Speglar sitt rätta jag | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Speglar sitt rätta jag

För snart fem år sedan kom marknadschefen Claes Schmidt ut som Sara Lund inför hela svenska folket. I dag åker han land och rike runt och lär ut att mångfald är vad vi behöver för att överleva i framtiden.

Jag har stämt möte med Claes Schmidt på hotellet där han bor under sitt besök i Göteborg. När jag kliver innanför dörrarna möts jag av en lång, kvinnlig gestalt klädd i brun mockakjol och höga läderstövlar. Jag förstår att det är Sara Lund som gjort entré.
- Haj du, säger kvinnan med mörk röst på klingande skånska.
I början av 2003 blev Claes Schmidt tillfrågad om han ville medverka i Kanal 5:s program Fråga Olle, som skulle handla om transvestism. Efter en viss tvekan och många diskussioner med sin fru Anita om konsekvenserna av att visa upp sitt kvinnliga jag i tv, gick han till sist med på att medverka i programmet. Men först efter att han sett till att få en viss medbestämmanderätt inskriven i kontraktet. Claes Schmidt ville inte att det skulle ges en felaktig bild av transvestism, när man nu äntligen ville göra ett seriöst program om det.
- Men det blev den bästa dokumentär i ämnet jag någonsin sett. Rakt på och utan försök till konstiga vinklingar eller sensationsmakeri. Jag var lättad och glad, säger han nästan fem år senare.

I och med tv-dokumentären blev hans kvinnliga jag, Sara Lund, outad inför hela Sverige. Men redan 1989 avslöjades Claes Schmidt av sin fru Anita. När hon kom hem från en resa luktade det damparfym i sovrummet och det låg en strumpbyxförpackning i papperskorgen. Anita trodde att hennes man var otrogen och konfronterade honom med bevisen.
- Då var jag ju tvungen att berätta att det var jag som var den andra kvinnan, hon trodde mig inte förrän jag hade klätt om och visat mig som Sara, säger Claes Schmidt och skrattar lite åt minnet.

Han berättar att det kändes som en stor lättnad när det väl kom fram att han brukar klä sig som Sara. Känslorna av skuld och skam som han förknippat med sin transvestism, förbyttes i glädje över att hans fru var så pass förstående som hon var.
- Hon blev mest arg på mig för att jag hade undanhållit det här för henne, inte för att jag då och då klär mig som halva jordens befolkning, som hon uttryckte det, berättar Claes.
Det var först i vuxen ålder som Claes Schmidt började göra något åt den längtan han kände efter att få klä sig i kvinnokläder. Redan som liten påg i Malmö kände han sig annorlunda, men utan att veta på vilket sätt han var det. Han kände sig inte hemma i någon av de könsroller som erbjöds.
- Jag visste inte om jag var kille eller tjej, så istället blev jag klassens clown, humor är ett bra försvar, säger han.

Inte blev det lättare av att han som tioåring läste om transvestism i ett uppslagsverk. Där löd förklaringen av ordet transvestit 'homosexuell man som klär sig i kvinnokläder för att få sexuell tillfredsställelse'.
- Jaha, ska jag bli homosexuell nu också, tänkte jag, berättar Claes med en liten suck.
Mycket har ändrats sedan sextiotalet. I dag talas det öppet om saker som homosexualitet och transvestism och fördomarna mot könsöverskridande personer är inte lika starka. Men medvetenheten om att man bryter mot normer som man vuxit upp med finns där hela tiden, påpekar Claes Schmidt. Han beskriver det som en 'fajt med mig själv'. Till hans förvåning har han mestadels fått positiva kommentarer när han gått ut på stan som Sara Lund, men det finns även de som inte förstår, eller vägrar förstå vad det handlar om.

Claes Schmidt tror dock att upplysning är bästa sättet att bekämpa fördomar och hat. Sedan några år tillbaka föreläser han om könsroller, makt och normer. Publiken är alltifrån företagsledare till skolelever och militärer. Hans budskap är att människors olikheter förtjänar att uppmärksammas mer, och att mångfald är en tillgång.
- Mångfald är lönsamt, en framgångsfaktor. Företagen måste anpassa sig till nya generationer anställda. Nu när fyrtiotalisterna går i pension kommer det att bli stor brist på utbildad arbetskraft. Och då kan företagen inte unna sig den lyxen att välja bort människor utifrån hur de ser ut och vad de har för religiös uppfattning eller sexuell läggning, säger han med ett snett leende.
Hans föreläsningar har blivit mycket uppskattade, inte minst för att han använder humor för att föra fram sitt budskap. Populariteten bevisades av en fullsatt foajé på stadsteatern, dit han kommit för att hålla den första i en serie föreläsningar om homo-, bi- och transfrågor. Efter att ha konfronterat publiken med deras värsta fördomar och upplyst om den nya diskrimineringslagen som kommer att inkludera 'könsöverskridande identitet och uttryck' som kategori, avslutade han med att ge publiken en uppmaning:
- Var dig själv, alla andra finns redan.

Rekommenderade artiklar

Karin Kilner arbetar för att eleverna ska få läslust

Svenska skolbarn läser böcker i allt mindre utsträckning, och många elever har problem med läsning och skrivning. Samtidigt sparar många skolchefer in på skolbiblioteken.
- Utvecklingen rimmar dåligt med politikernas tal om att vi ska satsa på språk och integration, tycker Karin Kilner, bibliotekarie på Sjumilaskolans bibliotek som nu står inför besparingar.

Svalt mottagande av bibliotekskampanj

"Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik.' Det tycker författarna bakom uppropet Library Lovers. Men i Göteborg får kampanjen ett svalt mottagande.

Par i jazz

Vägen till berömmelse har varit relativt kort för Mariam Wallentin och Andreas Werliin. Sedan debutskivan förra året har duon tagit emot hyllningar från flera håll, och i januari
tilldelades de Rikskonserters anrika pris Jazz i Sverige.

Liv Strömqvist drivs av purt raseri

'Bakom varje framgångsrik man står en kvinna', lyder ett något uttjatat ordspråk. Men sällan har det varit så tydligt som i Liv Strömqvists nya seriealbum. Precis som feministiska forskare gjort i några decennier nu, lyfter hon fram de kvinnor som tidigare inte ansetts värda att nämnas i historieböckerna, och ger dem den cred de förtjänar.

Maj Wechselmann gör film om journalisten Bang

Barbro Alving, alias Bang, var en av Sveriges mest kända krigskorrespondenter under 1900-talet. Hon var ofta kontroversiell och hon drevs av sitt starka rättspatos. Nu har Maj Wechselmann, själv en omstridd dokumentärfilmare, gjort en film om Bang.

© 2019 Göteborgs Fria