En miljardindustri med fattiga kvinnors kroppar | Göteborgs Fria

Debatt


Surrogatmödraskap

  • Surrogatmödraskap blir en smutsig miljardindustri som tjänar pengar på fattiga kvinnors kroppar och tjänar kapitalismen och patriarkatet, skriver Feministisk aktion Göteborg.
Göteborgs Fria

En miljardindustri med fattiga kvinnors kroppar

Att skaffa barn genom surrogatmödraskap i Sverige är inte tillåtet, och därför söker sig många till andra länder. Men detta är en miljardindustri där varan är fattiga kvinnors kroppar, skriver Feministisk Aktion Göteborg.

Mellan 400 000 och 1 000 000 kronor. Så mycket kostar det att köpa ett barn från det multinationella företaget Tammuz som nyligen öppnat en filial i Stockholm. Alltså ungefär lika mycket som en fabriksny bil av ett dyrare märke. Just nu är företaget ute på en turné för att marknadsföra sig i olika städer i Norden då de informerar om hur de ”möjliggör fertilitet och surrogatmödraskap genom professionella och kostnadseffektiva lösningar”.

Att skaffa barn genom surrogatmödraskap i Sverige är inte tillåtet, och därför söker sig många till länder med andra regelverk. Enligt den statliga utredning som gjordes förra året (SOU 2016:11) är det till allra största del högutbildade heterosexuella par i 40-årsåldern med god ekonomi som köper en graviditet från länder som Indien, Ryssland, Thailand, Ukraina och USA. Samma utredning fastslog att altruistiskt surrogatmödraskap inte bör tillåtas i Sverige, och att staten bör motverka kommersiella surrogatarrangemang från andra länder.

Debatten kring surrogatmödraskap domineras av känslobaserade argument, men även missuppfattningen att barn är en rättighet. Kajsa Ekis Ekman har visat hur surrogatmödraskap marknadsförs genom två olika berättelser. Den första kretsar kring barnlösas längtan efter barn och drömmen om kärnfamiljen. Den andra berättelsen handlar istället paradoxalt nog om normbrytande, ifrågasättande av idén om moderskap och biologiskt föräldraskap.

Förespråkarna går sällan in på konsekvenserna för surrogatmodern och barnet. Men det som Tammuz omskriver som ”fertilitetsservice” är i själva verket handel med kvinnors kroppar och med slutprodukten - barnet. Ekis beskriver hur exploateringen och köpet abstraheras bort i flera led. Man talar inte om hur välbeställda par i rika länder köper utsatta kvinnor i fattigare länder. Både den statliga utredningen och en utredning gjord av Statens medicin-etiska råd (SMER) konstaterar att surrogatmödraskap kan bryta mot människovärdesprincipen vilken etablerar att en människa inte får användas som medel för andra människors mål.

Kvinnans rätt att bestämma över sin kropp är ett ofta framfört argument för surrogatmödraskap, men utredningen konstaterade att det är mycket svårt att informera sig om att kvinnan verkligen har möjlighet att göra ett oberoende val. Hon kan känna sig tvingad av ekonomiska skäl, yttre påtryckningar eller inre tvång. I verkligheten är det få kvinnor som vill föda barn åt främmande människor utan betalning, och i länder där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet ökar risken för dold kommersialisering. En bieffekt är att traditionella könsroller befästs, där kvinnans roll är att föda barn och att uppoffra sig.

Bakom alla fina ord finns en smutsig miljardindustri som tjänar pengar på fattiga kvinnors kroppar och handel med barn. Det handlar om kommersialisering av livets uppkomst, och är ett av de mest extrema exempel man kan tänka sig på hur kapitalismen och patriarkatet samarbetar för att tjäna pengar på exakt allt. Vi accepterar inte detta utnyttjande av kvinnors kroppar eller företaget Tammus Nordics försök att etablera sig i Sverige såå lördag den 28 oktober samlas vi utanför Södra Allégatan 2 i Göteborg där Tammus Nordic vill hålla ett informationsmöte. Vi manifesterar under parollen ”Här pågår människohandel”. Nej till kommersiellt surrogatmödraskap! Nej till exploatering av kvinnors kroppar!

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2019 Göteborgs Fria