner vi att vi hör hemma här. Främst blir det givetvis personer i Bergsjön, Gamlestaden och Kortedala som söker våra kurser, men vi vänder oss även till folk från andra delar av staden, säger Jan Wadebro.

Folkhögskolorna ska alltså gå ihop och bilda en skola, och detta ska ske utan att de förlorar sina respektive profiler.
- Förhoppningsvis kommer vi att komplettera varandra och inte konkurrera, säger Jan Wadebro. Eftersom vi täcker olika delar kan vi ha ett bredare utbud och få till en helt annan dynamik i verksamheten.
Med Kvinnofolkhögskolan som har sina rötter i kvinnorörelsen, Mångkulturella finska folkhögskolan som i första hand riktar sig till personer med invandrarbakgrund, Arbetarrörelsens folkhögskola med dess politiska prägel, Göteborgs folkhögskola som håller en neutralare profil och FiA med förortsförankring och en aktiv roll i lokalsamhället är det fem väldigt olika arbetskulturer som förs samman. Hur samarbetet kommer att fungera är någonting som intresserar forskare inom universitetsvärlden. Lisbet Eriksson är lektor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet, och hon har fått i uppgift att följa processen under tre år.
- Jag kommer dels att titta på vad det betyder för området att ha ett folkhögskolecentrum och dels följa samarbetet och se hur man lyckas knyta ihop det här, säger Lisbet Eriksson.
Forskningsuppdraget kommer från Folkbildningsrådet i Stockholm och är en del i ett större forskningssammanhang där folkutbildningens roll i lokal utveckling studeras.
- Eftersom en liknande satsning aldrig har gjorts tidigare är det här ett ypperligt tillfälle för en forskare, säger Eriksson. Min spontana, ickevetenskapliga känsla är att det här kommer att gå bra. Samarbetet har ju redan pågått ett bra tag och idén verkar vara väl förankrad.

Politikerna i Bergsjön välkomnar ett folkhögskolecentrum och värdesätter den geografiska närheten till utbildningsmöjligheter.
- Dessutom tror vi att skolan kan fungera som en mötesplats och bli en bra part i samarbetet med andra verksamheter i stadsdelen, säger Anna Johansson, ordförande i stadsdelsnämnden.
Utöver folkhögskolans kurser finns tankar om kulturkvällar, seminarier, kaféverksamhet och olika sorters evenemang.

I dagarna går skolan ut med sitt färdiga kursutbud och fram till 4 maj går det bra att anmäla sig. Kurserna startar i början av september.

Rekommenderade artiklar

Göteborg - tolerant nog för den kreativa klassen?

En ny undersökning visar att unga göteborgare gärna startar företag och att de helst gör det ihop med andra i nya, otraditionella företagsformer. Enligt forskaren Richard Florida är sådan kreativitet framtidens recept på ekonomiskt välstånd. Florida har myntat begreppen kreativ ekonomi och kreativ klass, och han tror starkt på Sverige.

Bättre hjälp åt psykiskt sjuka

På fredag invigs Upplysningen - en informationscentral för frågor kring psykiska sjukdomar.
Det är en av elva projektsatsningar i Göteborgs stad som ska lyfta den hårt kritiserade psykiatrin. Ett annat projekt på gång är Röda tråden där personer med dubbel problematik erbjuds hjälp.

'Jag behöver inte aktiveras - jag behöver ett vanligt jobb'

Göteborg stads handikapplan är tydlig: 'andelen funktionshindrade personer med förvärvsarbete skall öka'. Men flera branschaktiva menar att arbetssituationen i själva verket har försämrats. Kommunen har gott om välformulerade mål, men saknar både statistik och uppföljning.

Göteborgs stiftelser får etiska regler

Nu ska det bli ordning på kommunens etik och moral. I torsdags beslutade fullmäktige om ett förbud mot att Göteborgs stiftelser placerar pengar i bolag som tillverkar och säljer vapen, alkohol, tobak, pornografi eller sysslar med spelverksamhet.

Från fängelse till företagande

Socialt företagande är rehabilitering som fungerar. Det visar en forskningsrapport från Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, som presenteras på tisdag.
På arbetskooperativet Karins Döttrar är man glada över framgångarna, men egentligen inte förvånade.

© 2019 Göteborgs Fria