• Medani Kisha, Mahdi Rasoli har båda deltagit i Rätt Frams utbildning för ensamkommande medan Bushra Yahya Al-Jubaihi har varit språkledare på träffarna.
Göteborgs Fria

Rätt fram vill öppna väg in i samhällets gemenskap

Som ny i ett land behöver man lära sig allt: hur samhället fungerar, vart man vänder sig för att få hjälp och vilka rättigheter man har. Projektet Rätt fram hjälper ensamkommande unga, som kanske inte har någon att fråga de där sakerna.

– Här får man kontakt med andra och lär sig svenska, säger Medani Kisha som har gått utbildningen.

– Syftet är att de nya samhällsmedborgarna ska hitta vägar in i Göteborgslivet, hitta vägar att engagera sig och framför allt att hitta en gemenskap. Träffarna ska vara någonting som känns inspirerande och motiverande, säger Tova Norblad som är projektsamordnare för Rätt fram.

Projektet är planerat att pågå i tre år och under dessa tre år ska fyra utbildningsomgångar genomföras. Den första utbildningsomgången, med 25 deltagare, började i februari och har precis avslutats. Nästa omgång drar igång i mitten på hösten. Yllka Sheqiri är projektledare och berättar att den långsiktiga planen är att de unga ska engagera sig i en ungdomsgrupp som startas nu efter första omgången.

– De ska göra ungefär det vi har gjort nu fast de ska bestämma själva vad de vill lära sig mer om samt organisera, administrera och projektleda det själva. Vi vill att de här rösterna faktiskt hörs och kommer fram och bestämmer över sina egna förutsättningar.

Under utbildningen har ungdomarna träffats åtta gånger med olika teman på varje träff, till exempel ”svenska samhället, demokrati och mänskliga rättigheter” och ”att påverka föreningar och organisationer”. Träffarna har ägt rum på olika platser i Göteborg och med olika representanter från samhället närvarande.

– Vi har arbetat utifrån att representanterna inte bara föreläser utan att ungdomarna ska kunna ställa frågor och utefter sina kunskaper och erfarenheter styra själva vad som blir inriktningen, säger Yllka Sheqiri.

Några av de mest återkommande frågorna som ungdomarna velat diskutera är ”Varför skickar Sverige tillbaka unga ensamkommande till Afghanistan samtidigt som de avråder svenska medborgare från att åka dit?” och ”Vad ska jag göra för att få jobb i Sverige?”.

Två av de ungdomar som deltagit i utbildningen sedan februari är Medani Kisha och Mahdi Rasoli. Båda tycker att det är tråkigt att den redan är över.

– När man är ny i ett nytt land behöver man lära sig jättemycket om samhället och andra saker. När man är ensamkommande är det också vanligt att man inte har så många kompisar eller kanske bara känner dem från sitt hemland eftersom de pratar samma språk. Här får man kontakt med andra och lär sig svenska, det är ett jättebra sätt att lära sig språket, säger Medani Kisha.

– Jag började utbildningen för att jag behövde lära mig om Sverige men det viktigaste var att utveckla språket, fyller Mahdi Rasoli i.

Ungdomarna berättar att de efter utbildningsträffarna blivit stärkta och vågat dela med sig av sina nya lärdomar till andra utanför projektet. Även under träffarna har gruppen vågat uttrycka mer och mer av sina tankar och funderingar.

– Jag märkte att i början var de lite blyga och vågade inte säga någonting. Men under utbildningen blev de väldigt modiga och vågade säga sina åsikter, berättar Bushra Yahya Al-Jubaihi som har varit med som språkledare på träffarna.

Tryggheten och modet i gruppen märktes extra tydligt under träffen där de fick möta politiker. De unga ställde själva politikerna mot väggen och frågade det de ville veta: varför får vi inte vara här?

– Många kom till Sverige för länge sen och har kanske inte fått uppehållstillstånd än. Du kan inte fråga polisen eller Rätt fram om sådant men politikerna kan du fråga vad du vill och kanske få ett bättre svar, säger Medani Kisha.

Fakta: 

Rätt Fram

Rätt Fram är ett utbildningsprojekt som drivs av MiM kunskapscentrum och finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektet riktar sig till ensamkommande ungdomar mellan 17 och 21 år.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag vill inte att mångfalden missas”

Ebba Berg skriver lättlästa böcker om Barnen i Lyckeskolan. Det är helt vanliga böcker om helt vanliga barn. Det som skiljer böckerna från mängden är att de är pepprade med mångfald.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu