Med juridiken som självförsvar | Göteborgs Fria

Fördjupning


Hanna Westerlund
  • ”Vi kände oss rättslösa i Husby och jag började undra varför”, säger Rami al-Khamisi som började studera på juristprogrammet i Stockholm. Nu går han sista året och brinner för rörelsejuridik.
Fria.Nu

Med juridiken som självförsvar

”Vi hade inte kunskaperna att ta tillvara de demokratiska processer som garanteras i lagen”, säger Rami al-Khamisi om uppväxtens Husby.

”Där stod vi, tre vänner en regnig lördagskväll på Drottninggatan, stirrande på varandra med tomma blickar. Vi var 19 år och hade bestämt oss för att uppleva Stockholms uteliv för första gången. Men det närmaste vi kom den pulserande klubbmusiken var krogkön. Den två meter långa, flintskalliga vakten hade nekat oss inträde på nattklubben Claras. Varför visste vi inte. Den gästlista han refererade till existerade inte för någon annan i kön. Ingen av oss hade druckit en droppe alkohol och vi var inte sämre klädda än någon annan.”

Rami al-Khamisi polisanmälde händelsen, som han beskriver i rapporten ”Rörelsejurister” (Arena, 2015). På fotbollsträningen i Husby dagen därpå blev han utskrattad för sin naivitet. De äldre lagkamraterna rådde honom att inte ta det inträffade personligt och att vänja sig.

Efter ett par veckor lades förundersökningen mycket riktigt ned.

– Vi kände oss rättslösa och jag började undra varför det var så, varför så många reagerade med uppgivenhet. Även vänner till föräldrar uttryckte att de i kontakt med hyresvärdar eller arbetsgivare inte hade mycket att försvara sig med, när saker gick emot dem, säger Rami al-Khamisi.

Tio år har gått sedan den misslyckade krogkvällen. Nu går Rami al-Khamisi sista terminen på juristprogrammet i Stockholm och är aktuell med ett kapitel i den nyss utkomna antologin Rätten till rättvisa.

Under uppväxten i Husby fanns det ingen som kände någon jurist. Al-Khamisi fick själv bistå föräldrarna i myndighetskontakter eftersom språkkunskaperna brast. Med hans hjälp fick mamman ut den lön hon hade rätt till efter en uppsägning. Pappan fick sjukersättning från Försäkringskassan.

Känslan av att juridiken kunde vara ett viktigt verktyg växte. Och behovet var stort, eftersom Husbybornas rättigheter ständigt utmanades, säger Rami al-Khamisi:

– Vi såg hur stora delar av välfärd och offentlig service rustades ner. Och människor fick mindre att säga till om i lokala politiska beslut.

Myndigheter har också fått ett större tolkningsutrymme, varmed de sociala rättigheterna har försvagats, enligt al-Khamisi:

– I många enskilda fall sker en snäv tolkning av en social rättighet, som rätten till bostad. Det behövdes en juridisk förståelse och kompetens där människor kan försvara sina rättigheter gentemot myndigheterna i enskilda fall. Jag såg juridiken som ett självförsvar.

Behovet blev ännu tydligare i samband med organiseringen i Husby. Rami Al-Khamisi var med och grundade rättviserörelsen Megafonen, som bland annat ockuperade Husby Träff och protesterade mot hyreshöjningar.

– Jag förstod att det finns demokratiska processer som garanteras i lagen, men vi hade inte kunskaperna att ta tillvara dem. Så jag tänkte att om vi känner till de här sakerna kan vi också använda dem till fördel för organiseringen och för att stärka vårt arbete. För vi behöver implementera det som står i lagen.

För att kunna bemöta bostadsbolagens stora resurser och egna jurister behövde rörelsen verktyget juridik, säger Rami al-Khamisi:

– Tänk om vi också hade jurister på vår sida, tänkte jag. Folk som stöttade, folkbildade och kunde tillgängliggöra den här typen av beslut, eller ansvarsutkräva olika aktörer.

Han kallar dem rörelsejurister, från engelskans ”movement lawyer”. Det är jurister som samverkar med civilsamhället i förändringsarbetet. Något som är vanligare i USA, erfor al-Khamisi under en resa dit.

– Rörelsejuridiken har i andra samhällen vuxit fram som ett svar på de här orättvisorna. Både den politiska exkluderingen av människor men också en handfallenhet i att faktiskt skapa en jämlik tillgång till rättssystemet.

I Sverige finns exempel bland jurister som arbetar med asylrätt och har drivit hbtq-personers rätt att slippa tvångssteriliseringar. Rörelsejuristen stödjer social och politisk organisering på olika sätt, säger al-Khamisi, men ska inte ersätta politik:

– Jag vill understryka att jag tror på strukturella politiska förändringar och en rörelsejurist har det medvetandet. Man förstår juridikens möjligheter, men också begränsningar.

Rörelsejurister ska inte ”juridifiera” intressekonflikter i samhället, skriver du. Vad betyder det?

– Om det finns en konflikt som människor upplever, exempelvis med ökade hyror eller gentrifieringsprocesser som de vill göra någonting åt, så ska inte det första man tänker vara: ”Hur kan vi driva det här till domstol?” Det kanske snarare måste vara ett samtal utifrån det intresse som gruppen identifierar.

Däremot skulle rörelsejuristen i sammanhanget kunna belysa alternativ, som att använda sig av Hyresgästföreningen.

Men politiken i dag har i många avseenden blivit juridifierad, enligt al-Khamisi, som ser ett större behov än någonsin av engagerade jurister.

– Det har skett en förskjutning i makten, det vill säga sättet som våra lagar skrivs på har blivit vagare, eller sämre om du frågar Lagrådet. Det har gjort att myndigheter och domstolar har fått större utrymme att tolka lagarna. Som i asylprocessen, där har politiker lämnat jättemycket utrymme till våra myndigheter att tolka vissa rättigheter.

Trots att han fortfarande är student har Rami al-Khamisi föreläst på juristutbildningen på flera universitet. I somras var han med och arrangerade en femdagars ”akademi” för intresserade juriststudenter tillsammans med Arena. Hans rapport Rörelsejurister är Arenas mest nedladdade.

Samtidigt har han upplevt motstånd när det gäller hans folkbildande verksamhet. Inför ett föredrag för Rädda Barnens killverksamhet i Rinkeby fick han höra att stadsdelsförvaltningen oroades över att de juridiska kunskaperna kunde ”uppvigla” ungdomarna till att begå fler brott. Vid ett annat tillfälle ska polisen ha motarbetat ett informationsmöte om deras befogenheter.

– Jag vill stärka människors möjligheter att påverka sin situation och då behövs mer kunskap om vad som gäller. Då tror jag att vissa kan bli provocerade, liksom ”vadå, misstänker du att vi förtrycker människor medvetet?”.

Rami al-Khamisi tror också att det finns en ”självgodhet” i hur svenskar ser på statens institutioner, säger han.

– Vi har lärt oss historiskt att se på staten som god och att myndigheterna jobbar för allmänhetens bästa. Det sitter inte nödvändigtvis onda personer på maktpositionerna, men de arbetar efter strukturer som förbiser utsatta människors behov.

Vid sidan av ett stärkt underifrånperspektiv vill al-Khamisi se mer självkritik gentemot rättssystemet.

– Vill vi ha rättssäkrare processer måste vi se att rättsystemet hela tiden behöver rannsakas, förändras och förbättras. Precis som demokratin är det ett levande instrument.

Fakta: 

Rami Al-Khamisi

Född i Bagdad 1988, bor i Husby.

• Läser sista terminen på juristprogrammet.

• Aktuell med kapitlet "Juridiken som ett självförsvar och behovet av rörelsejurister" i antologin Rätten till rättvisa av Petra Hall och Lisa Pelling (red), Premiss förlag 2017.

• En av grundarna av rättviserörelsen Megafonen. Organisationen ockuperade Husby träff 2012 och uppmärksammades stort år 2013 då polisen sköt en boende i Husby till döds. Händelsen anses ha utlöst det efterföljande upploppet. Megafonen krävde en oberoende utredning, varpå polisen anklagade Megafonen för att ha anstiftat upploppen.

Annons

Rekommenderade artiklar

Många äldre felmedicineras

Äldre äter allt fler mediciner och ofta utan eller på felaktig grund. Över tio olika mediciner är inget ovanligt.

Fria.Nu

© 2017 Göteborgs Fria