Forskare tar reda på hur man trivs utan shopping
Etiska konsumenter som gör sina inköp med blicken riktad mot en bättre miljö. Det är huvudpersonerna i Pernilla Jonssons doktorandprojekt. De är goda föredömen som trivs med sina liv, men vill miljörörelsen inspirera andra till att leva hållbart borde den vara mer lyhörd, tror hon.
De senaste 100 åren, särskilt efter andra världskriget, har konsumtionen fått en allt större betydelse i människors liv. Men ett livsmönster som växer sig stort föder också
alternativa sätt att leva. I slutet på 1970-talet började rörelser som reagerade mot konsumtionssamhället att bli mer tongivande. En av deras huvudidéer var att konsumera mindre och på så sätt få mer tid över till annat.
- Det handlar om en frivilligt vald enkelhet. Man kan se det hela som en ideologi som går ut på att minimera sina utgifter och därigenom minska sitt beroende av samhällets strukturer.
Livsstilar som speglar frivilligt vald enkelhet utgör centrum i Pernilla Jonssons avhandling. Den ingår i ett större tvärvetenskapligt projekt på Centrum för konsumentvetenskap: åtta forskare undersöker genom etnografiska metoder olika sidor av den kommersiella konsumtionens inverkan på nutidsmänniskan.
Genom en bilpool har Jonsson kommit i kontakt med personer som på olika sätt konsumerar medvetet.
- Det märks att många av dem agerar mot missförhållanden som uppmärksammas i media. De flesta bojkottar torsk, broilerkyckling och multinationella företag. Och så finns de riktiga 'livsstilsproffsen'. De som inte enbart är miljötänkande konsumenter, utan också producenter av miljövänliga lösningar. Om det miljövänliga alternativ som de söker inte redan finns så ser de till att själva framställa det, säger Jonsson.
Vissa av dem driver företag i linje med sina miljövänliga värderingar.
- De är positiva skapande exempel som visar att det är möjligt att vara företagare på ett ekologiskt hållbart sätt. Den stereotypa bilden av miljövännen som den drömmande, slöa hippien är långt ifrån sann.
Jonsson upplever inte att hennes informanter konsumerar mindre, däremot att de konsumerar alternativt. Till exempel Krav- och rättvisemärkt. Generellt resonerar de väldigt solidariskt - engagerar sig i vad som händer i fattigare delar av världen och stödjer hjälp till självhjälps-projekt, menar hon.
- Men det behöver inte nödvändigtvis vara bistånd som de lägger sina pengar på. En man som jag träffade hade en jättedyr specialkajak. En annan en kockkniv för över tusen kronor.
Pengar till mer prylar är annars inget som Jonssons informanter drömmer om. De flesta tycker att de har det väldigt bra som de har det.
- I dag är det inte materiella ting som vi lider brist på i vårt samhälle, det är tid. Just kortare arbetstid är ett av miljörörelsens ideal, säger hon.
På så sätt innefattar deras hållbarhetstänkande även individens hälsa. Människan ska inte bli utbränd utan hålla i längden.
- Många av dem som jag pratat med anser att de får mer tid genom att leva enklare. Deras medlemskap i bilpoolen är ett konkret exempel, de tjänar massor med tid genom att slippa tänka på parkering hela tiden.
Jonsson har ingen bil, skulle det bli aktuellt kan hon absolut tänka sig medlemskap i en bilpool framför eget ägande. Så pass inspirerad har hon blivit av sitt projekt. Jonsson har dock ingen personlig anknytning till miljörörelsen. Hon är företagsekonom i grunden och doktorandprojektet blev hon tilldelad. Hon tror att det kan ha varit en fördel. Att det ger henne en klarare blick som gör det lättare att vara kritisk - att se både för- och nackdelar. För trots att hon tycker att hennes informanter statuerar goda exempel för hur hållbar utveckling kan uppnås, så tror hon inte att det är tillräckligt för att få andra att göra samma sak. Hon anser dessutom att pekpinnar bör undvikas.
- Vi borde lyssna mer på miljörörelsen, men de borde också vara mer lyhörda. Som det är nu sitter ofta de stora företagen på de anklagades bänk och civilrättspersonerna anklagar. På så sätt skjuter miljörörelsen ibland sig själva i foten. Det blir en olycklig 'vi mot dom'-situation. Det hjälper inte att klanka ner och peka finger åt varandra. Samarbete och kompromisser är en nödvändighet om miljörörelsen ska kunna komma någon vart i längden.
Om människor över lag ska bli etiska konsumenter så räcker inte argumentet 'snällhet', menar Jonsson.
- Det finns ett stort intresse för miljövänliga produkter, många säger sig måna om miljön och är med på att till exempel källsortera. Men i dagsläget, när kravmärkta varor har både en högre siffra på prislappen och rykte om sig att hålla dålig kvalitet, så lockar de inte någon större grupp av konsumenter.
Att de står i hyllan och skriker 'köp mig för att jag är snäll' hjälper inte, säger hon.
- Alla kommer aldrig att, som vissa av mina informanter, gå in och söka efter miljövänliga varor på Internet. Miljörörelsens argument 'vi måste alla anstränga oss' är en 'mot alla odds'-historia. Vi måste ändra våra konsumtionsvanor om vi ska kunna gå mot en hållbar utveckling, men miljörörelsens ideal kommer inte att bli mainstream.
Om miljövänliga attityder ska märkas även i praktiken måste i stället produkter designas så att de underlättar i vardagen, säger Jonsson. Hon menar vidare att konsumtion och produktion är olika sidor av samma mynt. Det går inte att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Ska konsumtionsmönstren ändras måste det ske innovationer på båda sidor.
En bilpool tycker hon är ett bra exempel på en lösning som erbjuder flera incitament, och där användarna är både producenter och konsumenter. Medlemmarna får tillgång till det som de vill ha. Samtidigt sparar de tid och pengar jämfört med om de skulle äga en bil. Utöver det så är lösningen vänligare mot miljön.