Sverige medverkar i USA:s krig - med eller utan Jas | Göteborgs Fria
Fria.Nu

Sverige medverkar i USA:s krig - med eller utan Jas

Oavsett vilka motiv som ligger bakom försvarsledningens önskan att skicka Jas-plan till Afghanistan, så skulle ett sådant beslut innebära en ännu djupare svensk inblandning i USA:s och Storbritanniens krig i regionen.

När den socialdemokratiska regeringen beslutade att skicka svenska soldater till den Nato-ledda Isaf-styrkan i Afghanistan var en förutsättning att Isaf och USA:s styrkor inom Operation Enduring Freedom, OEF, skulle ha tydligt skilda mandat och separata befäl.
Isaf:s uppgift beskrevs som att assistera landets regering och möjliggöra biståndsinsatser. Samtidigt förde OEF ett krig mot "terrorister" och "talibaner" som drabbat många civila och enligt kritiska rapporter från bland annat Amnesty international involverat grova kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive godtyckliga arresteringar och tortyr.

Svenska Afghanistankommitten, som bedriver omfattande bistånd i landet, har hittills gett sitt stöd till Isaf på samma villkor – att ingen sammankoppling skulle ske mellan Isaf och OEF. För två veckor sedan varnade dock kommitténs styrelse i ett uttalande för en "omvandling av Isaf till en amerikanskledd krigförande styrka". En amerikansk general från OEF har tagit över ledningen för Isaf, som "i de södra provinserna fört ett krig som periodvis i allt väsentligt liknat den amerikanska krigföringen".
Efter att förgäves ha vädjat till allierade inom Nato och andra länder att skicka fler trupper till Afghanistan, har USA och Storbritannien nyligen beslutat att förstärka sina egna styrkor i landet. Storbritannien ska även skicka fler pansarfordon, flygplan och helikoptrar - och skulle förmodligen inte tacka nej till extra flygunderstöd från svenska Jas-plan.
Alla bedömare tycks också överens om att det är just i södra Afghanistan, där brittiska styrkor strider mot afghanska rebeller, som Jas-planen skulle komma att användas. Det är där behovet finns, inte i norra Afghanistan där de svenska soldaterna befinner sig.

Samtidigt går det inte att bortse från att varje soldat som skickas till Afghanistan utgör ett stöd - om än indirekt - till USA:s krigsansträngningar i Irak. Ett eventuellt beslut att skicka Jas till Afghanistan är alltså inte avgörande för om Sverige ska ses som en deltagare i det så kallade "kriget mot terrorismen" eller ej - men det skulle utan tvekan göra vår inblandning mer tydlig och påtaglig.

Rekommenderade artiklar

Besparingar bara början

Svåra prioriteringar väntar i stadsdelarna när nya besparingar ska göras nästa år. Men först om ett par år slår lågkonjunkturen på allvar mot kommunernas ekonomi, och Göteborg måste spara oavsett krisen.

Från Hammarkullen till Shatila

Nabila Abdul Fattah - mest känd som rappare och Metro-kolumnist - lämnade jobbet på en fritidsgård i Hammarkullen för att under tre månader lära ut självförsvar till unga tjejer i ett palestinskt flyktingläger i Libanon. GFT har träffat henne i Beirut.

Svenska marktrupper kan skickas till Libanon

När FN-styrkan i Libanon inom kort ska utvidgas till 15 000 man har Sverige beslutat att delta med ett fartyg, en kustkorvett. Samtidigt menar borgerliga politiker att Sverige även borde skicka marktrupper. Mats Wärn håller på att färdigställa sin doktorsavhandling om Hizbollahs politiska utveckling. Han menar att det är naivt att tro att FN-trupperna är lösningen till regionens problem.

Fria.Nu

GP vill vara ensam på högskolor

Göteborgs-Posten vill dela ut gratistidningar på ett tiotal eftergymnasiala skolor i Göteborgsområdet. Samtidigt begär man ensamrätt till utdelning av morgontidningar på skolorna.

Saklig kunskapskampanj eller os(m)aklig skrämselpropaganda?

Med reklamfilmer, tidningsannonser och inte minst den turnerande jätteshowen Swedish Battle Camp som besökte Göteborg förra helgen vill försvarsmakten övertyga allmänheten om värdet av det nya insatsförsvaret. Men enligt kritiker handlar det om glorifiering av krig och ren skrämselpropaganda för att sälja in försvarets tjänster till politiker och allmänhet.

© 2020 Göteborgs Fria