Maj Wechselmann gör film om journalisten Bang | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Maj Wechselmann gör film om journalisten Bang

Barbro Alving, alias Bang, var en av Sveriges mest kända krigskorrespondenter under 1900-talet. Hon var ofta kontroversiell och hon drevs av sitt starka rättspatos. Nu har Maj Wechselmann, själv en omstridd dokumentärfilmare, gjort en film om Bang.

När filmen Bang och världshistorien visades på Göteborg Filmfestival lockade den fullsatta salonger, och publiken bestod av såväl 68-gardet som en yngre nyfiken generation. Vi som var där fick ta del av en berättelse om en modig och säregen kvinna, som alltid verkade följa sin övertygelse. Vi fick följa den unga Barbro genom hennes tonårsgrubblerier, då hon funderade över sin sexualitet och på vilket sätt just hon skulle kunna bidra till en bättre värld. Vi fick höra om hur hon inledde sin karriär som hovreporter på en damtidning, för att sedan arbeta sig upp till Dagens Nyheter och bli en smått alkoholiserad reporter i en företrädelsevis manlig miljö. Om hennes roll som mor till ett utomäktenskapligt barn och om hennes livslånga förhållande med den tolv år äldre kvinnan Loyse Siökrona.

Men framförallt är det Bang - utrikesreportern, filmen handlar om. Faktum är att Barbro Alving var Sveriges mest kända krigskorrespondent under mitten av 1900-talet. Hon tycks ha varit överallt på jorden där saker hände, som kom att få avgörande konsekvenser för hur världsläget ser ut i dag. Hon rapporterade från andra världskrigets Tyskland, spanska inbördeskriget, invasionen i Tjeckoslovakien och finska vinterkriget. Hon träffade också överlevande i Hiroshima efter atombombningarna 1945.
Och till skillnad från många reportrar både före och efter henne, uttryckte hon sina egna åsikter om det hon bevittnade. Hon var på plats under OS i Berlin 1936 och var tidigt ute att kritisera Hitler och hans anhängare, i en tid då det blåste tysklandsvänliga vindar i Sverige.
- Hon var en av de få som vågade tänka själv, ta ställning till det hon såg och rapportera om det, säger Maj Wechselmann när jag ringer upp henne på hennes filmbolag i Stockholm.
Det finns vissa likheter mellan filmaren Wechselmann och reportern Bang. Båda har gjort reportage om stora världspolitiska händelser. Och ingen av dem tvekar att ta ställning i kontroversiella frågor. Men det är inte så att Bang har varit någon förebild för Maj Wechselmann. Uppvuxen i Danmark har hon inte haft det självklara förhållande till reportern som många andra svenskar i hennes generation. Det var först för några år sedan som Wechselmann upptäckte Bang, och efter att ha forskat i hennes livshistoria upptäckte hon vilken fascinerande och även rolig människa Barbro Alving var.

Under arbetet med filmen har Wechselmann rest i reporterns fotspår. Bland annat åkte hon till Hiroshima, fyrtionio år efter Bang, och träffade en 84-årig överlevande kvinna från USA:s bombningar. Wechselmann jämför Bang med nutidens reportrar, och konstaterar en avgörande skillnad.
- Dagens krigsreportrar är väldigt beskyddade, de åker oftast 'embedded' tillsammans med den ena sidans armé och bär skottsäker väst. Men Bang gav sig ut bland människorna som drabbades av kriget. Under Indonesiska självständighetskriget hoppade Bang av den holländska pansarvagn hon åkte med och sökte upp den indonesiska befrielserörelsens läger, berättar hon.
Bang var uttalad pacifist och kämpade på 1950-talet mot att Sverige skulle skaffa sig en atombomb. Hennes engagemang i frågan var så starkt att hon lämnade sin anställning på Dagens Nyheter när hon insåg att hennes åsikt inte delades av tidningens chefredaktör. Trots att hon som ensamstående mor behövde jobbet för att klara räkningarna. Ännu ett exempel på att hon lät sin fasta övertygelse styra var när hon vägrade utföra sin civilförsvarsplikt, vilket ledde till en månads fängelse på Långholmen.
- Hon var mycket engagerad i den kvinnliga fredsrörelsen och talade ofta om att det var kvinnorna som måste ta ställning, berättar Maj Wechselmann.
Men även om det kan verka så, är detta inte enbart en hyllningsfilm till 'hjälten Bang' förtydligar hon. Hennes förhoppning är också att en yngre generation ska lära sig mer om de världsomvälvande händelser som märkt 1900-talet. Filmen har redan innan premiären visats för skolklasser, och Maj var rädd för att de skulle tycka det var tråkigt.
- Men de snarkade inte, de skrattade, upplyser hon glatt.
Hon tror att många tjejer i dag kan identifiera sig med den unga Bang, som rökte, drack och hade en livskris där hon funderade på vem hon var och vad hon ville göra med sitt liv.

Det ringer i Maj Wechselmanns mobiltelefon. Det är en annan journalist som vill intervjua henne om filmen.
- Nu räknas man inte som pestsmittad längre, konstaterar hon.
Hon syftar förstås på de mer kontroversiella uttalanden hon gjort, som till exempel en kritisk film om Natos bombningar av Serbien och en film som ifrågasatte de påstådda ryska spionubåtarna utanför Blekinge på 1980-talet. Under sin långa karriär har hon fått utstå offentlig kritik och ta emot hotbrev. Men att göra ett filmporträtt av en sedan länge erkänd och älskad reporter är mer tacksamt, konstaterar hon.
Som ung skrev Bang i sin dagbok att hon drömde om att förändra världen. Jag frågar om det är något som Maj Wechselmann vill göra med sina dokumentärer.
- Nja, det känns nog rätt hopplöst alltihop, men man måste ju börja någonstans. Man får dra sitt stå till stacken och se vartåt det bär, säger hon utan att låta det minsta uppgiven.

Fakta: 

Bang/Barbro Alving
Föddes i Uppsala 1909. Hon inledde sin karriär som hovreporter på en damtidning, och arbetade senare på bland annat Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. Under 1950- och 60-talen var hon en flitig radiokåsör och reporter. Mest känd för senare generationer är hon kanske för sina vassa kolumner , som hon skrev under signaturen 'Kärrngen mot strömmen'. Hon avled 1987.

Rekommenderade artiklar

Karin Kilner arbetar för att eleverna ska få läslust

Svenska skolbarn läser böcker i allt mindre utsträckning, och många elever har problem med läsning och skrivning. Samtidigt sparar många skolchefer in på skolbiblioteken.
- Utvecklingen rimmar dåligt med politikernas tal om att vi ska satsa på språk och integration, tycker Karin Kilner, bibliotekarie på Sjumilaskolans bibliotek som nu står inför besparingar.

Svalt mottagande av bibliotekskampanj

"Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik.' Det tycker författarna bakom uppropet Library Lovers. Men i Göteborg får kampanjen ett svalt mottagande.

Par i jazz

Vägen till berömmelse har varit relativt kort för Mariam Wallentin och Andreas Werliin. Sedan debutskivan förra året har duon tagit emot hyllningar från flera håll, och i januari
tilldelades de Rikskonserters anrika pris Jazz i Sverige.

Liv Strömqvist drivs av purt raseri

'Bakom varje framgångsrik man står en kvinna', lyder ett något uttjatat ordspråk. Men sällan har det varit så tydligt som i Liv Strömqvists nya seriealbum. Precis som feministiska forskare gjort i några decennier nu, lyfter hon fram de kvinnor som tidigare inte ansetts värda att nämnas i historieböckerna, och ger dem den cred de förtjänar.

Våga ta makten över ditt liv

Lagom till Internationella kvinnodagen kommer en färsk antologi med feministiska texter ut i bokhandeln. Redaktörer är duon Moa Elf Karlén och Johanna Palmström, som tidigare uppmanat oss att Ta betalt! och Slå tillbaka!

© 2018 Göteborgs Fria