Klass mot klass i valet 2018 | Göteborgs Fria
Rojin Pertow

Inledare


Valet 2018

  • Sverigedemokraterna vinner väljare från LO-kollektivet på samma sätt som Donald Trump vann de amerikanska gruvarbetarnas röster, skriver Rojin Pertow.
Fria Tidningen

Klass mot klass i valet 2018

Arbete och arbetsrätt är vägen till att stoppa SD:s framgångar och stärka vänstern i valet 2018, skriver Rojin Pertow.

Häromdagen definierades det tydligt för mig hur den oheliga alliansen mellan arbetare och överklassknösar bildats i och med Donald Trumps presidentskap. Rapporteringarna om att han tilltalade både gruvarbetare och vd:ar har alltid verkat paradoxal, men fakta är fakta. Uppenbarligen lyckades han locka dessa två disparata grupper som enligt all typ av marxistiskt tänkande är oförenliga. De har inga materiella intressen gemensamt, där arbetarna vill ha mer önskar överklassen att behålla och styra.

Så hur lyckades då Donald Trump att få dem att sträva mot samma sak?

Journalisten och komikern Ola Söderholm presenterade den enkla devisen: Trump förenade arbetarklassen och överklassen i deras gemensamma hat mot den kulturella medelklassen. Den korrekta, intellektuella, inflytelserika och ängsliga medelklassen. De med stort kulturellt och socialt kapital, de som rättar andras språkbruk och proklamerar vad som är rasism och vilka som får tala om det.

Det är i alla fall så man i Trumps USA ser på denna löst definierade och därmed stora grupp. De är Hillary Clinton-anhängare för att hon är en kvinna i första hand, och kanske inte för att hon är en bra presidentkandidat. De premierar hbtq-rättigheter, de bryr sig om klimatet.

Det låter ju som en hyvens grupp människor egentligen. Men där denna grupp ser sig själva som progressiva ser den Trump-stödjande arbetarklassen maktutövande och överklassen ett maktutmanande.

Då förenas de alltså i sin kamp att stoppa medelklassen genom en figur som Trump, som utmanar allt den goda medelklassen premierar. Han är rasist, han är sexist och han är stenrik.

Analysen är något skämtsam, men innehåller inte desto mindre en stor portion sanning. Det är inte nödvändigtvis så att de Trump-väljande arbetarna inte tycker att antirasism och hbtq-frågor är viktiga, men de tycker att deras försvinnande jobb och därmed minskande levnadsutrymme är ännu viktigare. Därför röstade de på gubben som lovade dem fler jobb och ökat levnadsutrymme.

Applicerar vi analysen på en svensk kontext kan vi studera Sverigedemokraternas framgångar genom ett liknande filter. De har under en tid vunnit röster från väljare som arbetar inom LO-förbunden.

Även i dessa branscher ser vi omorganiseringar till följd av den nya tidens krav på effektivitet och lönsamhet. Anställningar otryggas och dras ner på. Klyftorna ökar. Levnadsutrymmet minskar. I oron för den egna framtiden tilltalas arbetarna av retoriken Sverige åt svenskarna, medan man kanske egentligen menar arbete åt arbetarna.

För att stävja denna utveckling och därmed motarbeta Sverigedemokraternas framgång krävs förstås stärkt arbetsrätt. Trygga jobb, rätt till heltid och ordentliga avtal. Öka människors levnadsutrymme så att det finns plats att bry sig om sin nästa. Antirasism, hbtq-kamp och feminism är inte valbara inslag i mångas liv. Det är linjer som måste drivas för vissa av oss av samma egoistiska skäl som jobbpolitik för andra.

Lägg därtill till att samma kamp för arbete och levnadsutrymme ska föras oavsett om man är en transperson, svart eller lesbisk. Då kompliceras bilden ytterligare. Men det är ingen tävling om vem som lider mest. Det är den sortens tänkande som försatt oss i en situation där Trump är president i världens mäktigaste land och SD går framåt i världens mest jämställda land.

Istället bör vi bygga strategiska broar över de vatten som överheten vill få oss att tro separerar oss. För de är just detta, imaginära. Egentligen vill vi alla ha samma sak: rättvisa. Rättvis fördelning av jobb och pengar, likadan social mobilitet för alla, att slippa dömas utifrån klassbakgrund, hudfärg, läggning eller någonting annat som är irrelevant för den person man faktiskt är. Istället för att låta demagoger och vd:ar fortsätta styra ohotat genom att inge arbetarklassen falska förhoppningar borde vi göra gemensam sak i att utmana dem. Arbetarklass och medelklass mot den härskande överklassen. Inte en helt ny idé, men det är dags att vi dammar av den lagom till valet 2018.

Annons

© 2017 Göteborgs Fria