Fördjupning


Mattias Hagberg
Fria.Nu

Allt vanligare med privata fängelser

Den privata säkerhetsindustrin går på högvarv. Väktare, ordningsvakter och övervakningssystem är en allt vanligare del av vardagen i Sverige.
I USA, Storbritannien och många andra länder har privatiseringen tagit ett steg längre. Där har delar av kriminalvården privatiserats. Frågan är när den trenden når Sverige.

Kriminalvården dras med stora problem. Fängelserna är överfulla och stora neddragningar väntar de närmaste åren, samtidigt som en majoritet av klienterna återfaller i brott efter avtjänat straff.

Sedan några år tillbaka pläderar en liten men namnkunnig grupp debattörer, politiker och opinionsbildare för en privatisering av kriminalvården. Enligt dem är det omöjligt att fortsätta driva anstalterna på samma sätt som i dag.

- Det måste till alternativ. Den nuvarande kriminalvården är usel. Det är för mycket förvaring och för lite vård, säger Anders Carlberg, Fryshuset.

Förespråkarna för privata alternativ inom kriminalvården kommer från många olika läger. Förutom Anders Carlberg har socialdemokraten Ann-Britt Grünewald och flera moderater drivit frågan, liksom Christer Karlsson, ordföranden i Kris, Kriminellas revansch i samhället.

Alla är de överens i sin analys. Kriminalvården går på knäna, resultaten är dåliga och därför måste staten låta privata aktörer komma in och visa nya vägar.

- Vi måste våga öppna vissa fängelser för samhället. Vi måste våga släppa in organisationer och företag. Visst är det riskfyllt med civila inne på kåken, men den risken måste vi våga ta, säger Christer Karlsson, Kris.

Kristina Axén Olin, moderaternas andre vice ordförande, betonar behovet av konkurrens och nytt, friskt engagemang i vården av kriminella.

- Jag kan inte lova att det blir bättre med privata alternativ, säger hon. Men det är värt att prova, det kan knappast bli sämre än i dag. Jag kan tänka mig många olika alternativ. Ett förslag är att ideella organisationer som Kris går in och tar över programverksamheten på en avdelning och driver den med sin kunskap och sitt engagemang. Men jag kan även tänka mig att kriminalvårdsstyrelsen gör upphandlingar från privata säkerhetsföretag som går in och tar över hela verksamheten.

Frågan om vem som skall få lov att driva fängelser eller verksamhet på fängelser är en kontroversiell fråga. Men för Kristina Axén Olin är den oproblematisk.

- Jag ser det inte som ett problem om någon tjänar pengar på kriminalvården. Om någon lyckas bättre än man gör i dag och det dessutom blir lite pengar över till privata intressen så är det inget problem för mig. Men huvudsyftet får inte vara att tjäna pengar.

För Anders Carlberg och många med honom är det viktigt att ta avstånd från de privata säkerhetsföretagen.

- Jag är starkt kritisk till att man kommersialiserar kriminalvården som man gjort i till exempel USA och Storbritannien. Det får inte finnas något vinstsyfte. Enbart ideella krafter skall släppas in på fängelserna, säger han.

Diskussionen om privata alternativ inom kriminalvården påminner mycket om debatterna kring friskolor och kommersiell radio och teve under 1980- och 90-talen. Argumenten är desamma: det handlar om behovet av konkurrens för att öka effektiviteten och för att vitalisera verksamheten, och det handlar om ideella krafter som skall öka mångfalden och bryta gamla mönster.

Regeringen har länge varit kritisk till privata alternativ inom kriminalvården och har avfärdat idéerna som orealistiska. Trots det är Kristina Axén Olin övertygad om att vi snart kommer att få se privata lösningar på landets anstalter.

- Vi bor i ett mycket speciellt land där det finns, eller åtminstone har funnits, en stor skepticism mot allt vad privatisering heter. Men jag är övertygad om att vi kommer att få se privata lösningar inom kriminalvården. Det är bara en tidsfråga, säger hon och gör en jämförelse med utvecklingen inom skolan:

- Se bara på friskolorna. På 80-talet fanns det bara några stycken och ingen trodde att det någonsin skulle se ut som det gör i dag med hundratals friskolor över hela landet.

Kanske har hon rätt. Justitieminister Thomas Bodström vill inte avvisa någon tanke när det gäller att vitalisera kriminalvården.

- Jag är inte emot privata inslag inom kriminalvården av princip. Jag ser positivt på att ideella organisationer som Kris släpps in på anstalterna och tar över sånt som utbildning och vård, säger han.

Samtidigt menar många bedömare att man inte kan bortse från utvecklingen i andra länder. Med början i USA på 1980-talet har de privata fängelserna spritt sig till många andra länder. I dag har bland andra Frankrike, Storbritannien, Sydafrika och Australien fängelser som drivs av säkerhetsföretag. Företag som självfallet är intresserade av nya marknader.

Ett av världens största säkerhetsföretag är danska Group 4 Falck. Under de senaste decennierna har det företaget expanderat från ett litet vaktbolag till en global jätte med 230 000 anställda i 85 länder. Group 4 Falck sysslar med allt från butiksövervakning till avancerade säkerhetssystem och är vid sidan av det amerikanska företaget Correction Corporation of America världsledande inom sektorn privata fängelser.

John Bates är talesman för Falck Global Solution, den del av Group 4 Falck som driver fängelser i Storbritannien, Sydafrika och Australien. Han tror att vi kommer få se privata fängelser i fler länder.

- Det finns många politiker och regeringstjänstemän från länder runt om i Europa som är intresserade av vår verksamhet i Storbritannien. Vi får många besök och för mig är det uppenbart att det finns stora möjligheter för oss i andra länder, säger han.

Falck Global Solution driver i dag tre av Storbritanniens 12 privata fängelser. Ungefär 5 000 av landets interner avtjänar sina straff i en privat anstalt. 2 000 av dem sitter i något av Falcks tre fängelser.

Falck Global Solution var pådrivande i den process som ledde fram till att Storbritannien fick Europas första privata anstalt. Tillsammans med den brittiska regeringen tog företaget fram underlaget till beslutet i början av 90-talet. Målsättningen var att vända en negativ trend inom fångvården liknande den som Sverige upplever i dag.

Den brittiska regeringen är nöjd med resultatet. Nyligen publicerade en regeringskommitté, som tillsatts för att studera de privata fängelserna, en positiv rapport. Kommittén skriver att den vill se att 10 procent av fängelserna i Storbritannien drivs av privata företag. I dag är den siffran 7 procent.

Enligt kommittén behövs en viss andel privata fängelser för att ge den övriga kriminalvården nya impulser. Impulser som förbättrar anstalterna och gör dem billigare.

John Bates lyfter gärna fram kommitténs rapport.

- De privata fängelserna har stimulerat till förändringar. Dels i hur vården och utbildningen sköts, dels i effektiviteten.

Effektivitet är ett viktigt nyckelord för de privata fängelseföretagen. En färsk genomgång från organisationen Confederation of British Industries visar att en plats på ett privat fängelse är 20 procent billigare än i ett statligt (Competition, a Catalyst for Change in the Prison Service, CBI 2003).

Enligt rapporten beror besparingarna främst på två saker: företag som Falck Global Solution bygger billigare och snabbare och kostnaderna för personal är betydligt lägre i de privata fängelserna än i de statliga.

Personalkostnaderna har sänkts eftersom 'innovativ design, användandet av rörliga övervakningskameror och magnetnycklar har reducerat behovet av personal, [dessutom har] produktiviteten ökat eftersom de privata fängelserna har en yngre och flexiblare personal.'

Det är effektiviseringar av det här slaget som gör att de privata fängelseföretagen kan gå med vinst. För det går faktiskt att tjäna pengar på fångar.

Enligt John Bates är det helt naturligt.

- Det har alltid funnits privata företag som har tjänat pengar på fängelser. Det har alltid varit privata företag som byggt anstalterna och det har alltid varit privata företag som levererat maten och så vidare, säger han och fortsätter:

- Vi har ett kontrakt med den brittiska staten. Det finns klara regler för vad vi måste leverera och hur vi skall sköta verksamheten. För det får vi en klumpsumma med pengar som vi kan använda som vi vill. Men allt kontrolleras av staten. Det är inte vi som delar ut straffen, vi verkställer bara statsmaktens beslut.

I USA har utvecklingen av privata fängelser sett lite annorlunda ut jämfört med Storbritannien. Där ledde de hårda tagen mot brottslingar från och med mitten av 70-talet till att fängelserna blev överfulla.

Bland annat såg snabbmatskedjan Kentucky Fried Chicken chansen att slå sig in på ett helt nytt affärsområde. På spekulation byggde företaget fängelser och hyrde sedan ut platserna till staten som var i skriande behov av platser till dömda brottslingar.

I dag finns det uppemot två miljoner fängelseplatser i USA. Runt 6 procent av dem är i privat regi. Störst på marknaden är Kentucky Fried Chickens bolag Correktion Corporation of America. Näst störst är Wackenhut Corporation som ägs av danska Group 4 Falck.

Trots stora besparingar och rapporter från den brittiska regeringen om goda resultat för de privata fängelserna är Thomas Bodstöm mycket kritisk till utvecklingen av multinationella fängelseföretag. Enligt honom är det farligt att privatisera det mest grundläggande i en stats maktutövning - makten att verkställa straff.

- Det skall inte gå att tjäna pengar på den här typen av verksamhet. Kriminalvården omsätter miljarder varje år, och det är uppenbart att vi skulle få en stark lobbyverksamhet för strängare straff. För då skulle de här företagen tjäna mer pengar på fångarna.

Enligt Thomas Bodström är det bara ideologi som skall styra kriminalvården - inte ekonomi.

- För mig är Storbritannien och USA enbart exempel på varför man inte skall privatisera kriminalvården. Jag menar att de extremt höga fångtalen som man har där är en direkt avspegling av att kommersiella intressen har tagit sig in på det här området, säger han och tillägger:

- Vi har inget att lära av dem, de borde lära av oss istället.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Lyxhotell på väg - men Långgatorna är en bättre förebild

Om knappt två år kan Göteborg ha ett nytt superlyxigt hotell. Då blir Drottningtorget ett vattenhål för de allra rikaste.
Samtidigt är det Långgatorna som borde vara en förebild för stadsutvecklingen. Här finns den blandstad som politikerna och planerarna så ofta talar sig varma fö, menar en expert.

Gatsten ska förnya Göteborg

Göteborg är inne i ett intensivt omvandlingsskede. Det planeras, byggs och renoveras på otaliga platser i stan, särskilt i centrala Göteborg. Denna omvandling reser frågor om stadens framtid. Vem får ta plats och vem får inte utrymme i denna nya stad? GFT bad Mattias Hagberg pejla stämningen på några olika ställen.

"Islam - en väg till integration"

Göteborg är en delad stad. Segregationen är stark och alla är överens om att något måste göras. Frågan är bara vad.
På islamiska skolan i Gårdsten går man bakvägen till integration.

© 2024 Fria.Nu