En av tre utsätts för våld | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

En av tre utsätts för våld

33 procent av alla kvinnor med en fysisk funktionsnedsättning har blivit utsatta för våld av män visar en nyligen publicerad studie. I Göteborg jobbar två projekt, Utväg och Från ord till handling, med information och terapeutisk behandling.

- Våldet i en relation är en makt- och kontrollutövning, säger Eva-Lisa Olsson, projektledare för Utväg. Projektet är en samverkan mellan flera olika myndigheter och syftar till att uppmärksama och förebygga våld mot kvinnor i nära relationer.
Eva-Lisa Olsson menar att kvinnor med med funktionshinder oftare än andra lever i en situation där de har svårt att etablera jämställda relationer och att de därför ibland är så tacksamma för att överhuvudtaget vara uppmärksammade att de tillåter sig att bli förnedrade.
- Många kvinnor tar till sig mannens ord om att de är fula och dåliga - det är det psykiska våldet som männen oftast inte vill kännas vid, säger Eva-Lisa Olsson.
Varje vecka hämtar Eva-Lisa Olsson polisanmälningarna som gjorts och sedan ringer hon upp personerna och bjuder in först kvinnorna och sedan så fort det är möjligt även männen.
- Många män säger först att 'det ska du ha jävligt klart för dig att det här inte är våld', innan de blir medvetandegjorda om att våld inte bara är fysiskt. Utvägs definition av våld inkluderar varje handling som smärtar, skadar, skrämmer eller kränker, eller på något vis får en annan människa att bli passiv, säger Eva-Lisa Olsson.

Projektet Utväg arbetar både individuellt, i olika könsbaserade grupper och i grupper där familjerna är tillsammans. Från och med januari 2008 kommer teamet att börja använda en metodik som psykoterapeut Per Isdal från Oslo har utvecklat för att behandla förövare, det vill säga männen. Kortfattat går metoden ut på att männen först förmås att erkänna våldet utan förskönande omskrivningar, därefter får de ta ansvar för våldet för att till sist försöka sätta in det i rätt sammanhang.
- Det är en ganska heterogen grupp av män som slår kvinnor. Ofta har de dålig självkänsla och drivs av en vanmakt och maktlöshet som de försöker kontrollera genom våld, säger Eva-Lisa Olsson.

Bräcke Diakoni har nyligen startat projektet Från ord till Handling som ser problemet med mäns våld mot kvinnor ur ett annat perspektiv. Deras mål är inte behandling utan mer att informera och stödja kvinnor med funktionshinder som blivit utsatta för våld av män och att erbjuda utbildning i ämnet för dem som jobbar med kvinnorna. Handus studie visar att kvinnor med funktionshinder ofta blir våldsutsatta av män som de känner eller som de är beroende av. På så vis är de dubbelt utsatta.
- Vi vet att kvinnor med funktionshinder har fler myndighetskontakter än kvinnor generellt, och man skulle kunna tro att de därför löpte mindre risk att bli utsatta för våld, men så är det alltså inte. säger Kerstin Kristensen, projektledare för Från ord till Handling.
Förutom Kerstin Kristensen består arbetsgruppen av fem medarbetare som kommer att jobba med att lyfta frågan om mäns våld i olika sammanhang, bland annat genom samarbete med olika myndigheter och organisationer som företräder kvinnor med funktionshinder, men också genom att besöka alla kvinnojourer. Projektet satsar på att erbjuda utbildning, bygga nätverk och erbjuda seminarier för både utsatta kvinnor och personal.

- Det som skiljer kvinnor med funktionshinder från andra kvinnor är att de inte blir bemötta som våldsoffer och som brottsoffer. Istället blir de främst sedda utifrån sitt funktionshinder, säger Kerstin Kristensen.
Många av kvinnorna söker vård på sjukhusen för symptom som ofta är tecken på att de har blivit utsatta för våld, men så länge ingen frågar, berättar de inte något.
- Kvinnor definierar sig inte som utsatta - en knuff i väggen är väl ingenting. Man behöver inte erbjuda ett batteri av åtgärder. Man kommer långt med att lysna och att ställa frågor, säger Kerstin Kristensen.

'Jag förstår känslan av att vara utsatt'

Sandra Erikson tog guld i simning i Paralympics i Aten 2004 och slog samtidigt världsrekord i 50 meter fjäril. Men hon lever med ett handikapp som gör att hon skulle ha svårt att försvara sig rent fysiskt om hon blev hotad.
- Jag är oerhört svag i armarna. En treåring skulle lätt kunna vinna i armbrytning, säger hon.
Sandra Erikson möter upp på en kuperad innegård i hjärtat av Majorna. Hon har kort rödfärgat hår och äter en sen lunch vid det vita plastbordet som står mitt på gräsmattan. Vanligtvis jobbar hon som behandlingsassistent inom psykiatrin, men har nu några veckors semester.
Sandras funktionshinder går under namnet AMC och är ett syndrom som har gjort att muskler och leder i kroppen har försvagats. Hon förstår mycket väl känslan av beroende och av att vara utsatt även om hon själv aldrig har blivit drabbad av det våld som enlig Handus studie är så vanligt.
- Jag har ingen fysisk trygghet i mig själv så att jag kan kaxa upp mig, säger hon. Inga av de självförsvarstekniker som finns fungerar för mig. De kräver normal styrka. Mina fingrar viker sig med en gång.

Sandra menar att det behövs mer information om man ska komma tillrätta med våldet som beskrivs i studien, och att det är viktigt att man pratar om våldet så att de som drabbas känner igen varningssignalerna och kan göra något åt det.
- Folk i omgivningen måste sluta vara så rädda och istället fråga personen rakt ut. Det kanske är just det som hon går och väntar på.
Sandra växte upp i Götene, men flyttade till Göteborg i samband med att hon började läsa till socialpedagog vid Göteborgs Universitetet år 2001. Året innan hade hon deltagit i sitt första OS, men utan att få någon medalj. Fyra år senare i Aten stod hon högst på prispallen med medaljen hängande runt halsen. Guld i 50 meter fjärilsim och nytt världsrekord.
- Känslan av att vara bäst i världen är... det är inte många som kan säga det, säger hon och ler.
Men det har inte alltid varit helt enkelt att växa upp med ett handikapp.
- Fram till skolåldern är det okej. Barn är inte så medvetna om att människor är olika innan dess, men efter det kan man lätt hamna utanför. De flesta av mina vänner mötte jag på olika habiliteringsträffar, berättar Sandra.
Hon berättar att det fortfarande märks att hon är olik andra genom deras beteende. Att människor på stan kan börja stirra utan annan anledning än att hon rör sig lite annorlunda. I det avseendet var det en befrielse att vara med i OS och att bo i OS-byn.
- Alla hade något som utmärkte dem fysiskt. Någon hade bara ett ben och en annan foten bak och fram. Där var det ingen som sa - Sandra, hon med armarna du vet.

Mycket i Sandras vardag handlar om att anpassa livet efter de förutsättningar hon har. Men hon menar att det är en naturlig del av hennes liv, inte något som hon tänker på.
- Om jag hela tiden hade tänkt på det som inte funkar hade jag blivit deprimerad och då hade jag inte klarat av att göra allt som jag har gjort i dag.
I stora drag trivs hon med sitt liv. Som 26 åring har hon redan presterat en hel del och känner att hon faktiskt kan ta det lite lugnare nu, även om hon fortfarande har svårt att bara luta sig tillbaka och göra ingenting. Hittills i livet har hon alltid haft olika mål som hägrat, saker som kanske inte är så speciella för människor utan handikapp, som att ta körkort, utbilda sig och skaffa jobb, men också saker som skulle vara en nästan ogenomförbar utmaning för vem som helst, som att delta i och vinna ett OS.
- Just nu är det skönt att slippa känna att jag är på väg någonstans, säger Sandra.

Annons

Rekommenderade artiklar

Stödcentrum ska hjälpa unga brottsoffer att gå vidare

Varje år misshandlas ett stort antal ungdomar i Göteborg. Stödcentrum för Unga Brottsoffer hjälper en del av offren att hantera frågor och rädslor som följer på att ha blivit våldsutsatt. – Det är viktigt att möta offren med förståelse och tålamod, och det är särskilt viktigt att omvärlden har kunskap om vilka känslor det för med sig att ha blivit våldsutsatt, säger Karin Magnusson, socionom vid Stödcentrum för Unga Brottsoffer.

Utbildning via jobbet - en framtidsmodell

I en nyligen avslutad satsning har tolv erfarna barnskötare i Göteborg läst in en förskollärarexamen samtidigt som de jobbat. Högskoleutbildningen skräddarsys utifrån deras tidigare kunskaper och involvera kollegorna i processen. Nästa år kan ytterligare 64 barnskötare i västra Sverige utbildas.

”Man får kriga för sitt eget liv”

Försäkringkassan har fått direktiv att bryta utvecklingen av assistanstimmar och Anna Bonnevier vet hur det känns att klockas och bedömas för att få behålla sitt vanliga liv.

© 2016 Göteborgs Fria