”Attentatet borde inte vara en överraskning” | Göteborgs Fria
  • Attentat mot judiska mål förekommer regelbundet. Tidigare attacker är bland andra när en lärare och tre barn på en judisk skola i Frankrike mördades 2012, fyra personer mördades vid ett judiskt museum i Belgien 2014, en kosherbutik utsattes för terrorattentat i Frankrike 2015, och judiska församlingen i Köpenhamns säkerhetsvakt skjöts ihjäl 2015.
Göteborgs Fria

”Attentatet borde inte vara en överraskning”

Antisemitismen visar sig allt tydligare, det menar idéhistorikern Henrik Bachner. ”Attentaten borde inte komma som en överraskning”.

– Brandattentantet mot synagogan i Göteborg var oroväckande, men samtidigt inte förvånande, säger Henrik Bachner.

Han är idéhistoriker och författare som skrivit en avhandling om antisemitism och medlem i Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA.

– Attacken i Göteborg var synnerligen allvarlig, men angrepp mot judiska mål och antisemitiska yttringar av det slag vi såg i Malmö är inte ovanliga, framför allt när situationen i Mellanöstern tillspetsas, men de förekommer även utan någon sådan koppling. Att de förekommer borde inte vara överraskande.

Det som skiljer händelserna kring senaste veckans attentat jämfört med tidigare är de snabba reaktionerna från politiker och medborgare.

– Om vi går längre tillbaka så var det svårare att få förståelse i det svenska samhället för att antisemitism är ett problem, men det har skett en förbättring. Både nu och när Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade den 30 september såg vi en bred enighet i fördömanden och avståndstaganden. Det finns en större medvetenhet om problemet nu.

Förändringen beror på en ökad medvetenhet som sannolikt hänger samman med att antisemitismen har förvärrats sedan millennieskiftet, enligt Henrik Bachner. Som exempel tar han upp de terrorattacker som genomförts mot judiska mål i Frankrike, Belgien och Danmark.

Hur ser då dagens antisemitism ut?

– Antisemitismen är en idéströmning med djupa historiska rötter, bestående av specifika påståenden och mytbildningar. Centrala föreställningar förknippar judar med makt och inflytande, och propagerar myten om en judisk världskonspiration.

Sedan tillkommer nya föreställningar, som bland annat handlar om att trivialisera eller förminska Förintelsen, anklaga judar för att exploatera Förintelsen eller om att projicera nazismens bott på judar eller Israel, enligt Bachner.

– I diskussionen om Israel-Palestina-konflikten händer det att antisemitiska motiv förs in i debatten och att judar som kategori hålls ansvariga för Israels politik. Men det är viktigt att tillägga att det inte präglar debatten om Israel – de flesta kan uttrycka kritik utan att hamna i antisemitism, men det är också viktigt att påpeka att det förekommer.

Antisemitiska uppfattningar återfinns i olika grupper och opinioner, enligt Henrik Bachner. Enligt undersökningar från Forum för levande historia, som han själv varit med och gjort, finns bland annat en tydligt högre utbredning av antisemitiska föreställningar i grupper med rötter i Mellanöstern. Detta är ett problem som måste tas på allvar, menar han samtidigt som han varnar för generaliseringar om hela grupper.

– Vi har en högerpopulistisk opinion och ett parti som Sverigedemokraterna, som själva sprider antisemitiska påståenden, men som gärna exploaterar frågan om antisemitism för att misstänkliggöra muslimer som kategori.

Antisemitismen är central i de två mest våldsinriktade extrema rörelserna, den nazistiska och den extrema islamistiska, enligt Bachner.

– Om man tittar på hotbilden mot judar i Sverige i dag så måste det här beaktas. Det har funnits en tendens att underskatta antisemitismens betydelse för de här rörelserna och när det har diskuterats våldsbejakande extremism i samhällsdebatten har antisemitismen inte alltid funnits med.

Antisemitismen är också utbredd på nätet och i sociala medier. Där är högerextrema sajter ofta en viktig motor bakom antisemitisk propaganda, där de bland annat gör memes och nidbilder som når långt bredare än inom den egna gruppen.

Det är också viktigt att göra en internationell utblick för att förstå antisemitismen i Sverige, anser Henrik Bachner. Antisemitismen här verkar inte i ett vakuum. En typ av utveckling syns i Frankrike, där antisemitismen är mer påtaglig än i Sverige och framför allt är utbredd bland Nationella Frontens sympatisörer, inom grupper med rötter i Nordafrika och i islamistiska grupper. En annan utveckling syns i Ungern och Polen.

– Där för högernationalistiska regeringar och rörelser en politik som är fientlig mot flyktingar och muslimer och där antisemitismen hela tiden finns med. I Ungern bedriver regeringen en valkampanj med tydliga antisemitiska inslag.

Det som krävs för att minska antisemitismen är folkbildning och att man arbetar med frågan i skolan.

– Polis och rättsväsende måste också lära sig frågan och agera och utreda hatbrott. Vi måste påminna oss om att judiska skolor, synagogor och församlingshus i dag är som befästa fort med kameror, staket, larm och säkerhetsslussar. Det här får inte normaliseras – det är i grund och botten helt oacceptabelt.

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

© 2018 Göteborgs Fria