En av fyra saknar hjälpmedel | Göteborgs Fria

Debatt


Debatt: Hjälpmedelsutredningen

  • Daniel Nilsson i Bromölla fick två stroker – tack vare en robotinspirerad servohandske kan han fortsätta arbeta som mekaniker, utan den hade det varit omöjligt.
Göteborgs Fria

En av fyra saknar hjälpmedel

Regeringens hjälpmedelsutredning är nu klar. Uppdraget var åtgärder som ökar delaktigheten i samhällslivet och gör hjälpmedelstilldelningen mera likvärdig över landet – något som kräver en rättighetslag, skriver Neuroförbundet.

För en miljon svenska medborgare lyser en rättighetslag med sin frånvaro i hjälpmedelsutredningen. Parallellt med Hjälpmedelsutredningen har Neuroförbundet därför tagit fram en egen ”utredning”, ”Neurorapporten – Hjälpmedel”. När vi har granskat fakta från experter och frågat medlemmar hur deras hjälpmedelsvardag ser ut, samt jämfört med andra liknande insatser, är slutsatsen enkel. Vår målsättning är att personliga hjälpmedel ska regleras i en rättighetslag.

Dagens hjälpmedelsförsörjning måste bland annat medge tillgång till ändamålsenliga hjälpmedel, inflytande över valet av desamma och ekonomiska rimliga villkor. Användarna måste också kunna lita på att få service och hjälp så att hjälpmedlen alltid fungerar. Neuroförbundets medlemsundersökning visar att 25 procent inte har de hjälpmedel de behöver, 60 procent har köpt hjälpmedel själv och hälften är inte trygga med vad som händer om deras hjälpmedel går sönder. Samtidigt uppger nästan 90 procent att hjälpmedlen är en förutsättning eller har stor betydelse för delaktigheten i samhället.

Bristerna inom dagens hjälpmedelsförsörjning är uppenbar och vår bedömning är att utredningens förslag kan medföra förbättringar, men de leder inte ända fram.

Neuroförbundet och hjälpmedelsutredningen är överens om att olika huvudmän för hjälpmedel som ska användas i olika sammanhang inte är bra. Vi menar att ett helhetsgrepp kring hjälpmedelanvändarens livssituation krävs. Utredningen föreslår emellertid inte ett mera samordnat huvudmannaskap och inte heller samordning med andra insatser som bostadsanpassning och bilstöd. Däremot föreslår den att kommunerna bör ha en arbetsterapeut eller fysioterapeut som är medicinskt ansvarig för rehabilitering. Ett annat förslag är bättre upphandling som kan leda till bredare och modernare utbud av hjälpmedel. Ett förtydligande föreslås i Hälso- och sjukvårdslagen så att hjälpmedel för fritidsändamål ska tillhandahållas. Detta är ett steg i rätt riktning.

Vi kan se att utredningen är ett steg framåt. Men den når inte hela vägen fram till att personliga hjälpmedel ska regleras i en rättighetslag och tillhandahållas genom en välfungerande hjälpmedelsförsörjning. Ett tydligt exempel på det är att underhåll, service och reparation av hjälpmedel inte alls behandlas i Hjälpmedelsutredningen. Utan välfungerande service, dygnet runt, kan en inte tryggt vara delaktig i samhällslivet.

Förbundsordförande Neuroförbundet

Fakta: 

Hjälpmedel

Hjälpmedel används av cirka 1 miljon människor i Sverige för att kompensera funktioner som är nedsatta, men också för att bevara funktioner så länge som möjligt eller förebygga att de försvinner. Neurorapporten Hjälpmedel vittnar om att:

25 procent inte har de hjälpmedel som de upplever sig behöva för att klara sin vardag.

Runt 60 procent uppger att de själva köper hjälpmedel som de inte får förskrivna.

Om hjälpmedel går sönder saknar 40 procent omedelbar service.

Över 50 procent kan inte låna ett hjälpmedel under tiden då det egna hjälpmedlet är ur funktion.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Lär för fan era söner att hålla fingrarna i styr

Way Out West var bland det roligaste jag har gjort. Men jag var där för att ha kul för mig och ingen annan. Jag var inte där för mannen jag aldrig sett förut som tog på mig i publikhavet till Major Lazer ungefär klockan 23 på lördagen. Jag var faktiskt där allra minst för honom, skriver Lava Franck 16 år.

© 2017 Göteborgs Fria