Lars: "Vill kunna bo med min son" | Göteborgs Fria
  • Lars, som egentligen heter något annat, längtar efter ett hem till sig och sin 12-åriga son.
Göteborgs Fria

Lars: "Vill kunna bo med min son"

Inbrotten satte egna företag i konkurs och han tvingades sälja lägenheten. Nu är Lars i akut behov av en bostad för sig och sin 12-åriga son.

Det var i slutet av 2014 som han “halkade ur bostadsbubblan”, som han beskriver det. Innan dess var allt som vanligt: han bodde i en bostadsrätt, hade sonen varannan vecka och drev ett eget företag med flera anställda. Men så drabbades företaget av inbrott som ledde till att han tvingades sätta det i konkurs. För att inte bli personlig utblottad fick han sälja lägenheten.

– Det var en fruktansvärt jobbig tid. Jag var helt slutkörd, fick en utmattningsdepression och blev sjukskriven.

Samtidigt behövde han hitta en ny bostad, han hade inte varit med på Boplats eftersom han sedan långt tillbaka bott i bostadsrätt eller villa, och nu var han därför hänvisad till exempelvis privata annonser på Blocket. Sedan dess har han bott i mer eller mindre tillfälliga andrahandslösningar. Som att hyra små lägenheter i villor, en etta med kök för 8 000-9 000 i månaden. Ett boende kändes allt för osäkert för sonen och ett annat ombildades till bostadsrätt. Situationen var ohållbar. Lars vände sig till socialtjänsten och vädjade om hjälp med ett tillfälligt boende för sig och den då 10-åriga sonen.

– Hon sa “du kan få bo på ett vandrarhem”. Jag förstod inte om hon menade allvar. Jag hade min son skriven hos mig och att han ska bo på vandrarhem varannan vecka finns inte i min värld. Jag fick ge upp helt enkelt.

Lars tystnar en stund.

– Den svåra delen är att man tappar modet. Är man i den situationen som jag var så mår man så dåligt psykiskt så man orkar inte. Jag ville inte leva längre.

Nu mår han bättre, och är tillbaka i arbetslivet, nu som anställd inom ett företag inom industribranschen. Men han har fortfarande inget fast boende. Han är skriven hemma hos sin mamma, men sedan drygt ett år tillbaka hyr han ett rum i en bekants källare. Dit är det för långt för sonen att pendla till skolan så nu kan han bara ha sonen hos sig på helger.

– Både min son och jag vill inget hellre än att han ska bo hos mig varannan vecka även på veckodagarna.

Nu söker han i stort sett lägenhet dygnet runt, mobilen plingar till så fort annonser kommer ut på Blocket, det gäller att vara först ut och svara även om det är klockan ett på natten. På Boplats räcker kötiden inte till någon lägenhet och att köpa har han inte ekonomisk möjlighet till, trots att han själv beskriver att han har en rätt bra lön. Bostadspriserna i Göteborg är för höga. I området där kring sonens skola ligger slutpriserna för treor omkring tre miljoner kronor.

– Med en belåningsprocent på max 0,85 procent betyder det att jag måste ha 450 000 kr på ett konto, innan ens bankerna är intresserade av att diskutera ett eventuellt bostadslån.

Månadskostnaderna i form av räntekostnader, amortering och hyra blir också för höga.

– Även jag som ligger över det snitt som jag ser att andra människor säger sig ha i lön, ser denna summa som för hög för att jag skulle kunna klara som ensam förälder med barn varannan vecka.

Därför har han satt upp lappar på anslagstavlor och och på lyktstolpar och skrivit brev och vädjat till en rad olika fastighetsägare om att få hyra en lägenhet.

Nu ligger hoppet till att kunna “gå bakvägen via kontakter”.

– Det är något som är fel när enda sättet att få en bostad är att gå bakvägen och fjäska för rätt fastighetsägare för att gå före i kön. Genom kontakter kommer jag kanske få något, men jag är inte där än.

Lars heter egentligen något annat, men vill inte gå ut med sitt namn.

– Man skäms så in i helvete, att vara 49 år och skriven hos sin mamma, att inte kunna ge min son ett hem. Så som det fungerar i dag med bostadskön kanske jag lyckas få en bostad om tio år via Boplats. Då är min son 22 år. Jag vill vara med och belysa att det ser ut så här – det måste bli en förändring.

Fakta: 

Lars

Yrke: fast anställd inom industribranschen

Familj: 12-årig son

Söker: en trea

Rekommenderade artiklar

Mohammad: ”Vart ska vi ta vägen?”

Mohammad Alyoussef, hans gravida fru och deras 2-åriga barn måste lämna sitt andrahandsboende den 15 december: “Det finns inga lägenheter – var ska vi bo?”.

© 2019 Göteborgs Fria