• Den svenska vattenkraften producerar mellan 50 och 75 terawattimmar per år, vilket motsvarar 30–45 procent av elanvändningen.
  • "Jag är rädd att det blir för mycket fokus på större elproduktion och för lite på miljön," säger Rebecca Nordenstam som är miljöjurist hos Naturskyddsföreningen.
Fria Tidningen

Nya regler ska ge miljövänligare vattenkraft

Majoriteten av landets vattenkraftverk har tillstånd som är över hundra år gamla. Nu föreslår regeringen nya lagar som ska ge effektivare och mer miljöanpassade tillstånd. Men miljörörelsen menar att förslaget har brister.

– Jag är rädd att det blir för mycket fokus på större elproduktion och för lite på miljön, säger Rebecca Nordenstam som är miljöjurist hos Naturskyddsföreningen.

Nyligen presenterade regeringen ett förslag på nya regler för den svenska vattenkraften. Förslaget innebär bland annat att landets 2 100 vattenkraftverk ska få sina tillstånd moderniserade utifrån en nationell plan. Tanken är att vattenkraftverken ska miljöanpassas på ett mer enhetligt sätt.

– Vi ser stora vinster för miljön i att arbeta mer systematiskt istället för att göra en åtgärd här och där. Våra vattendrag är oerhört viktiga livsmiljöer som vi måste värna om, sade miljöminister Karolina Skog (MP) under en pressträff härom veckan.

Branschen är nöjd med de nya reglerna som troligtvis träder i kraft i januari 2019. Från miljörörelsen har det dock höjts vissa varnande röster. Naturskyddsföreningen menar att det finns både bra och mindre bra delar av avtalet.

– Förslaget är ett sätt att försöka komma tillrätta med miljöanpassningen, vilket är viktigt. Det är också positivt att våra nationalälvar har ett fortsatt högt skydd, säger Rebecca Nordenstam som är miljöjurist hos Naturskyddsföreningen.

Hon menar att det är viktigt att se över rutinerna för vattenkraftverken. Majoriteten av dagens vattenkraftverk lyder under tillstånd som är över 100 år gamla. Många saknar turbingaller som hindrar att fisk kommer in i vattenkraftverket, där de skadas eller dör. Även fiskvägar saknas vid majoriteten av kraftverken.

Men hon är kritisk till att förslaget rymmer tillstånd för små kraftverk och dammar som ofta är tillståndslösa i dag, och som utgör hinder för ett fritt vattenflöde. Det kan också röra sig om gamla flottningsleder eller sjösättningsföretag, där en del inte längre fyller någon funktion.

– Istället för att göra dem permanenta hade ett steg i rätt riktning varit att ta bort dem och restaurera platsen.

Rebecca Nordenstam är inte negativ till vattenkraften i sig, det är en miljövänlig metod att utvinna energi om den bedrivs med rätt miljöanpassningar, och har gjort det möjligt för Sverige att klara energiförsörjningen i princip utan kolkraft menar hon. Men hon känner oro för att det nya lagförslaget fokuserar för mycket på större elproduktion och för lite på miljön.

– Vi hade önskat att man inte skulle vänta med åtgärder, alla verksamheter får fortsätta tills det är dags för omprövningen, och det kan ta tid. Regeringen uppskattar att det ska ta 20 år, men jag tycker att det låter lite väl optimistiskt. Jag hade velat se åtgärder i går.

Det är bara tio år sedan som det blev allmänt accepterat att vattenkraftverk ger negativa konsekvenser för miljön, och det finns mycket att göra menar Rebecca Nordenstam.

– Vi kommer snart inte att ha någon ål kvar, och det är flera laxbestånd som är akut hotade på grund av att de dödas i vattenkraftverk. Dammarna stoppar dessutom transporten av pollen, fröer och kiselalger ut i havet, vilket är en av orsakerna till övergödningen av Östersjön.

EU:s ramdirektiv för vatten ställer krav på att alla medlemsländer har en god ekologisk status i sina vatten och EU har flera gånger klagat på att Sverige ligger efter både vad det gäller implementering av regler och åtgärder.

– EU-kommissionen kom med sitt senaste utlåtande om Sverige för bara några månader sedan, och vi vet ännu inte om det nya förslaget kommer att göra dem nöjda. Annars är nästa steg att de stämmer Sverige.

Rebecca Nordenstam säger att rapporter pekar på att med framtida klimatförändringar kommer Sverige att få ökade flöden i de stora vattendragen. Det överskottet hade regeringen kunnat avsätta för miljön, menar hon.

– Med dammar går det att reglera vart vattnet ska ledas, och de ökade flödena skulle kunna användas för att skapa fiskvägar eller fylla på mer vatten i torrfåror.

Fakta: 

Det nya lagförslaget

Förslaget om nya vattenkraftsregler är en lagrådsremiss som har klubbats av regeringen tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, och är en del i genomförandet av energiöverkommelsen från 2016.

I förslaget får Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en nationell plan för prövning av vattenverksamheter.

Regeringen vill också inrätta en fond där de största energibolagen kan finansiera kostnader för att söka tillstånd för mindre vattenkraftverk.

Källa: regeringen.se

Vattenkraftverken och miljön

Cirka två procent av Sveriges alla vattenkraftverk har passager för uppströms och nedströms vandring av fisk, något som behövs för att de ska kunna hitta en partner och reproducera sig.

90 procent av alla vattenkraftverk är småskaliga, och producerar tillsammans mindre än 10 procent av all vattenkraftsel.

Några arter som påverkas kraftigt av vattenkraften är utter, strömstare, kungsfiskare, lax, öring, harr, röding, strömslända, flodpärlmussla, sik och ett stort antal växter och bottenfauna.

Källa: Naturskyddsföreningen och Älvräddarna

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kooperativ vård lockar patienter

Patienterna strömmar till Sveriges första medlemsägda vårdcentral i Sollefteå och nu finns planer på att bygga ett sjukhus.

Fria Tidningen

Aktivist åtalas efter deportationsprotest

På tisdagen hölls rättegången för den aktivist som åtalats för ohörsamhet under protesterna mot utvisningarna till Afghanistan i Göteborg förra året.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu