Fria.Nu

'Ingen anledning till panik'

Daniel Hansson är doktorand på institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet, och forskar om klimatet i Östersjöregionen. Han tycker att klimatdebatten är uppskruvad och efterlyser en konstruktiv dialog.

Vad handlar din forskning om?
- Jag kollar på klimatet i Östersjöregionen och ser hur det varierat under de senaste tusen åren. Om vi vet hur klimatet förändras internt - i sig självt - så kan vi ge bättre scenarion inför framtida klimatförändringar.
Vad har du kommit fram till hittills?
- Det jag funnit är att det inte är säkert att den värmeperiod som vi har nu är så extrem. I vår egen region ser vi att det finns perioder som är likvärdiga, till exempel på 1930-talet och vid mitten av 1700-talet, då det var väldigt milt under vinterhalvåret. Man pratade mycket om hur mild årets vinter var och att det aldrig varit så lite is i Östersjön, men den var inte extremt mild. I februari kom all is och snö på en gång och det blev väldigt kallt. Vintrarna är milda nu jämfört med på 80-talet - 1985 till 1987 var det väldigt kalla vintrar - men det var snarare de som var ovanligt kalla.
Vad jämför man med när man pratar om till exempel 'ovanligt' mild?
- Det är oftast en jämförelse med ett medelvärde av temperaturen under en längre tid och oftast jämför man med perioden 1961-1990. Man kan välja vilken period man vill, bara det är tillräckligt många år, minst 30, men helst mer. Det är värt att komma ihåg att bara för att vädret är extremt ett år kan man inte dra slutsatsen att det beror på en onaturlig klimatförändring.
- Hösten var väldigt mild förra året, med varmt in i november, och många blev oroliga. Om det håller i sig kan man ju börja fundera, men än så länge kan man bara säga att lufttrycksbanorna var sådana att vi fick upp luft från Sydeuropa på ett ovanligt sätt.
Varför blir folk oroliga just nu?
- Det har varit väldigt mycket om klimatförändringar på nyheterna, Al Gores film och IPCC-rapporter* som politikerna skulle ta till sig. Allt detta i samband med ett milt väder. Annars kanske man inte hade tänkt så mycket på det. Men klimatdebatten hade nog ändå blivit stor eftersom det varit mycket rapporter om naturkatastrofer, som stormen Katrina i New Orleans, Gudrun här hemma och Per i januari i år. Sommaren 2003 var också väldigt varm och det kom rapporter om 30 000 döda. Allt detta har nog byggts upp i folks medvetande.
Det är väl bra att medvetenheten ökar?
- Ja, det är bra. Men samtidigt är det nog få ämnen som har så många amatörexperter. Det blir svårare att komma ut med vad man vet. Om man säger något som motsäger det som media rapporterat om klimatförändringar så blir folk provocerade. Det är bra att en debatt förs, men tonen är för ensidig.
- Jag har varit med om att folk bett mig hålla tyst när jag inte höll med dem, när jag talade utifrån erfarenheter från min egen forskning. Det gällde stormarna, som de menade blivit allt fler och allt större. Det har också Al Gore hävdat. Men utifrån min forskargrupps resultat kan man inte i Östersjöregionen se några tendenser till att det blivit varken fler eller färre, eller att de skulle ha förändrats i storlek. Det motsäger ju inte att det kan bli fler, men folk blir ofta jättearga om man påpekar att det inte är fler eller värre stormar nu. På samma sätt är det med regnoväder.
Varför blir man provocerad, tror du?
- När jag diskuterar med folk pratar de oftast ur ett politiskt perspektiv, medan jag bara diskuterar utifrån en process. Det ger helt olika utgångspunkter i diskussionen. Folk drar upp IPCC hela tiden. Och javisst, deras rapporter visar så, men min forskning visar något annat. IPCC:s rapport sträcker sig fram till 2005, men det har hänt mycket sedan dess, och vissa saker har de inte alls tagit med, de kan ju inte ta med allt - men det känner många inte till. Det är en stor osäkerhet förbunden med klimatförändringar. Vi vet så lite.
Men växthuseffekten då?
- Många tror att allt är en förstärkt växthuseffekt. Men vi har andra saker som i större utsträckning påverkar klimatet, till exempel de två luftmassor som omger landet. De rör sig fram och tillbaka över Sverige och ger naturligt stora förändringar i temperatur och nederbörd.
- När man pratar om klimatförändringar utgår folk från att det alltid ligger mänsklig påverkan bakom. Man bör skilja på naturliga och antropogena - mänskliga - orsaker. Klimatet är alltid i förändring och människan måste alltid anpassa sig. Därför gillar jag inte ordet 'klimathot'. Man överdramatiserar. Hur kan klimatet i sig vara ett hot? Man skrämmer upp folk i onödan, det finns ingen anledning till panik. Vi ska vara rationella, göra det bästa vi kan och använda oss av försiktighetsprincipen.
Vad tycker du om Al Gores film En obehaglig sanning?
- Den är bra och sevärd. Den tar upp intressanta frågor, som är värda att diskuteras. En hel del är helt korrekt. Men det finns en del att förhålla sig kritisk till. Al Gore blandar till exempel ihop regionalt med globalt. Han står vid något tillfälle i filmen vid en flodbädd, med fötterna i leran, och säger att det är mindre vatten nu än när han var barn. Då vill man veta: Hur ser den regionala förändringen ut? Det kan ju vara så att den naturliga påverkan är större än människans. Och i vissa områden är det tvärtom.
- Det kom en intressant rapport förra året, som släpps som bok i år. Där har man sammanställt data om Östersjöregionen. Man har funnit att uppvärmningen här är större än den globala. Men temperaturen ligger inte utanför den naturliga, regionala variationen. Man hittar inte en stark länk till mänsklig påverkan. Däremot kan man anta att delar av uppvärmningen kan bero på det, eftersom vi vet att det finns en global uppvärmning. Den här rapporten har inte alls lyfts fram i media. Den kan vara viktig dels för att förstå klimatförändringar i sig bättre, dels för att fokusera mer på det regionala - det är ju det som påverkar oss mest.
Man kanske måste överdramatisera för att åtgärder ska vidtas i tid?
- Vi måste få upp en medvetenhet hos folk, men frågan är om det hjälper att ta det värsta framtidsscenariot som exempel. Man pratar aldrig om det mest sannolika, eller det bästa scenariot. Folk bombarderas med att det kommer gå åt helvete, och jag tror att det ger en olust inför att göra något. Alternativt så är man intresserad ett tag och sen tröttnar man. Vi behöver en konstruktiv debatt och en dialog. Jag är motståndare till att klimatfrågan blir politiserad, att man drar in politik i sakfrågor. Det är jättebra om vi minimerar vår påverkan, men man fastnar i samma tanke. När jordgubbarna kom tre veckor för tidigt i år så ropade folk 'klimathotet!' - men vi kan inte dra den slutsatsen än.

Fakta: 

IPCC
IPCC är FN:s och den Meteorologiska världsorganisationens panel om klimatförändring som startades 1988.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Utsatta kvinnor får olika hjälp

4,22 kronor. Så mycket ger varje Kungsbackabo till ortens kvinnojour varje år. I Göteborg ger man 16,18 kronor. Nu lyfts den stora skillnaden mellan närliggande kommuner upp på den politiska agendan.

Göteborgs Fria

Hyresgästföreningen får kritik av fastighetsägarna

Fastighetsägarna går nu till öppet angrepp mot hyresgästföreningen i Göteborg och anklagar den för att ha försenat och fördyrat nybyggandet av hundratals hyresrätter. – Kritiken är osaklig och ogrundad, svarar Lennart Sjöstedt, bostadspolitisk sekreterare på hyresgästföreningens västra region.

Göteborgs Fria

'Vi hjälper folk att ge'

Hittar behov och tillgodoser dem. Det gör stiftelsen för Gemensamt Engagemang, GE Göteborg, med hjälp av samhällets överproduktion. Vi samtalar med Johanna Bringefält, som är projektledare för GE Göteborg och som tycker att ordet välgörenhet har en oförtjänt dålig klang.

Göteborgs Fria

'Målet är ett jämställt samhälle'

Tala till punkt är ett återkommande tema i GFT där olika personer får komma till tals och ge sin syn på ett område. Denna vecka möter vi Angeredsbon Farman Sediq. Han är aktiv i Sharaf hjältar, som genom samtal med ungdomar arbetar för ett jämställt samhälle. De startade i Stockholm år 2003 och verkar sedan i januari också i Göteborg.

Göteborgs Fria

Partillebo säljer ut allmännyttan

Partilles kommunala bostadsbolag Partillebo ska sälja 100 hyresrätter om året. Det slås fast i nya ägardirektiv. Och diskussion om utförsäljning av allmännyttan pågår i fler av Göteborgs kranskommuner.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu