Människans liv hänger på en tråd | Göteborgs Fria
  • Haltara med sin döda syster i Strings, världens första långfilm med marionettdockor.
Göteborgs Fria

Människans liv hänger på en tråd

Danske regissören Anders Rønnow Klarlund har med Strings gjort världens första marionettdockfilm. Det är en fascinerande och engagerande film som starkt tar ställning för kärlekens försonande kraft.

Lite överraskande att Danmark, med sin starka realismtradition, skickar Strings till nordisk tävling på Göteborg filmfestival. Regissören Anders Rønnow Klarlund har tidigare gjort filmen Den Åttonde samt skräckisen Besatt.

Strings är en marionettfilm, en väldigt skickligt gjord dockfilm. För trots att man som publik hela tiden ser dockornas rep som styr dem dras man in i filmens handling.

Filmen handlar om landet Hebalon som styrs av en krigisk konung. På sitt yttersta lämnar han över makten till sin som med önskan om att denne, till skillnad mot honom själv, ska styra landet med visdom och kärlek.

Men bakom maktens ridåer smids onda planer och Hal Tara luras att hans far dödats av fienden Zeritherna. Han drar iväg, förklädd som slav och utrustad med sin fars svärd, för att hämnas.

Filmen utvecklas till en arketypisk saga där ont står mot gott. Filmens huvudkaraktär, den i guld skimrande Hal Tara, blir en slags Jesusgestalt som till slut lyckas förena folken som står mot varandra.

Strings är en moraliserande film med ett kärleksbudskap, och det är inte svårt att läsa in en bitsk samhällskommentar till det ogästvänliga och främlingsfientliga Danmark av idag.

Strings är en gullig och rar familjefilm som inför den svenska premiären försetts med svenska röster. Jonas Karlsson gör huvudkaraktärens roll. Förhoppningsvis kan den konkurrera med de stora Disneyproduktionerna när den går upp på den ordinarie biorepertoaren den 25 februari.

Rekommenderade artiklar

”I min värld är allt lera"

Konstnären Karin Karinson har mutat in ett eget område inom svensk keramisk skulptur. GFT träffar henne för att prata om loppisfynd som finner sin väg in i hennes verk.

© 2020 Göteborgs Fria