Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder | Göteborgs Fria
  • – Vi gör mycket, men det är inte tillräckligt. Det är smärtsamt att se det, säger Ulf Kamne (MP), kommunalråd med ansvar för bostäder.
Göteborgs Fria

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

Nyligen skrev GFT i en artikelserie om hur bostadsbristen har skapat en ny grupp hemlösa. Det handlar om barnfamiljer som inte har hyresskulder, psykisk ohälsa eller annan social problematik men som inte har någonstans att bo. Mellan 2015 till 2017 har antalet bostadslösa barn inom gruppen ökat från 274 till 683. Ulf Kamne (MP) är kommunalråd med ansvar för bostäder.

Vi har intervjuat flera familjer som inte vet vart de ska ta vägen. Vad vill du säga till de familjerna?

– Jag tycker att det är väldigt svårt att säga något som är bra till människor i en så jobbig situation. Sverige har byggt upp ett socialförsäkringssystem som ska garantera stöd för barnfamiljer men tyvärr är det luckor i lagstiftningen som nästan är provocerande. Vi får inte lov att hjälpa någon på förhand, utan man måste vara i problem för att få hjälp. Så trots att vi kan se i förväg att den här familjen kommer hamna i problem så kan vi inte hjälpa dem.

– Sedan är det så att ingen barnfamilj i Göteborg behöver sova ute på gatan utan de får hjälp, men det kan handla om rum på vandrarhem till exempel.

För de flesta ses ett rum på vandrarhem inte som en lösning – man vill bo med sin familj i en vanlig bostad.

– Därför gör vi mycket utöver socialtjänsthjälpen. Till exempel har vi vikt 500 lägenheter till stora barnfamiljer och så har vi det vi kallar kommunala kontrakt, lägenheter som kommunen hyr och som man får bo i i 1,5 år, sedan får man ta över kontraktet.

– När det är kraftig högkonjunktur och många söker sig till Göteborg för jobb som tjänar ganska mycket pengar samtidigt som det är växande klyftor så blir bostadssituationen tuff om man inte har pengar, referenser eller tid i kö på Boplats. Det kan vi inte lösa på kort sikt, men genom att bygga så mycket som det går och planera för ännu mer.

Vad gör ni just nu?

– En viktig sak är att vi jobbar med lägre hyror så fler ska ha råd. När det byggs nya lägenheter så är de i praktiken marknadshyressatta – vi har ett antal projekt där vi säkrar att tio procent av hyresrätterna ska hålla en lägre nivå. Det är projekt som har markanvisats så de byggs inte i dag utan om några år.

– Via Framtiden har vi också flera insatser och så har vi en hyrespolicy som inte ställer krav på inkomst när man hyr lägenhet, vi jobbar också aktivt vräkningsförebyggande. Vi gör mycket, men det är inte tillräckligt. Det är smärtsamt att se det. Vi hade en bra prognos för att vi skulle kunna halvera den akuta hemlösheten men nu ser det ut att bli väldigt svårt.

Varför ändrades prognosen?

– Det handlar mycket om att det kommer många nyanlända som inte har någon bostad alls som vi också behöver hjälpa. De har rätt till bostad enligt bosättningslagen och därmed får de hjälp till bostad på samma sätt som vem som helst som annars skulle få sova på gatan. Sedan har vi många EU-migranter och klyftor som vidgas: människor som tidigare hade försörjning halkar ut och hamnar utan bostad. Det är inte som det var för fem eller tio år sedan.

År 2015 var 274 barn bostadslösa, nu har det ökat till 683 barn – under den här rödgröna mandatperioden. Hur ser du på det?

– Precis som jag sa så lever vi i en värld där klyftor vidgas och det blir hårdare konkurrens om bostäderna. Vi har gjort många åtgärder och utan dem hade det sett ännu värre ut. Det är inte så att vi inte gör något, men trycket ökar samtidigt som vi jobbar hårdare.

500 lägenheter skulle reserveras för bostadslösa barnfamiljer senast under 2016. Men satsningen har varit försenad och hittills har 375 familjer fått en sådan lägenhet. Enligt Stadsledningskontoret kommer lägenheterna vara tillgängliga i början av 2018. När kommer satsningen vara klar?

– Det vet jag inte.

Behövs det inte fler än 500 lägenheter?

– Det är mycket troligt att det gör det. Men jag kan inte se någon bred politisk enighet kring de här frågorna och vi har inte majoritet i fullmäktige. Jag är precis på väg att försöka ta upp frågan med Allianspartierna för att se hur vi kan komma överens för att få en majoritet i fullmäktige.

När ska du göra det?

– Jag har inget datum, men det är något jag planerar för.

När är ni nöjda med situationen?

– Vi har en vision: ingen ska var akut hemlös. Om någon har ett förslag som de tror hjälper och som går att få igenom i fullmäktige så är jag jättetacksam.

76 375 personer sökte bostad aktivt på Boplats förra året. Samtidigt planerar ni 7 000 nya lägenheter till Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. Behövs det inte många fler lägenheter?

– Många av de sökande bor i en lägenhet som de lämnar efter sig om de flyttar så vi behöver inte bygga för 76 000 personer. År 2013 tog jag initiativ till en bostadsförsörjningsplan, innan hade Göteborg inte haft en plan på många år trots att det är lag på det, och där räknade vi på hur många bostäder som fattas och det var mellan 7 000-20 000 bostäder. Och vi sa att vi kan inte bygga 20 000 bostäder men 7 000 kan vi bygga till 2021. Sedan tänker vi bygga ytterligare och om vi bygger som vi planerar kommer bostadsbristen vara bortbyggd om tio år.

Annons

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

© 2017 Göteborgs Fria