Stark övertro till digital skola | Göteborgs Fria
  • Svenska skolan använder sig av allt fler digitala läromedel.
Göteborgs Fria

Stark övertro till digital skola

Digitala redskap som datorspel har blivit en allt vanligare undervisningsmetod i skolan. Men enligt Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, finns det en stark övertro till den digitala teknikens betydelse för lärandet. ­

– Utvecklingen gör en fartblind och det finns ingen tid för eftertanke, säger han.

Digitaliseringen av skolan är ett brett område och handlar bland annat om hur digitala redskap ska förbättra och förenkla lärandet. Även datorspel som Minecraft, där spelaren kan bygga virtuella hus och samhällen, har använts i undervisning med argumentet att det höjer elevernas motivation. Men Jonas Linderoth är kritisk till den snabba utvecklingen.

– Att arbeta med Photoshop i bildundervisningen eller ett ordbehandlingsprogram i svenska är en självklarhet. Men påstår man att det är bättre att bygga en kyrka i Minecraft för att lära sig om religion än att använda läroböcker, då hävdar man att IT kan göra mer än vad forskningen kan bevisa, säger han.

Jonas Linderoth forskar om spelbaserat lärande och menar att en vanlig idé är att man kan använda olika strategispel, exempelvis spelet Civilization för att lära sig historia, något som är lättare sagt än gjort.

– Det är lätt att påstå för den som inte jobbar i skolans värld, men om det tar 30 timmar att spela spelet motsvarar det flera veckors undervisning. Många menar då att man ska anpassa skolans form så att tekniken passar in, men det är problematiskt, säger han.

Det finns en föreställning om att IT-baserade undervisningsmetoder är mer effektiva, men enligt Jonas Linderoth har den föreställningen inget stöd i forskningen. Han tror att den positiva synen i stor utsträckning kommer från de kommersiella aktörer som säljer digitala produkter och tjänster till skolsektorn.

– Det finns krafter i samhället som investerar både tid och pengar på att övertyga andra att digitaliserad undervisning är mer effektiv. Men forskningen visar att man bör skynda långsamt. Det finns exempelvis forskning som visar att IT-användning leder till minskad fritidsläsning. Det är ett problem eftersom läsning är centralt för skolprestationer, menar han.

Enligt Jonas Linderoth borde lärarna få större utrymme i debatten om vilka digitala redskap som ska användas. Detta eftersom det i stor utsträckning är de som kommer använda sig av produkterna.

– Vi borde prata med lärarkåren istället för att pressa på dem teknologi. Tyvärr ses dock kritiska lärare som bakåtsträvande, vilket inte alls är bra. Teknologins intåg i skolan innebär inte bara nya möjligheter utan även nya utmaningar och problem, säger han.

När internet växte i början av 2000-talet kunde man höra argument som sa att lärobokens tid snart skulle vara förbi. Det har vi anledning att dra på munnen åt i dag, menar Jonas Linderoth.

– Det blir i dag helt barockt att påstå att internet skulle kunna ersätta vanliga läromedel. I tider av ”fake news” och ”alternative facts” är det centralt att elever hämtar kunskap från sanktionerade källor. Men det är tyvärr inget man pratar om i dag.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny odlingsmark ska locka stadsbönder

En lägenhet i stan stoppar inte längre den som vill odla kommersiellt när kommunen öppnar upp för stadsbönder på nya testbäddar vid Angereds gård och i Skogome.

Politisk osämja efter vårdmöte

Underbemanning på Östra sjukhuset får undersköterskrona att kritisera Sahlgrenskas styrelse. I styrelsen är poltikerna oense om hur situationen ska lösas.

© 2017 Göteborgs Fria