Leksakernas roll till jul | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Leksakernas roll till jul

Det är jul. Barnens listor till tomten rullar långa över golv och dataskärmar och folk vallfärdar till leksaksaffären. Men vad är det de möts av på hyllorna? Vad är det de köper? Och hur påverkar leksakerna barnens syn på sig själva som pojkar och flickor?

Leksaksaffären är full av ljud: Kulsprutor, batteridrivna bjäbbande hundar och reklamjinglar för bratz-dockor. Mumlande människor som kryssar fram mellan hyllorna.

Vid affärens ena långsida- rosavit och full av babydockor, barbie och bratz- står en äldre man. Han har en rosaklädd prinsessbarbie med tillhörande katt, spegel, kam, borste och parfymflaska i plast i handen. Hon ska bli en present till yngsta barnbarnet. När jag frågar om barnbarnet är en kille eller tjej skrattar han.

- Att ge en bil till en tjej, det kan jag tänka mig, men inte att ge en docka till en kille.

- Varför inte?

- Nähähä, svarar han och tittar på mig med road blick, det passar inte.

På de pastellfärgade dockhyllorna finns bara tjejer avbildade på förpackningarna. Duktiga mammor som matar och bäddar, men inte en enda barnkär pappa. Likadant ser det ut på kartongerna till dockskåpsmöbler och sminkhuvuden: Idel leende tjejer. Killar som är inredningsintresserade eller gillar att sminka sig eller andra verkar inte existera.

Barbiedockorna finns som prinsessor i svepande klänningar, baldrottningar, tuffa tonårstjejer med massor av örhängen som tillbehör och mammor med sina barn på armen. Där finns en barbie-kung till alla prinsessorna. Och en barbie-pappa. På hans arm vilar en basketboll, medan sonen åker för sig själv i en leksaksbil.

En liten kille går med bestämda steg förbi allt det rosa, bort till den motsatta långsidan. Här är det grönsvarta färger som gäller och väggen täcks av actionfigurer. Alla jag pratar med här ska köpa klappar till pojkar.

Jag tar upp den actiondocka en kvinna precis berättat att hennes son ska få i julklapp. Det är en man, med svällande muskler, väst med en liten plastkniv i, gröna byxor med ett lassorep vid fickan, stövlar och safarihatt. Han ser spänd men beredd ut, där han står omgärdad av tillbehör: två pistoler, en revolver och ett gevär, en radiosändare, en kamera och två ryggsäckar i plast med granater och ett armborst.

Jag följer raderna av hjältar, monster, poliser, brandmän och äventyrare och hittar en kvinnlig docka. En. Hon står i en förpackning och ser i och för sig samanbitet cool ut, men en enorm björn är på väg rakt mot henne och hennes enda vapen är en kamera. Som tur är har hon dock också två manliga dockor med sig i förpackningen, och de är rustade till tänderna.

I en vagn ligger en liten kille och fingrar tankfull på en leksaksrevolver. Hans mamma böjer sig över honom och visar hur skotten smattrar när avtryckaren hålls inne.

Från andra änden av affären hörs en gäll röst.

- Den vill jag ha, säger en tjej och pekar på en rosa-blå balettkjol i tyll.

- Allt kan du inte få, svarar mamman, men lyfter upp förpackningen och ser fundersamt på den.

- Visst har du en prinsesskrona som skulle passa till den här?

- Jag har tre.

Vid raderna med motorcyklar, traktorer och racerbilar tittar en man på julklappar till sitt 2-åriga barnbarn. En liten kille.

- Inga tjejer leker med bilar, hävdar han bestämt och försvinner iväg med en stor, gul bil.

En 9- årig tjej i röd toppluva och sportig jacka går omkring med sin pappa. Jag frågar henne vad hon önskar sig i julklapp och hon pekar på en radiostyrd, blå monstertruck med gigantiska, dubbade däck. "Mad bull" står det på dörrarna.

- En sån vill jag ha.

- De leksaker barnen får har stor betydelse för vilken syn de får på sig själva, säger Anders Nelson, leksaksforskare på KTH, över telefon. Han förklarar att barn påverkas av sina erfarenheter, inte minst av sakerna de vuxna ger dem och pratar med dem om. Och under de senaste 15 åren har leksakerna som säljs blivit allt mer könssegregerade.

- Genom att leksakerna är så könsstereotypa skapar man begränsningar för barnen. Det blir väldigt svårt för dem att gå utanför mönstren för hur pojkar och flickor ska vara. Flickvärlden handlar om hemmet och hur man ska se ut, pojkvärlden om det utanför hemmet och om våld.

- Så hur ska vi kunna förhindra att barnen dras in i könsroller, undrar jag.

Anders tycker att ett stort ansvar ligger på marknaden- på leksaksaffärer och dataspelstillverkare. Och på föräldrarna. De enda han menar står helt utan ansvar är barnen själva.

- Ofta vill folk förklara sig med att säga att pojken önskar sig vissa saker och flickan andra, men för att barn ska kunna reflektera över sakerna de får är de beroende av att de vuxna synliggör strukturerna. För barnen är rollerna mer förgivet-tagna och oreflekterade. Om jag skulle fråga min sexårige son om inte han ska önska sig en barbiedocka i julklapp skulle han bara skratta åt mig. Det är inte så världen ser ut.

Men varför väljer leksaksaffärerna att inte ta något ansvar? Jag frågar Anders och han förklarar att det är invecklat, men framförallt har med två saker att göra: Dels är det inte ekonomiskt lönsamt om bröder och systrar använder samma leksaker. Med en uppdelning i vem som får leka med vad blir försäljningen dubbel. Dels är leksakerna en spegling av hur samhället ser ut i stort.

- Om könsrollerna ligger i samhället speglas det i leksakerna. Hela kulturen är könspolariserad.

- Men... blir inte vi vuxna allt mer medvetna om könsstrukturerna? frågar jag.

- Å ena sidan blir vi mer medvetna om könsroller. Å andra sidan går våra konkreta handlingar åt andra hållet. Teori och praktik hänger inte ihop, att bli medveten räcker inte. I Sverige har vi ändå kommit ganska långt med arbetet mot könsstereotyper. Vi diskuterar dem på våra arbetsplatser och så. Men i praktiken är mycket uppdelat i manligt och kvinnligt.

Jag tänker på mannen som skulle köpa en barbiedocka till barnbarnet och flickan som önskade sig en monstertruck.

- Är det mer okej för tjejer att gå över gränserna och leka med "killeksaker" än tvärt om?

- Flickor har ofta många fler pojkleksaker än vad pojkar har flickleksaker, svarar Anders. Det finns ju de som säger att det manliga är norm. Så det är okej för kvinnor att uppgradera sig till män, men inte för män att nedgradera sig till kvinnor.

Rekommenderade artiklar

En mötesplats för kvinnliga feminister

Workshops om allt från adbusting till härskartekniker, föredrag om genus och asyl, konstutställningar och en nio timmar lång film om feministrörelsen i Stockholm. I dag öppnas dörrarna för Feminism 2005.

Lockande kollektivtrafik

Färre trafikskador, en bättre miljö och förkortade köer. Att åka kollektivt har många fördelar. Trots det använder bara 20 procent av göteborgarna kollektivtrafiken regelbundet, enligt Miljöförbundet Jordens vänner, MJV. Hur siffrorna ska höjas finns det många idéer kring.

Feministiskt självförsvar i skolan?

Som en del av skolornas jämställdhetsarbete ska alla kvinnliga elever på högstadiet och gymnasiet i Umeå erbjudas utbildning i feministiskt självförsvar. GFT har kontaktat Göteborgs kommunfullmäktige för att höra om det skulle kunna bli aktuellt också här.

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

© 2019 Göteborgs Fria