Amnesty: stoppa utvisningarna till Afghanistan | Göteborgs Fria
  • Säkerhetsstyrkor utanför den Shiitiska moské i Kabul där en självmordsattack utfördes den 29 september. Självmordsbombaren sprängde sig själv. Fyra ytterligare personer dödades och 20 skadades. Svenska Migrationsverket menar att civila löper relativt liten risk att drabbas av självmordsattacker i Kabul.
Göteborgs Fria

Amnesty: stoppa utvisningarna till Afghanistan

Ny Amnesty-rapport visar hur personers som utvisats från europeiska länder till Afghanistan har dödats eller riskerar förföljelse.

Flera länder i Europa återsänder sammanlagt tusentals människor till Afghanistan, där de löper en verklig risk att utsättas för allvarliga människorättskränkningar, skriver Amnesty International i ett pressmeddelande den 5 oktober. Samma dag släppte de rapporten “Forced Back to Danger: Asylum-Seekers Returned from Europe to Afghanistan", som beskriver vad de som utvisats från europeiska länder möter när de är tillbaka i Afghanistan.

De har bland annat skadats i bombattacker, dödats eller är tvungna att leva i rädsla att bli förföljd på grund av sin sexuella läggning eller konvertering till kristendomen.

Bland dem som utvisats finns ensamkommande barn och unga vuxna som var barn när de kom till Europa. Flera av dem berättar att de skickats till delar av Afghanistan där de aldrig varit innan.

Amnesty skriver också att “Trots att antalet civila dödsoffer i Afghanistan är rekordhögt, enligt statistik från United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA), tvingas afghaner att återvända till konfliktdrabbade områden, något som strider mot internationell rätt.”

Enligt rapporten kan inte någon del av Afghanistan ses som säkert. Antalet civila dödsoffer i landet nådde under 2016 rekordnivåer och 2017 väntas samma utveckling.

Men i Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande gällande Afghanistan, från augusti, skriver man att situationen i landet är allvarlig, men att det finns områden som ses som säkrare än andra.

– Vår bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, alltså den nivå som lag och praxis kräver för att alla som är afghanska medborgare ska ha rätt att stanna, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

Migrationsverket fortsätter därför att tillämpa principen om ett så kallat internt flyktalternativ.

– Det går fortfarande att återvända till flera områden, och därför kommer det även i fortsättningen krävas en individuell prövning av varje ärende, säger Fredrik Beijer.

Sedan det förra rättsliga ställningstagandet om säkerhetssituationen i Afghanistan, som gjordes i december 2016, har situationen delvis förändrats, enligt Migrationsverket: “Våldet i ytterligare en provins, Uruzgan, bedöms ha eskalerat på så sätt att det riskerar att drabba alla och envar. Sedan tidigare har Migrationsverket bedömt säkerhetssituationen i provinsen Helmand på samma vis och denna bedömning kvarstår. Migrationsverket kommer därför inte att utvisa personer till dessa provinser. Däremot kan en hänvisning till en annan ort i Afghanistan även fortsättningsvis bli aktuell.”

Provinserna Panjshir och Bamyan bedöms fortfarande ha drabbats av få attacker och i Kabul menar Migrationsverket att civilpersoner löper relativt liten risk att drabbas av självmordsattackerna eller annat våld. Nytt är att fler riskgrupper har identifierats: personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, personer med psykisk sjukdom samt kvinnor som riskerar att utsättas för våld.

Amnesty menar att “länder i Europa har fel i att hävda att delar av Afghanistan är ofarliga”.

– Att återsända människor till Afghanistan strider mot internationell rätt och måste upphöra omedelbart. De europeiska länderna som en gång i tiden utlovat stöd till afghaner skickar nu tillbaka dem till ett land där säkerhetsläget har försämrats, säger Horia Mosadiq, Afghanistanutredare på Amnesty International, i pressmeddelandet.

I år har 83 procent av de ensamkommande barnen och 47 procent av samtliga afghaner har fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande, enligt Migrationsverkets siffror från augusti.

Fakta: 

Amnesty-rapporten

• Amnestys utredare reste till Afghanistan i maj 2017 och intervjuade kvinnor, män och barn som nyligen hade utvisats från europeiska länder.

Läs Amnestys rapport här.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Göteborgs Fria