Fria.Nu

Grupp 8 satte agendan

Det blåser medvind för feminismen. De flesta riksdagspartier kallar sig feministiska och kanske ser vi snart ett renodlat feministiskt parti. I onsdags klubbade riksdagen igenom den nya sexualbrottslagen och snart får lesbiska rätt till insemination. Men det har varit en lång kamp för att nå hit och mycket finns kvar att göra innan vi lever i ett jämställt samhälle.

För 40 år sedan var det otänkbart med ett jämställt samhälle. Kvinnor skulle stanna hemma, ta hand om barn och make. Framför allt sin make. I en amerikansk hushållsbok från 1960-talet hittar vi följande råd för hur en kvinna ska behandla sin man när han kommer hem från jobbet: "Ha ett vänligt bemötande. Ge din man ett stort leende och visa att du är glad att se honom. Låt honom prata innan du gör det, för det han har att säga är viktigare."

En liknande syn rådde i Sverige. Men 1968 kom Grupp 8 och vände upp och ner på patriarkatet och den rådande uppfattningen om kvinnors underordning. Grupp 8 grundades av just åtta kvinnor och var den kvinnoorganisation som fick störst genomslag. Gruppen växte snabbt, först med lokalgrupper i Stockholm, sedan över hela landet. Grupp 8 drev frågor om rätten till arbete, lika lön, sex timmars arbetsdag för alla, daghem åt alla barn, fri abort och kamp mot pornografin.

Det var Grupp 8 som återuppväckte firandet av den internationella kvinnodagen. Den första demonstrationen hölls 1971 i Stockholm och blev sedan en årlig manifestation.

Grethel Brohult, konstnär, var politisk aktiv under tiden då Grupp 8 bildades. Hon säger att Grupp 8 hade stor betydelse för hur kvinnofrågorna uppmärksammades.

– De studerade och diskuterade och drev en massa frågor, som dagisfrågan och hur kvinnor utnyttjades som billig arbetskraftsreserv som kunde slängas in när det behövdes. Många av kvinnorna som var aktiva i diskussionen drev sedan frågorna vidare i sina yrkesliv.

I slutet på 60-talet var det väldigt svårt att få dagisplats Stockholm eftersom det inte fanns så många daghem. Vid 1960-talets slut fanns det bara omkring 10 000 samhällsfinansierade daghemsplatser.

– Vi tog vårt första barn i en bag och åkte in till city där de som planerade dagisverksamheten fanns. Vi bodde i Älvsjö men det fanns bara en enda plats i stan och den var på Essingen. Det var bara att tacka och ta emot, säger Grethel.

Dagisverksamheten har ändrats en hel del sedan dess.

– Vi fick lämna vårt barn i dörrspringan. Ingen förälder fick komma in, för då kunde de andra barnen bli rädda.

Under 70-talet skapades nära 120 000 platser på dagis och fritids, och under 80-talet ytterligare 15 000. Därför var inte frågan om dagis längre lika aktuell när stödstrumporna bildades 1991.

Tanken på ett feministiskt parti väcker i dag lika starka reaktioner som stödstrumporna gjorde då. Det stödstrumporna åstadkom påverkar politiken än i dag.

Stödstrumporna bröt upp blockpolitiken och satte hela det politiska systemet i gungning. Så här skriver Nina Björk i boken Under det rosa täcket: "Att stödstrumporna, utan att ens kandidera som parti inför valet -94, kunde bli så uppmärksammade och få de etablerade partierna att så ivrigt värna om kvinnofrågan, beror på att de gjorde kön till utgångspunkt för politiskt engagemang."

Det var delvis 1970-talets kvinnorörelse som låg till grund för stödstrumpornas kraft, konstaterar Nina Björk, särskilt synsättet att det personliga är politiskt och att kvinnors intressen inte är några särintressen – utan halva befolkningens.

Feministerna har uppnått eller närmat sig en del av sina mål. 1968 var de svenska kvinnolönerna omkring 72 procent av männens, i dag är de runt 85 procent. Fri abort har införts och den svenska sexköps-lagen, som kriminaliserar torskarna men inte de prostituerade, kan ses som några framsteg.

Men fortfarande demonstrerar tusentals abortmotståndare varje år och ett parti som vill begränsa aborträtten sitter i riksdagen. Mäns våld mot kvinnor har länge varit en lågprioriterad fråga och i många kommuner får kvinnojourerna klara sig på ideella medel.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Ingen slump att män använder mest våld”

I Västra Götaland var 86 procent av dem som dömdes för misshandel år 2011 män. Föreningen Män för jämställdhet vill minska mäns våldsanvändande och ordnar därför en workshop i ickevåldskommunikation.

Systerskapet under luppen

Begreppet systerskap har länge använts av den feministiska rörelsen, men har på senare tid fått kritik för att vara ett uteslutande begrepp. GFT träffar fyra studenter från Göteborgs feministiska högborg, Kvinnofolkhögskolan, för ett samtal om systerskapet.

"Viktigt med separatism"

Cornelia Wahlgren och Miriam Hagström är med i Kvinnofolkhögskolans 8 mars-kommitté. De menar att systerskap och kvinnoseparatism är viktiga kampmetoder.

© 2014 Göteborgs Fria