Nu vill miljöpartiet stifta en barnfridslag, som ska vara utformad på samma sätt som kvinnofridslagen. Den säger att vid upprepade kränkningar och trakasserier ska förövaren dömas hårdare, även om de enskilda händelserna inte betraktas som grova.

Maria Wetterstrand hoppades på att Högsta domstolen skulle stärka barnens rätt vid en fridskränkning. Men utslaget blev tvärtom. Högsta Domstolen ogillade hovrättens dom om att det är en fridskränkning när ett barn ser på när en förälder misshandlas.

Miljöpartiet kräver nu att en utredning tillsätts snarast för att titta på hur en sådan lagstiftning ska se ut. Man vill ha en lag som fokuserar helt på barnens rättigheter.

Hedvig Trost på justitiedepartementet säger att en mängd avgränsningar måste göras i en sådan utredning. Ska lagen omfatta barn i alla åldrar? Exakt vilka kränkningar ska straffbeläggas? Vilka närstående ska straffbeläggas om våld förekommer?

Hon berättar att frågan om ett barn är ett brottsoffer när det tvingas se på en misshandel i familjen inte är ny. Men under lång tid har man ansett att familjevåldet bör bemötas på andra plan eftersom grunden till problemet handlar om mäns våld mot kvinnor och att män inte slutar slå om de ytterligare straffbeläggs när de gör det inför sina barn. Därför har man förespråkat behandling av våldsverkare, sociala insatser, attitydpåverkan, stöd och skydd av kvinnan.

Feministiskt initiativ (Fi) har också reagerat starkt på Högsta domstolens dom. Gudrun Schyman anser att det borde vara uppenbart att barn är brottsoffer i familjer där män utövar våld mot kvinnor.

Inom Fi har det nyligen bildats en grupp för att se över hur lagarna ska förändras för att bättre kunna skydda kvinnor och barn.

[email protected]