Karin Kilner arbetar för att eleverna ska få läslust | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Karin Kilner arbetar för att eleverna ska få läslust

Svenska skolbarn läser böcker i allt mindre utsträckning, och många elever har problem med läsning och skrivning. Samtidigt sparar många skolchefer in på skolbiblioteken.
- Utvecklingen rimmar dåligt med politikernas tal om att vi ska satsa på språk och integration, tycker Karin Kilner, bibliotekarie på Sjumilaskolans bibliotek som nu står inför besparingar.

Att ha eller inte ha tillgång till skolbibliotek avgörs idag av var man bor. Närmare en halv miljon grundskoleelever saknar ett bemannat bibliotek på sin skola, och en knapp femtedel av grundskolorna har inget bibliotek alls. Samtidigt visar flera studier på ett tydligt samband mellan förbättrad läskunnighet och tillgången till skolbibliotek som är öppna och bemannade.
På Sjumilaskolan i Biskopsgården har man erfarenhet av detta. Sedan några år tillbaka samarbetar en bibliotekarie med skolpersonalen för att uppmuntra eleverna att läsa. Karin Kilner, skolbibliotekarie, har varit med från starten och ser en positiv utveckling.
- Många hade inte hade läsvanan med sig hemifrån, men nu läser nästan alla barnen böcker både i skolan och hemma, berättar hon.

Sjumilaskolan ligger i ett segregerat område. Nittiosju procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska och många av barnens föräldrar talar inte svenska alls. Skolan är i många fall den enda plats där barnen kommer i kontakt med det svenska språket.
- Det är naturligtvis inget fel med att kunna många språk, men om eleverna ska klara sig i det svenska samhället behöver de ett basordförråd att utgå från för att klara sig och förstå, säger Karin Kilner.
Med statliga pengar från den så kallade Storstadssatsningen har skolan satsat på projektet Läslust. I detta spelar Karin Kilner en viktig roll, där hon samarbetar med lärare och förskolepersonal för att uppmuntra eleverna att läsa och ta till sig skönlitteratur. Hon är ofta ute i klasserna och presenterar böcker för att skapa ett intresse, och hon tar emot mindre grupper av elever till biblioteket, där de kan sitta i lugn och ro och samtala om vad de läser. Ett arbete som har givit resultat.
- Jag vet att eleverna själva anser att de förstår bättre och läser mycket mera. Och i lästester som en lärare gjorde i sin klass hade elevernas ordförståelse förbättrats betydligt, säger hon.
Biblioteket på Sjumilaskolan är populärt. Hit kommer eleverna in klassvis eller efter skolan och får hjälp med att hitta de böcker de söker.
- Jag skulle tro att vi har en av de största utlåningarna på svenska skolbibliotek. Barnen har ett stort bokintresse men de är bättre på att låna böcker än att verkligen läsa dem. De behöver jobba med förståelsen, prata om vad de har läst, betonar Karin Kilner.
I april går hon i pension, och skolan har inte annonserat efter en ersättare. Det saknas pengar för att tillsätta en bibliotekarietjänst på heltid. Biblioteket kommer att finnas kvar, men det kommer endast finnas personal från expeditionen där några timmar i veckan. Karin Kilner är rädd för att de framgångar i läsandet hon sett hos eleverna kommer att stanna av när de inte får tag på böckerna lika lätt och när det stöd bibliotekarien blivit för lärare och elever försvinner.
- Detta rimmar dåligt med politikernas tal om att det är viktigt att satsa på språk och läsning. Att satsa på ett skolbibliotek är väl det minsta man kan göra för att få till integration, säger hon.

En liten grupp förskolebarn kommer in på biblioteket tillsammans med sin lärare Birgitta Knape. Det är dags för dem att titta i 'storböckerna', böcker i stort format med mycket bilder och lite text. Karin Kilner hjälper till att ta fram böcker på temat 'pirater och skepp' som barnen just nu jobbar med.
- Det är en oerhörd tillgång att ha Karin här och det vore en väldig förlust om hon slutade, hon har en specialkunskap som vi lärare saknar, och hon kan avlasta oss genom att ta emot mindre grupper på det här sättet, säger Birgitta Knape.
Jan Arvidsson, rektor på Sjumilaskolan, beskriver situationen som ett moment 22. Som rektor har han ansvar för hela skolans ekonomi, och det gäller att hela tiden välja vad som för tillfället är mest akut att satsa på. Om en ny bibliotekarie anställs finns det inga pengar kvar till andra yrkesgrupper, som lärare och elevassistenter.
- Sjumilaskolan är en resurskrävande skola med många språksvaga elever, och biblioteket är en högprioriterad sak att satsa på. Jag skulle vilja rekrytera en bibliotekarie men då måste jag ta pengar någon annanstans ifrån, så alltid blir någon missnöjd, säger han.
Storstadsprojektet innebar att man kunde satsa mycket pengar på ett område som läsning, och där ingick uppbyggandet av ett bibliotek som en central del. Men nu är pengarna slut, och kvar finns samma behov som förut. Jan Arvidsson efterlyser en mer långsiktig lösning.
- Det vore en dröm att få mer externa medel som var öronmärkta för det här med läsning och skolbibliotek, men att få pengar i projektform är förkastligt, då hinner man bara påbörja ett projekt som sedan riskerar att rinna ut i sanden när pengarna tar slut, säger han.
Biblioteksföreningar vill skriva in skolans ansvar i lagen
Många skolor väljer bort biblioteket när de måste spara. Lösningen kan vara att skriva in elevernas rätt till skolbibliotek i lagen. Men en strängare lag hjälper inte skolor med svag ekonomi.

Fakta: 

Storstadssatsningen
- En nationell satsning på en ny storstadspolitik som inleddes i december 1998 av regering och riksdag.
- Syftet var bl a att minska segregeringen och erbjuda mer jämlika levnadsvillkor för invånarna i de mest utsatta bostadsområdena.
- I Göteborg omfattades Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården av det statliga stödet på 345 miljoner kronor som delades ut under perioden 2000 - 2005.
- Sjumilaskolan beviljades sammanlagt 1 485 650 kronor för att bygga upp ett skolbibliotek och satsa på läsfrämjande insatser hos eleverna. I Stadsdelsnämndens beslut betonades projektets långsiktighet och behovet av att skolbiblioteket skulle få finnas kvar även efter Storstadssatsningen.

Storstadssatsningen
- En nationell satsning på en ny storstadspolitik som inleddes i december 1998 av regering och riksdag.
- Syftet var bl a att minska segregeringen och erbjuda mer jämlika levnadsvillkor för invånarna i de mest utsatta bostadsområdena.
- I Göteborg omfattades Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården av det statliga stödet på 345 miljoner kronor som delades ut under perioden 2000 - 2005.
- Sjumilaskolan beviljades sammanlagt 1 485 650 kronor för att bygga upp ett skolbibliotek och satsa på läsfrämjande insatser hos eleverna. I Stadsdelsnämndens beslut betonades projektets långsiktighet och behovet av att skolbiblioteket skulle få finnas kvar även efter Storstadssatsningen.

Rekommenderade artiklar

Svalt mottagande av bibliotekskampanj

"Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik.' Det tycker författarna bakom uppropet Library Lovers. Men i Göteborg får kampanjen ett svalt mottagande.

Par i jazz

Vägen till berömmelse har varit relativt kort för Mariam Wallentin och Andreas Werliin. Sedan debutskivan förra året har duon tagit emot hyllningar från flera håll, och i januari
tilldelades de Rikskonserters anrika pris Jazz i Sverige.

Liv Strömqvist drivs av purt raseri

'Bakom varje framgångsrik man står en kvinna', lyder ett något uttjatat ordspråk. Men sällan har det varit så tydligt som i Liv Strömqvists nya seriealbum. Precis som feministiska forskare gjort i några decennier nu, lyfter hon fram de kvinnor som tidigare inte ansetts värda att nämnas i historieböckerna, och ger dem den cred de förtjänar.

Maj Wechselmann gör film om journalisten Bang

Barbro Alving, alias Bang, var en av Sveriges mest kända krigskorrespondenter under 1900-talet. Hon var ofta kontroversiell och hon drevs av sitt starka rättspatos. Nu har Maj Wechselmann, själv en omstridd dokumentärfilmare, gjort en film om Bang.

Våga ta makten över ditt liv

Lagom till Internationella kvinnodagen kommer en färsk antologi med feministiska texter ut i bokhandeln. Redaktörer är duon Moa Elf Karlén och Johanna Palmström, som tidigare uppmanat oss att Ta betalt! och Slå tillbaka!

© 2018 Göteborgs Fria