Emma Crawley har arbetat med skolgårdar i snart tio år och bland annat designat skolgården på Backa friskola i värmländska Molkom. Enligt henne är det inte särskilt vanligt än med skolträdgårdar i Sverige.

– Många odlar lite av pedagogiska skäl, för att man ska kunna se vad ett frö blir till exempel. Men inte många lyckas hålla det vid liv under sommaruppehållet.

Dock märker hon att intresset är på väg uppåt.

– Folk ser mer potentialen och hur viktigt det är att barn får en relation till naturen och en förståelse för var maten kommer ifrån på riktigt. Även permakulturskolgårdar kommer mer och mer.

Vilka fördelar ser du med permakultur på skolgården?

– Jag tycker att det är helhetstänket. Man kan väga in alla delar och nyttja de resurser som finns på platsen. Det är hållbart rakt igenom och kräver inte så mycket arbete när man har gjort en bra design, då får man mycket tillbaka.

Några kännetecken för en permakulturdesign är att den bygger på kretslopp, är hållbar och långsiktig. Den utgår ifrån människors hälsa och att miljön ska fungera för alla samt ge möjlighet att påverka på ett positivt sätt. Varje sak i miljön ska helst ha minst tre olika funktioner. Problem ses som möjligheter och tanken är att hitta lösningar i de resurser som finns till hands.

– Skolträdgården ska ge en direkt positiv upplevelse av naturen till barnen så att de kan bygga en relation till den. Variationsrikedomen är helt nödvändig för att stimulera till att lära sig många saker och kunna leka på många sätt. Ofta är en skolgård ganska torftig och ensidig, men ett barn ska vistas där i tio års tid. Barn är där också mycket mer än förr på grund av fritids.

Vad ska skolor som är nyfikna på det här tänka på?

– De ska först förstå varför de ska göra det kopplat till vad de vill uppnå i sin verksamhet.

Syftet kan exempelvis vara att utveckla barnens språk genom att de får något konkret att prata om när de står mitt i odlingen, att uppmuntra barnens konstruktionsförmåga eller att stärka barn med mer fysiska lärstilar.

– Fundera på vilka funktioner skolgården ska ha, hur den ska skötas och vilka resurser som finns för att anlägga och ta hand om den. Det är bra att försöka locka till sig andra aktörer så att arbetet inte blir så tungt, men att ändå ha en koordinator så att inget faller mellan stolarna.

Ett bra första steg är att gå ut och titta på barnen. Hur fungerar miljön i dag och vilka platser använder de?

– Det är standard på nästan alla skolor att pojkar och flickor leker för sig. Ofta är pojkarna bland det som kostar pengar.

Sommaren är den svåraste tiden för en skolträdgård, men bevattningen går att lösa även när barn och personal inte är där.

– Alla växter behöver ju vatten men man kan använda regnvatten från tak och stuprör och leda ut det med olika lösningar. Inom permakulturen finns regnbäddar för att få det att fungera smidigare.

Fundera också på vilka som kan hjälpa till, exempelvis grannar, personal eller föräldrar som kan turas om.

– Kanske finns det ett äldreboende i närheten som skulle vilja vara delaktiga och kan sköta trädgården under sommaren. Man ska inte vara rädd för att fråga.

Inom permakulturen är skogsträdgården en vanlig form. Den efterliknar ett skogsbrynsekosystem med hög mångfald och produktion utan större skötselbehov.

– Därför är det väldigt bra för skolgårdar. Man kan få upplevelsen utan stora skötselkrav. Jag tror att Holma skogsträdgård i Höör har varit en väldig inspiratör och att det har spridit sig därifrån.

Skolgården kan ha många funktioner men en av de viktigaste är den fria leken som inte styrs av vuxna, menar Emma Crawley, gärna långt upp i åldrarna.

– Den är så otroligt viktig för att få resilienta barn som klarar att återhämta sig snabbt.

Det viktigaste av allt tycker hon dock är att ge barn en relation till naturen och att de ser att de är en del av ett sammanhang.

– I den nya läroplanen för förskolan står det ingenting om det, jag blir förtvivlad. Vi måste ge barnen handlingskraft och lära dem att de kan påverka i positiv riktning, för att ge dem mening och lust att leva. Det är förfärligt med all depression som finns. Jag tror att det här är ett sätt för människor att må bra.