Kyrkopolitiker vill förbjuda högerextrema partier | Göteborgs Fria
  • Förbjud rasistika och högerextrema grupper att ställa upp i kyrkovalet, det föreslår politiker från Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) i en ny motion.
  • – Jag vill hindra nazister från att ta plats, säger Berit Bornecrantz Dias (ViSK).
Göteborgs Fria

Kyrkopolitiker vill förbjuda högerextrema partier

På söndag är det kyrkoval, men främlingsfientliga grupper borde inte få ställa upp. Det skriver Berit Bornecrantz Dias i sin nya motion till kyrkomötet, kyrkans högsta organ.

– Våra politiska ledare vill inte göra det olagligt att vara rasist, så kyrkan borde föregå med gott exempel, säger hon.

Berit Bornecrantz Dias är styrelseledamot i Vänstern i Svenska kyrkan, en av de grupper som ställer upp i kyrkovalet på söndag. Hon menar att Svenska kyrkan borde ha en gemensam värdegrund som baseras på att den kristna övertygelsen om att alla människor är lika värda, oavsett hudfärg, sexuell läggning, kön eller etnicitet.

– Motionen utmanar de främlingsfientliga krafterna som redan finns inom kyrkan, men jag vill även hindra att mer uttalade nazister tar en plats. Det vore förskräckligt.

Berit Bornecrantz Dias är orolig för att kyrkans kärleksbud skulle skadas om främlingsfientliga tankar får större inflytande.

– Överlag skulle kyrkan bli mer otrygg och det skulle försvåra religionsdialogen mellan bland annat kristna och muslimer. Det skulle antagligen också bli svårare att hjälpa flyktingar, säger hon.

Motionen riktar in sig på kyrkans eget regelverk, kyrkoordningen, som fastslår Svenska kyrkans övergripande regler. Berit Bornecrantz Dias uppmanar kyrkostyrelsen att se över kyrkoordningen och ändra den så att rasistiska och främlingsfientliga grupper inte ska kunna ställa upp i kyrkovalet. Hon riktar sig inte mot någon speciell politisk gruppering, utan ser motionen som en reaktion mot att främlingsfientligheten återigen växer i vårt samhälle.

– Även om motionen avslås hoppas jag på en medvetandeprocess. Det är viktigt att den här frågan diskuteras, säger hon.

Jan Strid är universitetslektor vid Göteborgs universitet och har forskat om kyrkovalet, han ser problem med den nya motionen, då det ofta har visat sig vara svårt att avgöra vem som är rasist.

– Man måste först definiera vad en rasistisk nomineringsgrupp är, och det har visat sig svårt tidigare. I det här fallet skulle man få utgå från gruppernas valplattformar, och där uttalar sig ingen rasistiskt, säger han.

I motionen skriver Berit Bornecrantz Dias att FN:s granskningskommitté flera gånger har kritiserat den svenska regeringen för att de inte erkänner nazistiska grupper som kriminella. Hon tycker därför att Svenska kyrkan ska föregå med gott exempel och visa att man inte godtar rasistiska värderingar. Hon är medveten om svårigheten i att peka ut rasistiska grupper, men hon tycker att frågan är viktig och vill öppna upp för diskussion.

– En idé är att man jämför gruppers ståndpunkter med kärleksbudet i evangeliet för att se om det bryts. Det är skrämmande att kriminella grupper ses som godtagbara i vårt samhälle, jag förstår inte hur det är möjligt. Nazisterna begick folkmord under andra världskriget, säger hon.

Man kommer diskutera motionen under nästa kyrkomöte som äger rum i oktober, och när man sammanträder igen i november är det omröstning. Berit Borncecrantz Dias tycker det ska bli intressant att se hur diskussionen om motionen utvecklar sig, men står fast vid åsikten att främlingsfientliga tankar inte har något i att kyrkan att göra.

– Kyrkan och kyrkoordningen ska baseras på texterna i bibeln, och då tycker jag att det är uppenbart att man inte kan ta in rasistiska grupper, säger hon.

Fakta: 

Kyrkovalet 17 september

• Alla medlemmar i Svenska Kyrkan som fyllt 16 år får rösta.

• Antalet röstberättigade 2013 var 5,5 miljoner.

• I kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta organ, sitter 251 ledamöter, varav 249 väljs genom kyrkovalet. Två mandat är reserverade för utlandsvalkretsen.

• Både politiska partier och icke partipolitiskt bundna grupper ställer upp i valet.

• Kyrkomötet, det högsta politiska organet, äger rum 3–6 oktober och 20–23 november.

Källa: Svenska Kyrkan

Rekommenderade artiklar

© 2019 Göteborgs Fria