Utsatta kvinnor får olika hjälp
4,22 kronor. Så mycket ger varje Kungsbackabo till ortens kvinnojour varje år. I Göteborg ger man 16,18 kronor. Nu lyfts den stora skillnaden mellan närliggande kommuner upp på den politiska agendan.
– Vi har kämpat med näbbar och klor i flera år för att visa att vi behövs, säger Mariana Wallin på kvinnojouren i Kungsbacka.Hon är en av åtta ideellt arbetande på kvinnojouren. Varje år tar de emot 140 olika kvinnor för samtalsstöd. Jouren har också en lägenhet med tre rum med kök, som ständigt är fullbelagd. Mariana Wallin tycker att ersättningen från kommunen är orimligt låg.– Vi jobbar helt ideellt. Vi är beroende av professionella personer som arbetar på sin fritid utan någon som helst ersättning. Det är en kvinnofälla och inte värdigt, säger Mariana Wallin.
De flesta kvinnojourer är just ideella föreningar och får söka bidrag som vilken förening som helst.I flera år har kvinnojouren i Kungsbacka fått 150 000 kronor från kommunen. I fjol dubblerades beloppet men fortfarande ligger Kungsbacka bland de kommuner i Göteborgsregionen som ger minst i bidrag till kvinnojourerna.– Det finns ett uppenbart problem när vi har en väl fungerande verksamhet men inte får pengar ens till en halvtidstjänst för administration, säger Mariana Wallin.En ny kartläggning som Göteborgsregionens sociala styrgrupp genomfört visar att det är stora skillnader i generositet mellan kommunerna.– Jag tror inte att problematiken skiljer sig åt så mycket som bidragsnivåerna gör, säger Jonas Ransgård (m), ledamot i styrgruppen och den som tillsammans med partikollegan Maria Abrahamsson väckt frågan.Han tycker att det vore rimligt att komma överens om gemensamma regler över kommungränserna. Han föreslår att bidragen ska beräknas på samma sätt och kräva samma uppgifter från jourerna, att kvinnorna ska ha rätt att söka sig till vilken jour de vill i hela regionen, samt att bidragen ges för tre år i stället för ett, så att jourerna kan ha lite framförhållning.
Redan för flera år sedan kritiserades det ekonomiska stödet till jourerna för bristande långsiktighet. Att bidrag beviljas för bara ett år i taget upplevs fortfarande som ett problem av de flesta kvinnojourer.– Det är ett jättebekymmer. Särskilt som beslutet inte tas förrän i april, då räkenskapsåret redan börjat, säger Birgitta Alkstrand, kollega till Mariana Wallin på kvinnojouren i Kungsbacka.Om kvinnojouren kommer att få 300 000 kronor också nästa år vågar inte Marianne Hultén (m), ordförande i individ- och familjeomsorgsnämnden, säga i dag.– Vi lovar aldrig för mer än ett år i taget, säger hon.
Men varför kvinnojouren i Kungsbacka så lite ekonomiskt stöd? – Vi har en liten summa pengar att dela ut i föreningsbidrag och det är det som står till buds. Annars får vi lägga ner ordinarie verksamheter.Totalt var 565 000 kronor av nämndens pengar öronmärkta till föreningsbidrag för 2007. Av dem gick alltså merparten till kvinnojouren.Men hyra för lokalerna, telefon och förnödenheter till kvinnor som lämnat sin försörjande make bakom sig kostar pengar och bidragen räcker inte.– Men vi har bestämt oss för att inte bråka. Vi känner att vi gör ett bra jobb, och så lägger vi det andra åt sidan, säger Birgitta Alkstrand.
Marianne Hultén tycker att kommunen tar sitt ansvar genom att hjälpa kvinnor på andra sätt, med stöd till kvinnor med missbruksproblem och psykisk sjukdom.– Jag vill understryka att vi är tacksamma att kvinnojouren finns, men man måste se till helheten, säger hon.Problemet är att hotet om att tvingas lägga ner jouren finns där varje år. Och Mariana Wallin på kvinnojouren menar att jouren fyller ett behov som inte kommunen kan tillgodose. I Kungsbacka bor många höginkomstintagare och både Wallin och Alkstrand berättar att många av dem som kommer till jouren är väletablerade i samhället och därför inte gärna vänder sig till socialtjänsten.– Det är socionomer, lärare, journalister... Kvinnor som lever under en psykisk terror men har så mycket att förlora på att gå ut med det. Det är den osynliga gruppen, mörkertalet, som kommer till oss, säger Mariana Wallin.
I Göteborgsregionens sociala styrgrupp väntas man nu ta fram ett förslag på samordning av regler och villkor för regionens kvinnojourer. Förslaget skickas sedan förmodligen ut på remiss till kommunerna. Men byråkratins kvarnar mal långsamt.– Om det är färdigt till 2009 är jag förvånad, säger Jonas Ransgå[email protected]