I undersökningen har man gjort stickprov på jackor från fem olika märken från svenska, norska och utländska tillverkare. Man fann att samtliga jackor innehöll höga halter av fluorerade ämnen. De läggs på tygerna för att få en smuts- och vattenavvisande yta.
De material som undersöktes var Fine Tex DuPont Teflon, GoreTex Pac Lite, Helly Tech och TCS Water. De säljs på Polarn o Pyret, Peak Performance, Helly Hansen och Everest. Några andra varumärken som inte undersöktes men som även innehåller fluorerade ämnen är Bävernylon, Reimatex och Vent Air.
- Vi är särskilt upprörda över att man använder fluorerande ämnen i barnkläder. De svettas ju inte på samma sätt som vuxna, och behöver därför inte textilier som andas och är täta, i samma utsträckning, säger Mikael Karlsson, ordförande i SNF.

De fluorerade miljögifterna bryts inte ner i naturen. Istället tas de upp och lagras direkt eller indirekt via näringskedjan i levande organismer. Rapporten säger att tidigare forskning har visat att redan i små mängder ger de tydliga skadeeffekter på reproduktionen, cellfunktionen och på hormonsystemet. Dessutom har man noterat en kraftigt ökad halt av fluorerade ämnen hos isbjörnar och sälar i Arktis, vilket visar att de kan transporteras långa sträckor via luft och vatten. Utsläppen kommer från produktion, användning och avfallshantering. Man misstänker att de största spridarna är textilfabriker, tvätterier och soptippar.
- Fluorerade ämnen innehåller fluor och PCB och DDT innehåller fluormolekyler. Därför tror vi att miljöeffekterna är desamma. Till exempel kan fåglar som utsatts för PCB och DDT få ägg med väldigt tunna skal, vilket kan hota ett helt bestånd. Men de fluorerade ämnena är bara fem år gamla, så ännu vet vi inte hela omfattningen av skaderiskerna, säger Helena Norin, handläggare på SNF.

Förutom allvädersprodukter som kläder, skor och tält använder man fluorerade ämnen som impregnering i sängkläder, dukar, markiser, regnskydd och stoppade möbler. De finns även i vissa rengöringsmedel, mattor, målning, lack, vax, golv-
polish och brandsläckningsmedel. Globalt uppskattas produktionen till 10 000 ton. De fluorerade ämnena finns även i vissa typer av emballage för matvaror.
- De finns i vissa matförpackningar för att avvisa stänk och fläckar, säger Mikael Karlsson.
Som konsument har man ingen chans att värja sig mot fluorerade ämnen. Ingen information behöver ges på innehållsförteckningen när man köper en vara. Därför har varken konsumenter eller myndigheter tillräcklig information för att välja rätt vara eller kontrollera marknaden.
- Nu måste den svenska regeringen reagera och ta sitt ansvar och förbjuda de farliga ämnena. Det finns redan ämnen, till exempel polyur-etan, som är ofarligt med samma egenskaper, säger Mikael Karlsson.

I Norge ska vissa av ämnena vara utfasade innan 2010. Även i Sverige, Danmark, Storbritannien och USA ska ämnena undersökas vidare. Kanada är det enda land som totalförbjudit ett av ämnena.
- Vi tror att bara vissa tillverkare som återförsäljare frivilligt väljer att fasa ut ämnena. Därför är det viktigt att Sverige åberopar ett nationellt förbud i EU och att diskussioner förs om detta med andra länder.
Charlotte Unger, kemikaliesamordnare på miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, berättar att EU-kommissionen nyligen har föreslagit ett förbud mot ett av de fem ämnena, PFOS.
- I vår ska vi under tre möten diskutera med Kemikalieinspektionen om Sverige ska införa ett bredare för-bud för de övriga fluorerade ämnena.
Mikael Karlsson menar att ett sådant förbud skulle skynda på framtagandet av fler ofarliga impregneringsmedel.
- När det blev ett förbud mot klorblekt papper trodde man att det skulle ta 20 år att få fram en ofarlig metod att bleka papper på. Men det tog två år!