Brist på kunskap – inte resurser | Göteborgs Fria
  • Definitionen av modersmålsstöd är otydlig, menar Bosse Parbring, MP. Det föräldrarna önskar är att någon ska komma till förskolan för att till exempel leka med eller läsa för barnen på samiska språk, men i Majorna-Linné har det tagit stopp.
Göteborgs Fria

Brist på kunskap – inte resurser

En otydlig definition av vad modersmålsstöd egentligen innebär och kunskapsbrist om lagstiftningen. Det är politikernas svar på kritiken mot bristerna i förskolans språkstöd.

Enligt skollagen ska alla barn i förskolan med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla språket. På Göteborgs stads hemsida står det att “modersmålsstöd kan erbjudas för barn i förskola” – men det är upp till varje förskolechef att fatta beslut.

Anders Rimpi och Cecilia Mayer Labba är föräldrar till varsitt barn i förskolan i Majorna-Linné, och ingen av dem upplever att barnen har fått stöd i språken lulesamiska respektive nordsamiska.

Bosse Parbring (MP) är ordförande för stadsdelsnämnden i Majorna-Linné, och han menar att definitionen av modersmålsstöd är otydlig.

– Man har rätt att få stöd, men det kan ske genom att personalen för dialog med föräldrarna. Personal och chefer anser att de lever upp till lagstiftningen genom att de försöker involvera föräldrarna och ta fram den kunskap som finns hos dem.

Han efterlyser en tydligare gemensam definition av vad modersmålsstöd egentligen innebär.

– Jag tänker att vi i hela staden behöver ta ett större grepp på frågan. Man ska kunna få samma stöd i alla stadsdelar, och det skulle kunna vara en resurs som finns centralt och kan delas på över hela staden.

I dagsläget är det stadsdelen och respektive förskolechef som äger frågan om modersmålsstöd. Men när förskola och skola organiseras om och får centrala nämnder istället för att ligga under varje stadsdel är modersmålsstödet en fråga som måste bevakas, säger Mariya Voyvodova (S), kommunalråd med ansvar för bland annat mänskliga rättigheter. Tydligare samordning av modersmålsstödet behövs.

– Lagstiftningen är tydlig med att barnen ska ges stöd att använda sitt modersmål, men även om den är tydlig i dag så tolkas den på olika sätt.

I nästa års rödgröna budget som klubbades igenom i veckan lyfts arbetet med minoritetsspråken i förskola och grundskola, liksom en översyn av handlingsplanen staden har för de nationella minoriteterna. Mariya Voyvodova tror att det fortfarande saknas kunskap på många håll.

– Våra förskolor och skolor måste bli bättre på att förhålla sig till lagstiftningen. Jag tror att det ofta handlar om brist på kunskap, inte brist på resurser.

Frågan är betydligt större än bara Göteborg och just nu pågår en utredning av minoritetspolitiken. Förra veckan lämnade Lennart Rohdin, som är särskild utredare på regeringskansliet, ett delbetänkande där han bland annat lyfter förskolan. Han upplever att kunskapsbristen är stor runt om i landets kommuner.

– Kunskapen är nästan obefintlig. Vi lever i ett samhälle som är byggt på grunduppfattningen att i Sverige bor svenskar som talar svenska. Tillhör man en nationell minoritet ska man kunna vara tvåspråkig, men det är insikten liten om i kommunerna, säger Lennart Rohdin.

Liksom politikerna i Göteborg tror Lennart Rohdin att tydligare definitioner av vad modersmålsstöd innebär behövs. Ett av utredningens förslag är att Skolverket ska ta fram allmänna råd när det gäller minoritetsspråk i förskolan.

Ett problem han lyfter är att de som bestämmer måste förstå skillnaden i avsikt mellan modersmålsstöd i ett av de nationella minoritetsspråken, som samiska – jämfört med att till exempel ha arabiska som modersmål och tala det i hemmet.

– När det gäller minoritetsspråken är det de facto så att barnen behärskar svenskan bättre. Avsikten är att de ska kunna ta tillbaka sitt språk som de har förlorat eller rent av blivit berövade. De som är ansvariga för förskoleverksamheterna drar ofta slutsatsen att det kan hanteras som vilket modersmål som helst och då uppnår man inte syftet.

Rätten till förskola helt eller i väsentliga delar på samiska finns bara i de 17 förvaltningskommunerna. Göteborg är inte en sådan när det gäller samiska. Men Lennart Rohdin poängterar att det är samma saker som krävs för att barnet ska kunna ta till sig språket.

– Ska man erbjuda modersmålsstöd är det samma nivå som behövs för att man ska uppnå resultat, oavsett vilken kommun, säger han och fortsätter:

– Det måste vara tillräckligt mycket så att det av barnen upplevs som en integrerad del i verksamheten. Egentligen är det först när personalen talar samiska med varandra som barnen uppfattar att språket har en likställd position som svenskan.

Det är inte enkelt att uppfylla, inte minst med tanke på bristen på utbildade pedagoger som behärskar samiska eller andra nationella minoritetsspråk. Lennart Rohdin menar att det behövs ansträngningar från samhällets sida för att utbilda fler, och att någon högskola borde få i uppdrag att kombinera utbildningen till förskolepedagog med utbildning i något av de nationella minoritetsspråken.

Göteborg sticker inte ut, så här ser det tyvärr ut runt i om landet säger Lennart Rohdin. Några direkta framsteg att tala om de senaste åren tycker han inte finns, och jämför med hur det var åren innan lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk började gälla 2010.

– Då var den allmänna uppfattningen att bara vi fick tydligare lagar skulle det börja fungera men det jag kan konstatera nu är att det görs i väldigt liten utsträckning. Grunden är inte ett aktivt motstånd utan okunskap, men vi ligger många år efter där vi borde.

Annons

Rekommenderade artiklar

De kämpar för rätten till sitt språk

”Jag önskar att samiska inte bara ska vara något som pratas i vårt hem”, säger Anders Rimpi som vädjat till Majorna-Linné om modersmålsstöd i förskolan till sitt barn ­– men fått nej.

160 tjänster varslas i hamnen

APM Terminals varslar 160 tjänster i Göteborgs containerhamn. Det handlar om att “anpassa verksamheten till volymen” enligt arbetsgivarna.

"Arbetet prioriteras inte lokalt"

Unizons Kvinnofridsbarometer pekar på stora brister i kommuneras arbete mot mäns våld mot kvinnor. Av VG-kommunerna som deltagit i enkäten har till exempel bara hälften öronmärkt pengar för arbetet.

© 2017 Göteborgs Fria