Göteborgs Fria

Män får fortfarande mest plats i medierna

Omkring 70 procent av personerna i nyhetsflödet är män och 30 procent är kvinnor. Det är ett mönster som har varit i princip orubbat i Sverige de senaste tio åren. Det visar en ny rapport från Global Media Monitoring Project. Men rapporten pekar också på några ljuspunkter.

En dag för ett år sedan, den 16 februari 2005, mätte mediegranskare över hela världen hur många kvinnor och män som förekom i nyhetsflödet, vad de hade för roll och hur många av reportrarna som var kvinnor och män.

Nu har projektets svenska del färdigställt en rapport om de svenska medierna och den visar att mycket lite har hänt på åtminstone tio år. Fördelningen 30 procent kvinnor och 70 procent män i nyhetsflödet är till och med en marginell tillbakagång från den förra mätningen som gjordes år 2000, då 31 procent var kvinnor.
Granskningen i Sverige omfattade åtta dagstidningar, fyra nyhetsprogram i tv och två i radio. Arbetet koordinerades av Göteborgsbaserade nätverket Allt är Möjligt, och rapporten har författats av Allt är Möjligts ordförande, journalisten Maria Jacobson. Hon säger att feminism och jämställdhet har diskuterats länge på redaktionerna och att många redaktioner känner en press att bli bättre på det här området.
- De tongångar jag har hört på redaktioner är att det börjar bli lite pinsamt att man inte kan få in mer kvinnor. Dessutom hör läsare, tittare och lyssnare av sig och kräver en förändring, säger hon.
Andelen kvinnor i nyhetsflödet är enligt rapporten högre i Sverige än globalt, där genomsnittet är 21 procent, men det är många länder som hamnar på ungefär samma nivå som Sverige. Colombia slutade till exempel också på 30 procent, och Rwanda, Finland, Chile och Jamaica på 29 procent. Högst låg Belgien med 31 procent.

Mätningen har inte bara uppmärksammat hur ofta män och kvinnor förekommer, utan också vilka roller de har. Bilden som framträder är att män oftare än kvinnor är med i nyheterna på grund av något som de har sagt eller gjort. Kvinnor uttalar sig oftare som 'allmänhet' eller är offer för våld eller andra omständigheter. 19 procent av de kvinnor som var med på mätningsdagen framställdes som offer, och motsvarande siffra för män var 11 procent, enligt rapporten.
Att det inte har hänt så mycket i nyhetsutbudet trots en ökande medvetenhet om genusfrågorna både på och utanför redaktionerna tror Maria Jacobson har att göra med att den journalistiska dagordningen är maskulint kodad och att journalisterna gärna granskar makten inom systemet men sällan ifrågasätter grundstrukturen.
- Det är ett konstigt glapp i maktanalysen. Om journalister - och inte Statistiska centralbyrån och forskningen - hade avslöjat att kvinnor diskrimineras, då hade det varit ett tecken på systemkritik, men man har inte reflekterat över det, säger Jacobson.

Även som reportrar var kvinnor i minoritet på mätdagen med 35 procent, samma resultat som i den globala studien. Däremot var kvinnor som nyhetspresentatörer i majoritet med 80 procent.
Enligt rapporten har flera nyhetsredaktioner börjat arbeta aktivt med att skapa mer jämställda nyheter på senare tid, även om det inte har gett något mätbart genomslag i nyhetsutbudet ännu.
Göteborgsposten tog till exempel fram en handlingsplan under förra året och bestämde sig för att bli 'bäst i svensk press på att skildra kvinnor och män ur ett jämställt perspektiv'. Genusperspektivet ska vara på dagordningen vid varje journalistiskt möte på tidningen och bland annat ska nyhetschefen presentera en 'genusfälla' varje vecka.

Uppsala nya tidning, UNT, är en annan av dem som tagit tag i frågan. Där har man utarbetat en lista med tips på tillvägagångssätt för journalister som vill 'göra en mer jämställd UNT'. Bland annat uppmuntras journalisterna att ha genusperspektivet i huvudet redan när en artikel planeras, att inte slentrianmässigt beskriva kvinnors klädsel och att anstränga sig för att hitta kvinnliga experter som kan uttala sig.
2010 får vi se om det har gett resultat. Då genomför Global Media Monitoring Project sin nästa mätning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Ledarsidor stöder regeringen med 800 miljoner"

Värdet av den PR som regeringspartierna får på ledarsidor i borgerlig media kan uppskattas till minst 800 miljoner kronor om året, menar Sven Elander som har publicerat en uträkning på sin blogg.

Fria Tidningen

När blev det förbjudet att tänka efter?

”Oskyldig tills motsatsen bevisats”, brukar det heta både inom juridiken och pressetiken. Men när den anklagade är en världskändis gäller tydligen inte det.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu