Så har EU-motståndet förändrats sedan 2001 | Göteborgs Fria
  • Avenyn brinner. Mångas minnesbild av demonstrationerna mot EU-toppmötet i Göteborg 2001. Under de intensiva junidagarna samlades totalt 50 000 personer för olika manifestationer och seminarier.
  • Jordens Vänner är med och arrangerar ett alternativt toppmöte den 18 november och en protestmanifestationen den 17 november. – Det är inte så laddat nu som 2001, säger talespersonen Ellie Cijvat.
  • Bland sverigedemokrater är EU-motståndet förhållandevis högt. Jörgen Fogelklou, ordförande för Sverigedemokraterna i Göteborg, hoppas på en Swexit-omröstning.
  • SD och SD-anhängarna representerar den tidigare mer vanliga varianten av EU-kritik, med fokus på frågan om själva medlemskapet, medan huvuddelen av befolkningen numera snarare kritiserar EU utifrån olika sakfrågor, men accepterar själva arenan för beslutsfattande, enligt Linda Berg, föreståndare Centrum för Europaforskning.
  • EU-toppmötet är ett utmärkt tillfälle att lyfta vänsterns motstånd och kritik mot EU, så inte EU-frågan lämnas över till fascister och högerpopulister, anser Adriana Aires, ordförande för Vänsterpartiet i Göteborg.
  • Göteborg 15 juni 2001. En polis kastar gatsten mot demonstranter. För många blev polisvåldet det bestående minnet.
  • Göteborg 28 september 2009. Ofog-aktivister protesterar mot EU:s informella försvarsministermöte i Göteborg.
  • 26 september 1994. De nordiska vänsterpartiernas representanter startar en gemensam Nej till EU-kampanj.
  • EU:s informella försvarsministermöte i Göteborg 28 september 2009, i Eriksbergshallen där det nu blir toppmöte den 17 november.
  • Pro-Brexit-demonstration i London 23 november förra året. Brexit- och Swexit-debatten visar hur populistiska grupper hörs mer i lämna-EU-frågan än vänstern.
  • En anti-Brexit-manifestation hölls i London 11 september 2017.
  • EU:s informella försvarsministermöte 2009 hölls i Eriksbergshallen där det nu blir toppmöte den 17 november.
Göteborgs Fria

Så har EU-motståndet förändrats sedan 2001

Den 17 november är det åter EU-toppmöte i Göteborg och många frågar sig om kravallerna från 2001 kommer att upprepas. GFT pratar med personer som var aktiva 2001, politiker, forskare och polisen för att ta pulsen på EU-motståndet.

Ellie Cijvat minns det tydligt. Hur hon såg människor nedtryckta på marken inne på Schillerskas skolgård, det satte avtryck. Hon var i Göteborg för att gå på Jordens Vänners konferens om miljö men berättar att det mest kvarstående minnet är besvikelsen.

– Jag tappade förtroendet för både polis och politiker där och då.

Inne på skolgården låg Anders Svensson på mage på marken. Han satt i Göteborgsaktionens demonstrationsledning, i ledningen för anti-Bush-demonstrationen och var med och arrangerade Nej till EU-demonstrationen. Nu hade han polisens automatvapen riktade mot sig.

– Jag trodde att de skulle döda mig. I efterhand har jag frågat poliserna vad de skulle ha gjort om jag inte hade lytt dem. Då hade vi skjutit, sa de.

Det handlar om EU-toppmötet i Göteborg den 14-16 juni 2001 då även USA:s president George Bush var på besök. Intensiva dagar då runt 50 000 personer demonstrerade, stolar och annat sattes i brand på Avenyn, hundratals personer greps och omhändertogs, poliser och demonstranter skadades och tre civila blev skjutna av polisen. Den 17 november är det dags för EU-toppmöte i Göteborg igen.

Stefan Löfven och Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har bjudit in de 27 andra stats- och regeringscheferna i EU för ett samtal om rättvisa arbetsvillkor och tillväxt. I media görs många paralleller till EU-toppmötet i Göteborg 2001 och polisen har inför 17 november byggt om sitt garage till ett specialbyggt jättehäkte med ett 60-tal nätburar med plats för 350 personer. Kommer kravallerna 2001 att upprepas?

Oroligheter kan inträffa, säger Anders Bergman, författare med inriktning på höger- och vänsterextremism, till Metro (3/10). “Med tanke på Göteborgs historia och det som hände i samband med toppmötet 2001 så kan det nog bli ganska våldsamt. Grupperna som fanns då har inte försvunnit, de finns fortfarande”.

Anders Svensson beskriver sig nu som en “medelålders vänsteraktivist” som fortfarande är engagerad rättvisefrågor, bland annat genom sin blogg Zaramis. Han menar att det är märkligt att dra paralleller mellan kravallerna 2001 och EU-toppmötet 2017.

– Det är som om man helt glömt att vi hade ett EU-toppmöte (ministermöten reds anm) i Göteborg 2009 också. Då hade vi lite demonstrationer och möten som alternativ till EU-mötet och det var inga oroligheter då och det kommer det inte bli denna gången heller.

Du känner dig helt säker på det?

– Om jag är säker? Ja, 200 procent säker. Det kommer inte hända någonting, det finns inga som helst förutsättningar: ingen driver EU-frågan så hårt, det kommer ingen amerikansk president och demonstrationen är inne i stan medan mötet är på Eriksberg.

Vad är det då för protester som planeras inför det kommande mötet? Hittills är det klart att det blir en större manifestation, som Jordens vänner, Kommunistiska Partiet, Nej till EU med flera anordnar. Det blir också två alternativa toppmöten, ett som arrangeras av Kommunistiska partiet och Revolutionär Kommunistisk Ungdom, RKU, och ett som arrangeras av Jordens Vänner med flera. Utöver det blir det en rad mindre manifestationer, panelsamtal, föreläsningar och liknande om EU.

År 2001 gick det inte att stämma av på Facebook hur många som väntades till olika protester, men i år kan man se på Facebook att betydligt färre verkar vara intresserade jämfört med 2001. Till de olika eventen har mellan 4 och 129 personer anmält att de kommer. Ellie Cijvat, som nu är talesperson för Jordens vänner, menar att EU-frågan inte alls är lika laddad nu som 2001.

– 2001 var vi ju 25 000 personer i en av demonstrationerna. Nu tror jag vi får vara ganska nöjda om vi blir 2 000 personer, säger Ellie Cijvat.

Även Anders Svensson uppskattar att det kan bli runt 2 000–3 000 deltagare. Han och Ellie Cijvat tar båda upp att den globala proteströrelse mot toppmöten som var stor i slutet av 1990- och början av 00-talet inte alls finns på samma sätt längre.

– Det finns en annan fråga som engagerar folk på rättvisekanten istället och det är antifascism och antirasism, det kunde vi se den 30 september när tusentals personer var ute, säger Anders Svensson. Vi har en samhällsutveckling med en högerextremism som är mycket synligare och tydligare och så har vi den stora flyktingvågen, det är frågor som engagerar mer nu. Det är så aktivism ser ut, den flyttas mellan olika frågor.

Han menar att polisens jättehäkte är “onödigt”.

– Jag skulle tro att det finns en del inom polisen som oroar sig för mycket, häktet kommer vara helt tomt.

Även Linda Berg, universitetslektor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, påpekar att det finns stora skillnader nu jämfört med 2001.

– En stor skillnad är att det inte bara var EU-toppmöte 2001 utan George Bush var på besök också. Ville man protestera fanns det många anledningar att åka till Göteborg då. Det var också mitt i en period där Reclaim the streets och antiglobaliseringsrörelsen hade sin höjdpunkt, säger Linda Berg.

Något som också har förändrats sedan 2001 är den allmänna inställningen till EU. Under 90-talet var opinionen huvudsakligen negativ, förutom just under året för folkomröstningen, 1994 och året därpå. Den negativa opinionen höll i sig även in på 2000-talet och 2001 var fortfarande gruppen som var emot ett EU-medlemskap större än den som var för, enligt statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Men sedan 2002 har hela tiden fler varit för än emot ett medlemskap.

– Sedan 2014 ligger stödet på runt 50 procent. Det gjorde det också hösten 2016 efter att Brexit-resultatet hade blivit känt, och efter flyktingströmmarna 2015 har vi fortfarande ett stabilt stöd för att Sverige ska vara med i EU, säger Linda Berg.

Men, tillägger Linda Berg, det betyder inte att de 50 procenten “älskar EU”.

– Det handlar snarare om att vi accepterar medlemskapet, att vi inser att det fungerar som en arena för beslutsfattande. Men det finns inget stöd hos svenska befolkningen för att gå vidare och fördjupa samarbetet, som ett Europas förenta stater till exempel, och de som vill införa Euro är bara runt tio procent, det är helt döda frågor opinionsmässigt.

Även inom vänstern, där EU-motståndet varit som starkast, har kritiken ändrat karaktär.

– Kritiken riktar sig mer mot EU:s regler, till exempel mot flyktingpolitiken, än mot själva medlemskapet, säger Linda Berg.

Med Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, har det blivit tydligt hur radikalt den svenska EU-debatten ändrats. Det skriver Sveriges Radios inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg i en analys (23/6-16). “Det kan verka konstigt att en del svenska EU-motståndare hoppas att britterna i dag väljer att stanna i EU. Alla som önskar att Sverige ska lämna EU borde väl applådera ett Brexit? Att de inte alltid gör det beror på att Brexit handlar mer om invandring och nationalism än om EU” skriver Ramberg (23/6-16). I dag är motståndet mot EU vanligare bland dem som röstar på Sverigedemokraterna än dem som röstar vänster, enligt Linda Berg.

Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt var starkt kritisk till Brexit som han kallade “reaktionär och främlingsfientlig” medan SD-ledaren Jimmie Åkesson välkomnade Brexit som “början på en bred folklig resning i Europa mot EU-projektet" (Dagens Industri 17/6-16).

Swexit kallas kravet på ett svenskt utträde och på Facebook finns flera Swexit-grupper. Den största, “Sverige ut ur EU - Swexit!” har drygt 5 600 medlemmar. Det kan jämföras med andra EU-kritiska grupper som “Swexit” med drygt 3 300 medlemmar, “Vänster för Swexit!” med 187 medlemmar och folkrörelsen Nej till EU med 2 700 medlemmar.

Den stora “Sverige ut ur EU - Swexit!”-gruppen präglas av kritik mot EU:s migrationspolitik i form av krav på minskad invandring, kritik mot vad man ser som att EU är på väg att bli en diktatur och kritik mot vänstern. Alexander Engdahl är administratör för gruppen. Han säger till GFT att han uppskattar att 85 procent av medlemmarna är “högerinriktade”. I gruppen förekommer en rad konspirationsteorier om judar och hat mot muslimer. Till exempel skriver en medlem: “Federal Reserve som helt styrs av judar och den ondskefulle ungerska juden George Soros” och om hur “Globalismen är en judisk affär”. En annan medlem skriver att om muslimer “dikterar några villkor här...Kommer att sluta med blodbad”. På frågan om varför administratörerna låter sådana kommentarer stå kvar svarar Alexander Engdahl “Jag har inte sett nåt hat mot judar. Själv är jag väldigt negativ till islam och vill inte ha det i Sverige.” Han skriver också att “Admins har annat att göra än att rensa i kommentarer obetalt” men att anmälda inlägg plockas bort om de är hatiska.

Bara V och SD av riksdagspartierna driver frågan om ett utträde ur EU. Miljöpartiet slopade sitt utträdeskrav år 2008. I Göteborg sitter nu både V och SD och jobbar med hur de ska agera med anledning av EU-toppmötet. För Vänsterpartiets del handlar det om att planera ett arrangemang, förmodligen någon form av panelsamtal, berättar Adriana Aires, och så kommer partiet mobilisera till befintliga manifestationer.

– Detaljerna är inte klara ännu, men det är ett utmärkt tillfälle att plocka upp diskussionen om vänsterns motstånd och kritik mot EU. Det är viktigt att vi inte ger upp den här viktiga frågan till fascister eller till högerpopulister.

För Sverigedemokraterna handlar det inte om några demonstrationer.

– Vi försöker få in debattartiklar och skapa opinion, men att gå med plakat med “nej till EU”, det kommer vi inte göra, sådana kampanjer gör inte vi, säger Jörgen Fogelklou, SD-ordförande i Göteborg, som berättar att han röstade ja till EU i folkomröstningen 1994 men att han ångrar sig bittert. Den viktigaste anledningen för att kräva utträde är för honom frågan om gränser:

– Vi måste kunna sätta upp egna gränser, det är det som det först och främst handlar om, att Sverige ska kunna kontrollera vem som kommer in i landet och vad den har för intention.

Nu driver han frågan om en ny folkomröstning. Själv kommer han stå på nej-sidan, men det är folkets röst som ska gälla säger han. Om det skulle bli aktuellt kan han tänka sig ett samarbete med Vänsterpartiet i en kampanj för en folkomröstning. Men det kommer inte Vänsterpartiets ställa upp på.

– Alla former av samarbete med SD är helt uteslutna. Vårt EU-motstånd bygger på helt olika grunder och motiv, säger Adriana Aires.

Men EU-motståndet lever hos de grupper som Adriana Aires, Jörgen Fogelklou och Ellie Cijwat möter, berättar de. Jörgen Fogelklou säger först att EU-motståndet ökar och blir förvånad när GFT hänvisar till att forskningen visar det motsatta.

– Vad hemskt! Jag har inte läst SOM-institutets statistik men i de strömningar jag hör och ser tycker jag att folk är mer skeptiska till EU, säger han.

För Vänsterpartiets del har man exempelvis märkt hur frågan om handelsavtalet TTIP har engagerat och Ellie Cijwat ser hur många just nu får upp ögonen för stora politiska frågor.

– Vi märker hur det hettar till och att intresset är ganska stort, men det är inte som 2001 – det går inte att jämföra.

Rättelse: I en tidigare version av denna artikeln stod det att Ingen människa är illegal är med och arrangerar ett alternativt EU-toppmöte den 17 november, det stämmer inte.

Fakta: 

EU-toppmötet 17 november

• Sveriges statsminister Stefan Löfven har tillsammans med Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker bjudit in övriga 27 stats- och regeringschefer från alla EU:s medlemsländer.

• Drygt 30 organisationer och aktörer är också inbjuda, exempelvis Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket, SKL, LO, Saco, TCO och Företagarna.

• Temat för mötet är rättvisa arbetsvillkor och tillväxt.

• Inga formella beslut väntas fattas, utan fokus är på diskussioner.

• Stora delar av mötet kommer att webbsändas, för att medborgare runt om i Europa ska kunna följa diskussionerna: www.socialsummit17.se

Källa: Regeringen

Så påverkas trafiken

• Den 16-17 november väntas kraftiga trafikstörningar. Orsaken är att EU-toppmötet kommer hållas i Eriksbergshallen på Hisingen medan statscheferna kommer bo på hotell Gothia Towers vid Korsvägen, och de därför måste transporteras fram och tillbaks däremellan, eftersom Svenska Mässan var fullbokad.

• Den 17 november rekommenderas polisen dig att resa att innan kl 7, mellan kl 10-12 eller efter kl 18, för att undvika de värsta trafikstörningarna.

• Trafiken mellan Landvetter flygplats och centrala Göteborg påverkas periodvis från torsdag 16 november kl 12-17 november kl 18.

• Trafiken mellan centrala Göteborg och Hisingen påverkas periodvis 17/11 kl 7-18. Såväl bil- som kollektivtrafik kommer att påverkas.

• Områden vid Gothia Towers och vid Eriksberg spärras av från 15/11 kl 8.

Källa: Polisen

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Göteborgs Fria