Skrattet för oss närmare | Göteborgs Fria
  • Har du varit med om roliga situationer med ursprung i kulturella skillnader? Namdar Nasser och Annica Andersson tar fortfarande emot bidrag till sin b
Göteborgs Fria

Skrattet för oss närmare

Göteborg är en mångkulturell stad, nästan en fjärdedel av befolkningen har utländsk anknytning. Ett stort problem är segregationen, åtskillnaden av människor med olika bakgrunder. Detta vill Namdar Nasser och Annica Andersson motverka med sitt bokprojekt Dråpliga kulturkrockar.
- Vi vill roa, underhålla och utbilda genom att belysa problematiken på ett annorlunda sätt, säger de optimistiskt.

Esperantoplatsen känns som en logisk plats att träffa Namdar Nasser och Annica Andersson på. Språket esperanto skapades med syftet att förena människor med olika etniska och språkliga bakgrunder. Namdar och Annica vill använda skrattet på ett liknande sätt - som en förenande länk mellan människor. De håller just nu på att samla in berättelser från människor som på något sätt har varit med om dråpliga kulturmöten. Situationer och händelser där språk eller kulturella koder lett till missförstånd som i stunden upplevs som pinsamma men som man i efterhand kan skratta åt. Berättelserna ska sammanställas för att senare komma ut på det egna förlaget Nordient, en lek med orden nord-ord-orient.

Intresset för litteratur och språk var det som förde Namdar och Annica samman. De träffades för snart tio år sedan när de båda läste litteraturvetenskap. Nu arbetar de

med undervisning, Annica som lärare på en gymnasieskola och Namdar som datalärare. Men mycket resurser och engagemang läggs också på olika kulturella projekt som de vill genomföra.

Namdar Nasser, som är född och uppvuxen i Teheran, är även författare och översättare. Han tycker det är viktig att bygga broar mellan den svenska och iranska kulturen. Detta gör han genom att översätta intressant persisk litteratur till svenska och för den persiska publiken introducerar han poeter som Edith Södergran.

Namdar var förra året inbjuden till Svenska institutet i Alexandria, som ingår i UDs

utrikesrepresentation. Han var en av flera översättare som deltog i ett arbete med att återknyta Gunnar Ekelöfs poetiska värld till dess inspirationskällor i det grekiska Bysans och Främre Orienten.

- Mitt skrivande handlar en hel del om att informera. Att visa upp och sprida okänd

litteratur, och visa att kulturen är dynamisk och att det hela tiden finns spännande saker att upptäcka, säger Namdar.

Det finns många tragiska och sorgliga händelser med ursprung i kulturkrockar. Namdar och Annica är medvetna om allvaret i problematiken, men anser att det är viktigt att även belysa andra och mer positiva aspekter.

- Det finns mycket rädslor som bygger på förutfattade meningar. Det är mänskligt att vara rädd för det man inte känner till. Men man måste våga lite också, annars lär man sig aldrig något, säger Namdar.

Boken ska komma ut till bokmässan i höst och fram till i maj finns möjlighet för dem som sitter på roliga och tänkvärda historier att skicka in sina bidrag. De säger att det är stor variation på bidragen som hittills kommit in. Namdar återger en muslimsk kvinnas berättelse om sitt första kyrkobesök och hur hon misstog kollekthåven för en religiös relik. En annan kvinna berättar om skratten som följde efter att på en italiensk restaurang beställt in fladdermussoppa istället för ärtsoppa.

Många bidrag har sitt ursprung i mötet mellan invandrare och svenskar, men målet är att få in alla slags berättelser som har sitt ursprung i kulturella möten.

Namdar och Annica pratar engagerat och det känns att de vill mycket med boken. Vi kommer in på diskussionen om vad som är svenskt och varför det verkar vara så viktigt att hela tiden konstituera en stark bild av svenskhet. Hur vi hela tiden utgår från den svenska normen i mötet med det främmande, som ofta upplevs som hotande och avvikande. Namdar menar att samhället behöver mer öppenhet och att det är viktigt att förstå att det som är svenskt hela tiden förändras - att kulturen inte är stillastående och orörlig. När vi talar om "oss svenskar" måste det innefatta alla människor som bor i Sverige.

- Detta är viktigt. Vi vill ge människor som aldrig annars får möjlighet en chans att komma till tals. Nu kan de bli publicerade med sin egen historia i en bok, säger Annica.

Namdar och Annica kan inte direkt komma på någon situation dem emellan som skulle bero på kulturella skillnader. Men städning är ju också kultur och där ryker de ihop.

- Du vet, Namdar är så typisk svensk. Vill ha ordnig och reda och står jämt och diskar, säger Annica med glimten i ögat.

Rekommenderade artiklar

”I min värld är allt lera"

Konstnären Karin Karinson har mutat in ett eget område inom svensk keramisk skulptur. GFT träffar henne för att prata om loppisfynd som finner sin väg in i hennes verk.

© 2020 Göteborgs Fria