Unga riskerar bli papperslösa | Göteborgs Fria
  • Hamid Saadat från Sittstrejken Göteborg kämpar för att stoppa utvisningarna till Afghanistan.
Göteborgs Fria

Unga riskerar bli papperslösa

72 ungdomar. Så många är papperslösa ur gruppen unga afghaner i Göteborg. Enligt regeringens förslag om nya regler kan flera få en ny chans – men det blir först till sommaren och under tiden riskerar fler att bli papperslösa.

Nya regler om en ny chans för ensamkommande ungdomar kan komma innan sommaren. Men väntan dit är lång för många som redan fått avslagsbeslut. Från sista augusti tills i dag har gränspolisen i Västra Götalands län och Halland 72 utvisningsärenden gällande unga från Afghanistan.

I det senaste chartrade planet till Afghanistan fanns två ungdomar med från Göteborgstrakten.

– Det innebär att med nuvarande takt kommer det att dröja 20 år innan vi är klara, säger Lars Skoglund, kommissarie på gränspolisen region väst.

Hur arbetar ni? Letar ni också i skolor efter ungdomarna?

– Nej, skolor går vi inte in i, inte heller kyrkor eller frivilligorganisationer. Vi hittar dem ändå förr eller senare på annat sätt. Ofta är det någon som ringer och tipsar, exempelvis där ungdomen bor, säger han.

Just nu är det sju-åtta ungdomar från Afghanistan som sitter inlåsta på förvaret i Kållered, enligt Lars Skoglund.

Vissa av ungdomarna åker också hem på frivillig basis, men många avviker.

Hamid Saadat, som själv är asylsökande från Afghanistan, är en av talespersonerna i kampanjen Sittstrejken i Göteborg som varje fredag besöker Migrationsverket och pressar på för att stoppa utvisningar dit.

– Afghanistan är inte säkert och vi har länge kämpat för att stoppa alla deportationer dit. Nu finns det ännu mer anledning att göra det i väntan på att nya regler kan träda i kraft, säger han.

Men Migrationsverket hänvisar till att något sådant besked inte har kommit från politikerna.

– Migrationsverket har förståelse för att många ungdomar befinner sig i en svår situation. Men utgångspunkten är att arbeta efter den lag som gäller för tillfället, säger Johanna Måhlén, presskommunikatör på Migrationsverket.

Ska ungdomar och unga vuxna gå under jorden i ett halvår bara för att vänta på att nya regler eventuellt ska träda i kraft?

– Vi behöver analysera lagförslaget innan vi kan uttala oss om dess effekter på vår verksamhet och vad det innebär för de grupper som kan komma att omfattas av lagen. Frågor om intentioner med lagförslaget bör riktas till till regeringen, som presenterat lagförslaget, säger Johanna Måhlén.

Hamid Saadat såg beskedet om den nya uppgörelsen som ett nytt hopp för många unga afghaner, men är samtidigt kritisk.

– Det gäller bara dem som kom innan den 24 november 2015. Det är inte som att situationen i Afghanistan är knuten till ett specifikt datum. Det är lika farligt där för de som kom innan och efter detta datum, säger han.

Han påminner om att den svenska migrationspolitiken har dödat unga personer, också i Sverige.

– Vi har sex-sju unga personer som tagit sina liv sedan de fått avslag. Eventuella nya regler kommer aldrig att gälla för dem, säger Hamid Saadat.

Han har hopp om att utvisningarna kan stoppas.

– Med uppgörelsen så märkte vi att påverkansarbete hjälper. Nu kämpar vi vidare, säger han.

Fakta: 

Ensamkommande kan få ny chans

• Den 27 november presenterade regeringen förslaget att ensamkommande barn som kom innan den 24 november 2015 och som väntat minst 15 månader på asylbesked får en ny prövning.

• Ansökan gäller tillfälligt uppehållstillstånd för att kunna slutföra gymnasieutbildningen. Efter studierna kan man söka arbete för att få fortsatt uppehållstillstånd.

• Man får ansöka även om man fått avslag på asylansökan eller skrivits upp i ålder.

• Regeringens ambition är att lagförslaget ska kunna träda i kraft innan sommaren 2018, för det krävs att det röstas igenom i riksdagen.

Annons

Rekommenderade artiklar

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

Sverigefinnar kämpar för sina rättigheter

6 december är Finlands 100-åriga självständighetsdag. Satu Rekola från Göteborgs sverigefinska råd vill uppmärksamma behovet av sverigefinska skolor, förskolor och äldreomsorg.

© 2018 Göteborgs Fria