Se värdet i humlor och bins arbete | Göteborgs Fria

Debatt


Miljödebattörer
  • Dagligen fattas nämligen hundratals beslut om hur naturresurser ska användas, men det är hög tid att fler beslutsfattare ser ekosystemtjänsternas bidrag till samhällsutvecklingen.
Göteborgs Fria

Se värdet i humlor och bins arbete

Det ekonomiska värde som pollinerande insekter skapar är omfattande. Enbart pollineringen av grödor från honungsbina i Sverige beräknas årligen vara värt 260-460 miljoner kronor. Samtidigt minskar antalet bin och fel beslut fattas, skriver en grupp miljödebattörer.

Utvecklingen men humlorna och bina har inte gått allmänheten förbi. I en Sifo-undersökning frågade Naturvårdsverket allmänheten hur viktigt det är att det finns humlor och bin i Sverige. Hela 90 procent svarar att det är mycket viktigt.

Naturvärden som bidrar till människors välfärd och livskvalitet kallas ekosystemtjänster. Ett konkret exempel på dessa tjänster är insekternas pollinering. Samtidigt bidrar naturen till flera tjänster på en och samma gång som bättre luft, vatten, hälsa och klimat. Trots att tjänsterna är grunden i människans välfärd och livskvalitet är de fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut.

Naturvårdsverkets Sifo-undersökning visar dock att över 75 procent tycker att det är mycket viktigt att beslutsfattare tar hänsyn till naturens värden när bostäder och vägar ska byggas. Svaren i undersökningen är tydliga och positiva. De visar att Sveriges befolkning har hög kunskap om värdet av humlor och bins ekosystemtjänster. De visar också på ett starkt stöd för beslutsfattare som värderar ekosystemtjänster i samhällsutvecklingen.

Förlust av ekosystem och biologisk mångfald står tillsammans med klimatfrågan högst på FN:s lista över miljöproblem som mänskligheten behöver arbeta intensivt med för att lösa. Bristen på bin har gjort att befolkningen i Sichuanprovinsen i Kina måste pollinera träd och blommor för hand, och i vissa delar av USA transporteras bin med lastbilar för att släppas ut i områden där bin dött ut. Att anställa folk för att pollinera blommor med små penslar och att köra bin i lastbilar är långsiktigt dyrt, onödigt och ohållbart.

Hela 90 procent av den C-vitamin som människan äter kommer från grödor som är beroende av insektspollinering. Ofta behövs även pollinering från flera olika insektsarter för att få frukter mer tåliga och välformade. Utan pollinering från olika arter blir till exempel en jordgubbe deformerad och därmed svårsåld. För att gynna antalet insekter behövs minskad användning av bekämpningsmedel och fortsatt brukande och bevarande av varierade landskap med blommande växter från vår till sensommar. Det behöver inte finnas en motsättning mellan utveckling och att gynna ekosystemtjänster. Städer, hus, transporter och jordbruk som utvecklas smart och samarbetar mer med naturen gynnar också ekosystemtjänster.

Problemet är att alltför få beslut fattas med kunskap om ekosystemtjänsternas värden. Dagligen fattas nämligen hundratals beslut om hur naturresurser ska användas. Dessa beslut bygger ofta på uppfattningar eller antaganden om vad resurserna kan ge. Genom att värdera tjänsterna får beslutsfattare viktiga underlag som visar fler värden. Det blir viktiga underlag när områden planeras, bostäder ska byggas, skogar ska värderas, jordbruk ska utvecklas och trafik ska organiseras. Det är nu hög tid att fler beslutsfattare, både inom offentlig och privat sektor, ser ekosystemtjänsternas bidrag till samhällsutvecklingen.

Fakta: 

Tobias Markensten

Utredare Jordbruksverket

Maria Thordarson

Naturvårdsstrateg Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Evelina Eriksson

Miljöplanerare stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad

Carina Wettemark

Koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun

Liselott Eriksson

Natur- och friluftsstrateg Nacka kommun

Matilda Lissert

Miljöledare Veidekke Entreprenad AB

Elisabeth Berggren

Kommunekolog Skellefteå kommun

Anna-Karin Modin-Edman

Hållbarhetschef Arla Sverige

Emelie Bjurå

Affärsutvecklare OBOS Sverige

Karolina Brick

Miljöchef Riksbyggen

Annika Kruuse

Projektledare BiodiverCity, Malmö stad

Karin Skantze

Projektledare Naturvårdsverket

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

En av fyra saknar hjälpmedel

Regeringens hjälpmedelsutredning är nu klar. Uppdraget var åtgärder som ökar delaktigheten i samhällslivet och gör hjälpmedelstilldelningen mera likvärdig över landet – något som kräver en rättighetslag, skriver Neuroförbundet.

Debatt
:

Förbjud olje- och gasutvinningen

Regeringen har nu en unik möjlighet att förbjuda landutvinning av olja och fossilgas, och deras trovärdighet i klimatfrågan står och faller med denna fråga, menar en lång rad miljödebattörer.

© 2017 Göteborgs Fria