På hoj till det heliga landet | Göteborgs Fria
  • Vallfärd på hjul. På torsdag cyklar Anja ten Siethoff och Martin Landin till konfliktens Mellanöstern för att möta många människor och en 40-årig ockupation.
Göteborgs Fria

På hoj till det heliga landet

480 mil. 150 soluppgångar genom tältduken. Det är inte så noga när Anja ten Siethoff och Martin Landin cyklar till Palestina på torsdag. Vägen, och freden, är målet.

- Idag har vi köpt en Östeuropaguide, ett liggunderlag och ett cykelstyre, säger Anja ten Siethoff.
Hon och pojkvännen Martin Landin sitter på en filt i Slottsskogen och tittar på en karta över den ockuperade Västbanken. På torsdag cyklar de dit, till de ockuperade palestinska territorierna och Israel. Eller ditåt i alla fall.
- Att cykla är ett väldigt trevligt sätt att resa, man kan uppleva så mycket på vägen. När det går långsamt hinner man ställa om sig till resmålet också, och få ut mer av det. Kanske en känsla av sammanhang, hur världen hänger ihop, säger Martin, 26, med rötter i Halmstad.
Färden ska gå genom Östeuropa - Tyskland, Polen, Slovakien och sen Ukraina eller Ungern, 'vi säger väl Ungern,' Rumänien, Bulgarien, Turkiet, Syrien, kanske Libanon, Jordanien och så Palestina. Resan tar kanske 4-5 månader.
- Det kan bli kortare eller längre. Vi cyklar ju för att vi vill hinna uppleva saker. Det kan vara skönt att ta en omväg och stanna en vecka någonstans på vägen om man känner för det, säger Anja, 24.
Paret har inhandlat nya cyklar och satsar på cykelväskor fram och bak, inga kärror. Martins insulin för 10 månader kommer ensamt att fylla en av väskorna - 'jag visar i alla fall att det inte är något hinder att vara diabetiker.' De ska sova i tält, laga mat i stormkök och räknar med mycket ris och röda linser 'för det kan man koka i samma kastrull.'
- Det är lätt att föreställa sig resan i tankarna som en nedörsbacke i solsken. Men vi kommer säkert inte att vakna med ett tjoho varje dag, säger Anja.
- Det tror jag, skrattar Martin.
Cyklarna med extrautrustning och annat har gått på 10-15 000 kronor per person och därutöver har de ungefär 50 000 kronor var att leva på. Till skillnad från kanske jämförbara äventyrare har paret inga sponsorer.
- Pengarna kommer från hårt arbete. Inom Kortedala stadsdelsförvaltning på minimilönen 87 kronor och 30 öre i timmen.
Anja har under några år timvikarierat på i stort sett varje skola, hemtjänstverksamhet och dagis i Kortedala, tror hon.
Varför byter Anja och Martin Slottsskogens grönska mot den ockuperade Västbankens heta luft och steniga kullar?
- Sen jag gick i gymnasiet har jag varit med i palestinagrupper och engagerat mig i frågan på palestiniernas sida, säger Anja.
- Man har läst och sett så mycket om det, men man vill se med egna ögon. Sen kan vi ta med oss det vi tar del av hem och fortsätta arbetet. Och om vi med vår närvaro bara kan göra livet lite bättre för några palestinier är ju det värt något, säger Martin.
Efter alla vedermödor hoppas paret ta sig in i de ockuperade palestinska territorierna österifrån, via Jordandalen. Israel kontrollerar alla gränspassager och besökare får vanligtvis tre månaders turistvisum av de israeliska myndigheterna, men ingenting är säkert. Väl inne vill Anja och Martin lära känna människor och bilda sig en egen uppfattning om konflikten och den i dagarna 40-åriga ockupationen.
- Vi kommer fram lagom till höstskörden. Vi hoppas sysselsätta oss med den först, säger Martin.
Avsevärda arealer frukt- och olivträd är svåra att bruka för de palestinska bönderna på grund av trakasserier från bosättare eller soldater. Då kan utländsk närvaro vara ett skydd.
- Men för oss är det viktigt att lära känna lokalbefolkningen först och inte komma som två främlingar med färdiga svar på en konflikt som vi aldrig egentligen varit i närheten av.
Många kvällar under cykelfärden kommer att ägnas åt tankar på hur de ska hantera ilska och sorg.
- Svårast kanske blir att inte ta till sig för mycket av ockupationen och bli arg, säger Martin.
- Och att sen veta vad man ska göra, och hur man ska göra det, lägger Anja till.
Anja och Martin kommer att förverkliga sig själva genom att ta del av andras lidande. Finns det någon problematik i det? De står tysta.
- Så är det ju när man reser. Jag har rest i Tanzania förut och tänkte då mycket på hur man kunde mötas jämställt trots de ojämlika förutsättningarna. Jag har ju alltid mitt svenska pass och kan åka hem i morgon, säger Anja.
- Men på något sätt är det en del av det hela. Man får möta det och känna på hur mycket man bär med sig i sin vita hud.
Martin har tidigare varit på långa klätter- och skidresor i Thailand, Nya Zeeland och Australien.
- Då gjorde jag saker bara för min skull och på mina villkor. Det är därför vi väljer att cykla nu, för att komma närmare människor, försöka mötas på deras villkor lite mer. Varje möte med en människa nere i Palestina blir meningsfullt - vi kan lära av andra och de av oss, säger Martin.
På vissa sätt har de inget emot att resan är till för dem själva.
- Det blir ju en del av tjusningen att känna att man inte behöver ha en massa saker, och jobba 40 timmar i veckan. Där ute behöver vi bara våra cyklar, säger Martin.
Förutom långsamhetens lov är hänsyn till miljön ett skäl till cyklandet.
- Det vore lite kul om vi kunde säga att vi aldrig mer ska flyga. Vi pratade om att åka båt eller tåg hem och cykla lite.
Men ni har inte lovat det?
- Jo, det kan vi väl göra, säger Anja och tittar på Martin.
- Okej. Vi ska inte flyga hem, säger de.
Från resans start på torsdag kommer paret att lägga upp texter, bilder och kanske filmsnuttar på en blogg.
- Vi har funderat på hur vi kan göra för att bäst få ut vårt budskap. Att Israel ockuperar Palestina är fel. Den ockupationen kan inte fortgå, säger Anja.
Andreas Hedfors

* Fotnot: Följ Anjas och Martins resa via http://pacykelmotpalestina.blogspot.com

Annons

Rekommenderade artiklar

En kinesisk hamnarbetare i Göteborg berättar

Arbetare från Kina arbetar i hamnen i Göteborg. Tidningarna skrev mycket om dem förra året. Först fick de kinesiska arbetarna bara fyra kronor i timmen, men de svenska fackföreningarna såg till att de fick riktiga löner. Nu ska de snart åka hem till Kina igen. Förmannen Gong Fei, 26 år, berättar.

Fria.Nu

Amer blev utvisad till Västbanken

Migrationsverket sa att Amer var jordanier. De utvisade honom till Amman. Men han fick inte stanna i Jordanien. Polisen tvingade honom att åka till Västbanken.

Fria.Nu

Göteborgare köper ekologiskt tillsammans

För tre år sedan blev Leif Strandh pappa. Han ville att hans son skulle ha den bästa maten. Men man kan inte alltid hitta ekologisk mat i affärerna. Den kan också vara dyr. Därför startade Leif Strandh Ekobeställarna.

Fria.Nu

Växande Facebook en dröm för storebror

Den i Sverige kraftigt växande nätverkssajten Facebook är en dröm för säkerhetstjänster som övervakar de egna medborgarna. Det framgår av kartläggningar utförda av amerikanska bloggare, vars uppgifter inte tidigare publicerats i Sverige.

Fria.Nu

Sverige avvisade till Västbanken

De svenska myndigheterna sa att 33-åringen var jordanier och utvisade honom till Amman. Men den jordanska polisen tvingade honom att omedelbart åka vidare till Västbanken. Migrationsverkets beslutsfattare i ärendet är själv skeptisk till hanteringen.

Fria.Nu

© 2017 Göteborgs Fria