• Marjaneh Bakhtiari
Göteborgs Fria

Bakhtiari utmanar toleransens gränser

Äntligen kommer en bok där relationerna mellan svenskar och invandrare skildras för vad de är: relationer mellan människor. Marjaneh Bakhtiari har med sin bok Kalla det vad fan du vill ruskat om hela mediasverige. Boken är inte självbiografisk säger hon, men ett har hon i alla fall gemensamt med själva boken: de låter sig inte utnyttjas för någon annans syften. Det är skönt.

Författare: Marjaneh Bakhtiari

Titel: Kalla det vad fan du vill

Förlag: Ordfront

I Kalla det vad fan du vill får vi möta familjerna Irandoust och Sundén. Familjen Irandoust har kommit från Iran till Sverige, medan familjen Sundén är vad vi skulle kalla kärnsvenskar. De skulle inte ha något att göra med varandra om inte Bahar Irandoust blivit tillsammans med Markus Sundén.

I de båda familjerna har Marjaneh Bakhtiari placerat in ett typgalleri av människor som är otroligt underhållande och framförallt skapar komiska situationer varje gång de möts.Men skillnaden mot många andra romaner är att det inte finns några offer. Varje person har sin egen agenda och är ganska full av sig själv.

Amir Irandoust vill bara prata om Irans ärorika historia, och persisk poesi. Mamman, Panthea försöker så gott hon kan att bli svensk, men svenskarna bjuder inte in henne i sin värld och vägrar förklara den, eftersom den är 'normal'. Det är ju liksom inget särskilt med svenska traditioner, man gör bara 'som vanligt' till jul och midsommar. Föräldraparet Sundén har också sina projekt. Pernilla försöker förstå Bahar och vill komma nära henne, genom att Bahar ska berätta om hur svårt hon haft det. Hon kan bara förstå invandrare om de går med på att bli offer. Hon är ju så välvilligt inställd, tillsammans med Bengt reser hon världen över och samlar på 'exotiska' inredningsdetaljer. Sen har vi Farfar Bertil Sundén som är en klassisk sur gammal rasist.

Tillsammans skapar de båda familjerna stor komik, men belyser samtidigt en rad samhälleliga problem. Bakhtiari gör det uppenbart att när en människa går från att vara utvandrare till invandrare blir hon automatiskt 'den andra'. Samhället är bara tolerant så länge invandrarna finner sig i den rollen. Vi möter till exempel en musiklärare som ber sina elever ta med sig sådan musik de lyssnar på hemma, inte sådan som spelas på Mtv. Hon förväntar sig något exotiskt och själfullt. Men hennes elever lyssnar givetvis på Mtv-musik, precis som alla andra ungdomar, oavsett hudfärg.

Bakhtiari pekar ut alla våra fördomar och hon gör det så snyggt. Kalla det vad fan du vill är inget brandtal mot rasismen eller flyktingpolitiken. Det är en roman om en ung kvinna mellan 13 och 23 som söker efter sin identitet. Eftersom hennes hud är lite mörkare har omvärlden andra förväntningar på henne, än om hon varit född i Sverige av svenska föräldrar. På samma sätt som media bemöter Marjaneh Bakhtiari som något annat än bara en ung romandebutant. Det är i och för sig inget konstigt med det. Ungdomskulturen handlar till stor del om känslan av att vara avvikande, politiskt, sexuellt eller etniskt. Kalla det vad fan du vill är inte annorlunda på det sättet. Det som skiljer boken från andra debutanter är lättheten i språket och humorn som ligger över allt allvar. Jag vet vad jag vill kalla det: en av de bästa böcker jag läst på tio år.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Fattigare utan bibliotek

Hela mitt liv, nästan, har jag bott alldeles nära ett bibliotek. En händelse som liknar en tanke, brukar man väl säga. Jag tror i och för sig att jag skulle ha tillbringat ungefär lika mycket tid där ändå, men visst har närheten hjälpt till. Bibblan har alltid varit ett slags home away from home.

Fria Tidningen

Kulturkrönikan: Skeva bilder av förorten

Nu bränner de bilar i förorten och plötsligt är segregationen tillbaka på dagordningen. Mer sällan pratar man om integration. Det är så mycket enklare med segregation, lättare att peka på och sen gå vidare. Och det finns rätt mycket att peka på i Göteborg. Sociologen Ove Sernhede säger i GP att ungdomar i förorten i stor utsträckning inte ser sig som göteborgare, utan som boende i sin respektive förort. Frågan är ju också om de ses som göteborgare, om förorten i nordost är en del av goa glada Go:teborg.

Göteborgs Fria

Scenkonst inom bokpärmar

Poetry slam är en genre som långsamt växer i Sverige. För att visa på den variationsrikedom som ryms bakom begreppet ger nu Ord på scen ut en samlingsvolym där ett sextiotal poeter visar prov på sin scenlyrik.

Göteborgs Fria

Passionerad falsksång

Ärevördiga skivbolaget Love Records har till slut bestämt sig för att ge ut M.A. Numminens svenska 70-tals plattor på cd.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu