Mångkultur på tveksam grund | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Mångkultur på tveksam grund

Skolans litteraturundervisning är alltför fokuserad på svensk litteratur. Det anser Kulturrådet, som nu satsar på att ge ut fler ”moderna klassiker” från olika delar av världen. En tvivelaktig satsning, enligt vissa.

I slutet av 2005 fick Statens Kulturråd i uppdrag av dåvarande regering att ge ut fler titlar i serien Alla tiders klassiker. Tanken var att böckerna, som riktas speciellt till skolklasser på högstadiet och gymnasiet, ska uppmuntra till ökad läslust hos eleverna och få dem att upptäcka litteratur från andra delar av världen än den västerländska.

Bland de titlar som hittills är föreslagna finns Arundhati Roys De små tingens gud, en antologi med modern arabisk poesi, en samling haikudikter från 1600-talets Japan och Gilgamesheposet som skrevs 2000 år f.Kr. i Mesopotamien.

Ibrahim Baylan (s) satt i Utbildnings- och kulturdepartementet när det begav sig och beslutade om projektet.

– Vi fick rapporter om att läsningen gick ner bland barn och ungdomar, samtidigt som det är viktigare än någonsin att kunna läsa för att klara sig i dagens samhälle. Framförallt är det pojkar med invandrarbakgrund som inte läser. Så tanken var att ge ut fler moderna klassiker från länder utanför Europa och USA, förklarar han bakgrunden till satsningen.

Men han är inte helt nöjd med urvalet av böcker som Kulturrådets arbetsgrupp har gjort. Han tycker att man kunde ha satsat mer på modernare litteratur, och inte nödvändigtvis på vad som brukar kallas klassiker.

– Det är ingen självklarhet att alla gillar Strindberg, men å andra sidan kanske det inte lockar så många ungdomar att läsa Gilgamesh-eposet heller, säger han.

Stefan Helgesson är professor i litteraturvetenskap och ordförande i den arbetsgrupp som väljer vilka böcker som ska ges ut i klassikerserien. Han medger att det är svårt att hitta litteratur som vänder sig till ungdomar. Men han tror ändå att de lärare som vågar introducera böckerna i klassrummet kan få eleverna att bli positivt överraskade.

– I vissa fall kan titlarna skapa oväntade kontaktytor. För en elev med syrisk bakgrund kan upptäkten av en syrisk poet innebära en annan känsla för litteraturen, han kan känna att den syriska kulturen är närvarande även i den svenska, säger han.

Av de tjugoen författare som hittills finns med på listan är endast fem kvinnor. Detta är något som Stefan Helgesson är medveten om, men han försvarar Kulturrådets urval med att det har varit svårt att få tag på kvinnliga författare längre tillbaka i tiden.

– I Afrika fanns nästan inga kvinnliga författare förrän på 1960-talet, vilket komplicerar det hela.

Det resonemanget köper inte Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap med genusinriktning.

– I dagens läge är det förvånande att man inte vinnlägger sig om att hitta de stora kvinnliga författare som ryms inom begreppet all världens klassiker, säger hon.

Kinesiskan Jung Chang, algeriskan Assia Djebar och egyptiskan Nadal el Sadaawi är några av de kvinnliga författare som borde ha en självklar plats på listan över klassiker, enligt henne.

– I svenska klassrum sitter det unga kvinnor och män av olika ursprung, som behöver veta att berättelsen om människan inte bara handlar om mannen.

Mikela Lundahl, idéhistoriker med inriktning på kolonialismens historia, ställer sig kluven till Kulturrådets satsning på en utomeuropeisk litterär kanon. Å ena sidan tycker hon att det är positivt att skolelever får läsa böcker från fler länder.

– Att svenska barn med rötter i hela världen får möjlighet att läsa om andra barndomar och livsformer än Bullerbyn motverkar en tendens att osynliggöra och glömma bort att alla svenska barns föräldrar inte kommer från den svenska landsbygden.

Men hon varnar samtidigt för att litteratur från andra världsdelar kan komma att reduceras till ett slags redskap för att öka förståelsen för andra kulturer.

– Då blir det ett slags etnografi. I dagens Sverige finns en mycket stark tendens att i all välvillighet glömma de litterära, estetiska kvaliteterna och istället tänka på andra länders litteraturer som källor till information, säger hon.

Fakta: 

Alla Tiders Klassiker
• En litteraturserie som ges ut av bokförlaget Natur och kultur.
•Syftet är att erbjuda grund- och gymnasieskolan klassisk litteratur till lågt pris.
• Under en femårsperiod (2005-2010) ska 50 nya titlar icke-västerländsk litteratur ges ut.
• Endast verk som redan är översatta till svenska får ges ut.
• En arbetsgrupp på elva personer bestående av författare, bibliotekarier, litteraturvetare och förläggare ska komma med förslag på litteratur.

• Hittills har de offentliggjort en lista på 22 titlar som ska ges ut i klassikerserien. Av 21 författare är endast fem kvinnor.
•Sex böcker har getts ut, dessa är:
Chinua Achebe, Allt går sönder
Machado de Assis, Vansinnesläkaren
Nguyen Huy Thiep, Skogens vakt
Juan Rulfo, Pedro Páramo
Clarice Lispector, Stjärnans ögonblick
Yu Hua, Att leva

Rekommenderade artiklar

Karin Kilner arbetar för att eleverna ska få läslust

Svenska skolbarn läser böcker i allt mindre utsträckning, och många elever har problem med läsning och skrivning. Samtidigt sparar många skolchefer in på skolbiblioteken.
- Utvecklingen rimmar dåligt med politikernas tal om att vi ska satsa på språk och integration, tycker Karin Kilner, bibliotekarie på Sjumilaskolans bibliotek som nu står inför besparingar.

Svalt mottagande av bibliotekskampanj

"Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik.' Det tycker författarna bakom uppropet Library Lovers. Men i Göteborg får kampanjen ett svalt mottagande.

Par i jazz

Vägen till berömmelse har varit relativt kort för Mariam Wallentin och Andreas Werliin. Sedan debutskivan förra året har duon tagit emot hyllningar från flera håll, och i januari
tilldelades de Rikskonserters anrika pris Jazz i Sverige.

Liv Strömqvist drivs av purt raseri

'Bakom varje framgångsrik man står en kvinna', lyder ett något uttjatat ordspråk. Men sällan har det varit så tydligt som i Liv Strömqvists nya seriealbum. Precis som feministiska forskare gjort i några decennier nu, lyfter hon fram de kvinnor som tidigare inte ansetts värda att nämnas i historieböckerna, och ger dem den cred de förtjänar.

Maj Wechselmann gör film om journalisten Bang

Barbro Alving, alias Bang, var en av Sveriges mest kända krigskorrespondenter under 1900-talet. Hon var ofta kontroversiell och hon drevs av sitt starka rättspatos. Nu har Maj Wechselmann, själv en omstridd dokumentärfilmare, gjort en film om Bang.

© 2019 Göteborgs Fria