• Sören Nykvist tror att markägare och samer ska bli överens om jakt- och fiskerätten.
Fria.Nu

Staten behåller makten över samernas områden

Statens utredare vill se till att staten behåller sin makt över jakt- och fiskerättigheterna i de områden som samerna betraktar som sina. Utredningen som presenterades i tisdags innebär inte heller ett steg mot ratificeringen av FN:s konvention om ursprungsbefolkningar (ILO 169).

Jakt- och fiskerättsutredningen överlämnade i tisdags sitt betänkande Jakt och fiske i samverkan till statsrådet Ann-Christin Nykvist. Utredningen som påbörjades 2003 presenterades på en presskonferens av utredaren Sören Ekström.

Bakgrunden är markstrider mellan samer och markägare som pågått i många år. Samerna har hävdat att de har rätt att använda sig av marken för renbete, jakt och fiske, medan markägarna har ansett att marken är deras och även i vissa fall förbjudit samerna att använda deras marker.

- Bakom hela utredningen finns tanken på att befolkning, företag och samer ska hitta varandra i ett samarbete, säger Sören Ekström.

Staten äger nästan all mark ovan odlingsgränsen. Den kom till på 1800-talet för att skydda samernas intressen i området. Det är särskilt den delen av Norrland som samerna betraktar sig som ägare av.

- Men vi har inte funnit några bevis för att samerna historiskt sett har ensamrätt till dessa områden, säger Sören Ekström.

Håkan Jonsson, ordförande i Jakt- och fiskesamerna, som företräder de samer som inte är medlemmar i en sameby, håller inte med. Hans parti fick flest mandat i Sametinget men en koalition hindrade honom från att bli ordförande.

- De så kallade historieexperterna som ingick i utredningen kände inte ens till tidigare jaktlagar. Jag har gett förslag på kunniga historiker, men de fick inte komma till tals, säger Håkan Jonsson.

Den statliga utredaren föreslår att fördelningen av jakt- och fiskerättigheter ska ske lokalt, av samebymedlemmar och markägare tillsammans istället för som tidigare av Länsstyrelsen. Det ska ske i tio samverkansföreningar. I områdena ovan odlingsgränserna och i renbetesfjällen ska samer och markägare ha lika mycket att säga till om. Men i lappmarkerna nedanför odlingsgränserna ska samerna bara få 25 procent av rösterna. Och om samverkansföreningarna sköter sitt uppdrag har Länsstyrelsen rätt att avsätta samverkansföreningen och försöka starta en ny.

- Om staten äger marken ska den företrädas av Länsstyrelsen eller Fastighetsverket som ansvarar för statens skogar över odlingsgränsen, säger Sören Ekström.

Håkan Jonsson menar att det är ett sätt för staten att behålla sin makt över områdena ovanför odlingsgränsen.

- Dessutom är hela utredningen diskriminerande. Det är bara samer som är medlemmar i en sameby som kommer att få inflytande, inte alla de som tvingats upphöra med rennäringen.

Samverkansföreningarna ska också bedriva vilt-, fiske- och miljövård. En plan som ska ta hänsyn till de biologiska och ekologiska förutsättningarna och till lokalbefolkningens behov ska godkännas av Länsstyrelsen. Sören Ekström tycker att han har kommit fram till ett förslag som många kan acceptera. En majoritet av Sametinget har accepterat kompromissen liksom skogsindustrin, LRF, Jägarnas riksförbund och sportfiskarna. Bara Jägareförbundet är kluvet.

Lars Anders Baer, Sametingets ordförande, menar att utredningen är ett steg i rätt riktning.

Under den borgerliga mandatperioden på 90-talet förlorade samerna rätten att sälja jakt- och fiskerättigheter.

- Sedan dess har vi bara fått stå bredvid och titta på. Nu är vi tillbaka på ruta ett och har fått lite inflytande igen.

Har man kommit ett steg närmare en ratificering av ILO 169, FN:s konvention om ursprungsbefolkningar, som man har utrett sedan 1989?

- Nej, det kan man inte säga. Dessa förslag kan användas oavsett om Sverige ratificerar konventionen eller inte, säger Sören Ekström.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu