Kärlek och respekt – ska det vara så jävla svårt? | Göteborgs Fria

Debatt


Rebecca Hartill, Linnea Netin & Mika Larsson,
  • Om en person väljer pronomenet hen, varför känner andra behovet av att ifrågasätta detta? Schysst bemötande är viktigt eftersom det skapar gemenskap mellan människor, skriver Röda Korsets ungdomsförbund.
Göteborgs Fria

Kärlek och respekt – ska det vara så jävla svårt?

Föreställ dig att du i flera år, kanske hela ditt liv, blivit ifrågasatt kring din identitet, vem du är och vem du får vara. Hur hade det påverkat dig? Många delar av samhället har utvecklats när det gäller förståelse av olika normbrytande grupper men vi har fortfarande mycket kvar att arbeta med. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport “När livet känns fel” från 2015 har undersökt psykisk ohälsa bland unga och menar att det finns ett klart samband mellan psykisk ohälsa och normbrytande grupper. Vi på Röda Korsets ungdomsförbund i Göteborg vill vara med och göra något åt det. Genom att utbilda oss själva och andra vill vi jobba för inkludering i språket. Inte bara för själva inkluderingens skull, utan också för att på så sätt kunna förebygga psykisk ohälsa knuten till exkludering under lång tid.

Den 16 november håller vi i Röda Korsets ungdomsförbund en workshop tillsammans med Susanna Johansson och Emmie Särnstedt om social inkludering. Tanken bakom workshopen kommer från ungdomsförbundets verksamheter; frivilliga uttryckte att de hamnar i situationer där de inte vet hur de ska bemöta unga med funderingar om identiteter som bryter normer. Särskilt viktigt är det för ungdomsförbundets frivilliga att kunna bemöta denna typ av funderingar, eftersom föreningens verksamheter jobba för att skapa social trygghet för främst barn och unga. De flesta håller nog med om att alla har rätten att få känna sig hörda och sedda på ett schysst sätt, men hur ska en gå tillväga för att skapa en mer inkluderande miljö?

Vi i Röda Korsets Ungdomsförbund har länge noterat debatter kring hur konkreta åtgärder ska se ut för att marginaliserade grupper ska synliggöras i samhället. Vi måste komma ifrån debatter som flammar upp för att sedan dö ut lika fort och istället skapa ett hållbart sätt att bemöta varandra på. En form av socialt vardagshyfs måste etableras genom att aktivt arbeta med vårt språkbruk. Detta för att skapa en gemenskap mellan människor oavsett identitet, eftersom språket hjälper oss förstå tillvaron vi befinner oss i.

Med socialt vardagshyfs menar vi ett icke-ifrågasättande av en persons identitet genom vårt språk. När en person felkönas, medvetet eller omedvetet, tas makten ifrån personens självbestämmande över den egna identitet. Resultaten blir att normbrytande personer inte bara känner sig oförstådda utan även konstant ifrågasatta. Om en person väljer pronomenet hen, varför känner andra behovet av att ifrågasätta detta? Det viktiga är väl ändå att varje enskild person är bekväm och upplever sig uppskattad och likvärdigt bemött oavsett identitet. Schysst bemötande är viktigt eftersom det skapar gemenskap mellan människor trots eventuella olikheter.

Vissa menar att diskussionsklimatet idag är för känsligt och att det numera är omöjligt att diskutera utan att någon känner sig kränkt och att debatten om inkluderande språk därför är onödig. Men på vilket sätt är förändring i språkbruket negativt? Vi menar att alla är en del av problemet och således också av lösningen. Tillsammans kan vi skapa gemenskap genom att bara vara medvetna om vårt språk och försöka förändra det. Det handlar egentligen bara om att ta hänsyn till andra människor.

Socialt vardagshyfs kostar så lite men kan ge så mycket. Kärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt? Kom på vår föreläsningskväll så lär vi oss tillsammans att bli mer inkluderande och schyssta mot varandra.

Styrelseledamöter Röda Korsets ungdomsförbund, Göteborg

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är pubilc serviceanställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Göteborgs Fria