Maktfrågan glöms bort i boendepolitiken | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Maktfrågan glöms bort i boendepolitiken

Förra söndagen avslutades bomässan i Göteborg. Under mässan har Gårdsten lyfts fram som ett föredöme för arbetet mot segregation. Receptet heter fysisk upprustning och lokalt deltagande. Men flera experter är tveksamma. De menar att dagens satsningar på så kallade problemområden missar den viktigaste frågan: maktfördelningen i hela samhället.

Gårdsten har fått ett nytt ansikte. Husen är nyrenoverade och delvis ombyggda, gårdarna är uppfräschade och hela området har fått en tydlig miljöprofil. Samtidigt har ägaren, det allmännyttiga Gårdstensbostäder, satsar hårt på lokalt deltagande. Styrelsen för bostadsbolaget består i dag först och främst av representanter för de boende

i området, alla förändringar av

området de senaste åren har planerats i nära samarbete med de boende, och många ungdomar har engagerats i olika lokala projekt.

Utvecklingen av Gårdsten har fått stor uppmärksamhet och många som följt utvecklingen är imponerade.

En av dem är Eva Hedman, utredare på Boverket.

- I Gårdsten kan man se hur ett nedgånget område kan få en positiv utveckling om man vågar satsa och tänka nytt, säger hon, och fortsätter:

- I Gårdsten och i Göteborg har man arbetat med att förbättra förvaltning och skötseln av de bostäder som finns och med fysiska förändringar. Men det räcker inte. Det finns ytterligare en punkt som måste vara med om man skall bryta segregationen. Och det är sammanlänkning med övriga staden, såväl fysiskt som mentalt.

Enligt Eva Hedman är det den viktigaste och samtidigt svåraste uppgiften. Viktigaste eftersom den handlar om det som skapar segregation, nämligen brist på kommunikation, brist på service och brist på arbete. Och svårast eftersom den påverkar alla i en stad eller en kommun, även de som bor utanför de så kallade problemområdena.

- I dag har vi en tydlig trend där man placerar själva problemet med segregation i de segregerade områdena. Då blir det naturligt att lösningarna finns lokalt i Gårdsten, Botkyrka eller Rosengård. Och det blir naturligt att enbart försöka lösa problemet på plats, genom satsningar på deltagande och upprustning.

I sin beskrivning av problemet får Eva Hedman stöd av Stina Fransson, vd för Gårdstensbostäder. Hon är nöjd med förnyelsearbetet i Gårdsten så här långt, men samtidigt är hon väl medveten om hur svårt det är att gå vidare.

- Varför är sjukvården mycket sämre i nordost, varför finns det ingen post och inget apotek i Gårdsten, och varför var Gårdstensbostäder tvungna att skjuta till två miljoner kronor för att vi skulle få en snabbuss som gick hit, frågar hon sig.

Enligt Masoud Kamali, sociolog och regeringens särskilde utredare i

integrationsfrågor, är svaret enkelt.

- Problemet är inte de så kallade segregerade områdena utan resten av samhället som inte vill släppa in alla människor.

Han säger att hela debatten om integration och segregation bygger på en lögn. Lögnen att alla förlorar på segregationen.

- Om vi skall kunna förändra

situationen för människor i områden som Gårdsten eller Rinkeby och Rosengård måste vi inse att en majoritet i samhället faktiskt tjänar på segregationen. Att bryta utanförskapet skulle automatiskt betyda att stora grupper skulle få mer makt och mer resurser och den makten och de resurserna måste tas någonstans ifrån.

Om vi vill göra upp med den här lögnen måste språkbruket förändras, menar Masoud Kamali.

- Vi borde inte prata om segregerade områden utan om marginaliserade och stigmatiserade områden. Då förstår man att problemet först och främst ligger utanför ett område som Gårdsten och att det handlar om fattigdom och fördomar. Inte om något annat.

Rekommenderade artiklar

Rättegång om forskningsmateriel handlar egentligen om något annat

I veckan inleds rättegången mot dampforskaren Christopher Gillberg. På ytan är det en rättegång om vem som skall ha tillgång till Christopher Gillbergs forskningsmaterial. Men på ett djupare plan är det en strid om vilken världsbild som skall prägla framtidens psykiatri.

Att bygga på höjden ger inte bredd åt staden

Skyskrapor är på modet. I Malmö använder politikerna Turning
Torso för att marknadsföra kommunen. Och i Göteborg vill makthavarna inte vara sämre. De senaste åren har politiker, byggherrar och arkitekter gång på gång presenterat nya planer på höghus. Det senaste tillskottet är fyra skyskrapor på Heden.

© 2018 Göteborgs Fria