På kyrkogårdarna har man i dag problem med alla gravkransar som inte går att kompostera. Material som oasis, det vill säga grön plast som ska hålla växterna fuktiga, och ståltråd sätter stopp för kompostering. Det är ett alltför tidsödande projekt för personalen att källsortera.

- Vi har ett program för att kunna kompostera växterna. Det blir ju tonvis med växter, men det blir svårt när det är så mycket plast och ståltråd. Det är helt klart ett miljöproblem, säger miljöpartisten Viviann Gunnarsson, miljöborgarråd, som korade vinnarna i tävlingen Det ekologiska binderiet.

Tävlingen arrangerades av Stockholms kyrkogårdsförvaltning och Blomsterfrämjandet och prisutdelningen ägde rum på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i Älvsjö. Det kom in över 100 bidrag, ett 70-tal från studerande och ett 40-tal från professionella florister. Vinnaren i floristklassen blev Joakim Lindgren från Örebro. Han hade använt säckvävsremsor som låg på kistan och ner på golvet. Kransen bestod av påskliljor och vide. I studerandekategorin vann Jessica Ottosson från Tväråker. Hon hade gjort en krans av korneller, auberginer och orkidéer.

Viviann Gunnarsson hoppas på att ekologiska blomsterkransar snart kommer att finnas som alternativ till exempelvis begravningar.

- Ja, jag hoppas på det. Bidragen i den här tävlingen är vackra. Många av dem är vackrare än de traditionella, icke komposterbara kransarna. Det är kul att man kan kombinera miljö och design.

Ann-Sofie Ohlsson, förvaltnings-chef vid Stockholms kyrkogårdsförvaltning, säger att miljövänligheten även beror en hel del på blomsterhandlarna.

- Blomsterbranschen själv måste också ta tag i det och börja producera ekologiska kreationer. Samt att kunderna måste bli intresserade och börja välja ekologiskt, säger Ann-Sofie Ohlsson.

Men för att vara miljö- och människovänlig räcker det inte med att välja nedbrytbara kransar. I tredje världen kan svenska gravbuketter vara ett hot mot lokalbefolkningens överlevnad. Till exempel när rosor odlas i Afrika och vattnet går till den produktionen i stället för till lokalbefolkningen.

- Det handlar även om att odla miljövänligt och försöka hålla sig med inhemska växter. Om växterna exempelvis odlas i något annat land har det ofta visat sig att det blir en stor förlust för lokalbefolkningen där, säger Viviann Gunnarsson, miljöborgarråd.

Stockholms kyrkogårdsförvaltning måste följa EUs avfallshierarki som går ut på att man i första hand ska återanvända eller återvinna produkterna antingen till material eller energi.

- Syftet är att vi ska bidra med så lite avfall som möjligt. Man kan lätt göra biogas av blommor till exempel, säger Viviann Gunnarsson.

Biogas är ett förnybart bränsle som kan användas som drivmedel till fordon och för att producera el och värme. Genom rötning kan energi utvinnas ur organiska avfall och grödor.

Ann-Sofie Ohlsson säger att det inte alls är omöjligt i framtiden att framställa biogas av växterna.

- Men i så fall blir det så att vi på kyrkogårdsförvaltningen levererar växter och grödor till någon annan som då framställer biogasen, säger hon.