• Att normalisera bland annat personer med normbrytande funktionalitet inom mangatecknande är ett av målen med Nosebleed studios mangatecknarbok.
Fria Tidningen

Normbrytande manga

Natalia Batista, lärare på Seriehögskolan i Malmö, har tillsammans med Nosebleed Studio nyligen utkommit med en serietecknarbok som lär ut normbrytande mangatecknande för att bredda representationen inom serietecknande.

Natalia Batista har tillsammans med fem kollegor tecknat manga i sammanlagt 20 år, men det var inte förrän för tio år sedan de bestämde sig för att skapa en egen mangatecknarstudio, Nosebleed studio:

– Det var under en tid då manga var väldigt hett och det kom en hel del tecknarböcker. Däremot hade ingen av dem allt det vi hade velat se i tecknarböcker. Det har dessutom inte kommit några nya böcker sedan dess.

– Många av de gamla böckerna som finns på till exempel bibliotek håller på att falla isär. Biblioteken i sig skriker efter manga. Då ville vi göra en ordentlig, ny mangateckningsbok som dessutom tar upp mycket av vad de gamla mangateckningsböckerna inte gjorde. Exempelvis hur man ritar äldre människor, personer med olika etnicitet, olika kroppsform och rörelser, säger Natalia Batista.

Natalia Batista vill inspirera tecknare till att tänka utanför de konventionella ramarna för en viss stil och utforska hur de kan ta sina karaktärer och bilder vidare till andra nivåer:

– Vi vill att man ska bryta gränser! Vi har exempelvis medvetet valt att inte könsbestämma en hel del av bilderna och karaktärerna i boken och dessutom fokuserat på att ha personer med funktionsvariationer av olika slag. Detta för att visa på att man inte behöver se ut eller vara på ett visst sätt för att vara med i en serie eller vara en superhjälte.

Representation och bredd i serier har enligt Natalia Batista politiska poänger i dagens diversifierade samhälle, men framför allt är det nyttigt för serietecknare att bredda sitt perspektiv menar hon:

– I takt med att vi i världen blandar oss som människor så kommer serier som inte erbjuder representation att kännas ålderdomliga och konstiga. Det kommer en tid där det känns märkligt om alla karaktärer är blonda, ljushyade, smala och långbenta. Det kommer att se overkligt ut. Då är det viktigt som serietecknare att kunna rita varierade karaktärer.

Nosebleed studios serietecknarbok inriktar sig på manga som tecknarstil, men enligt Natalia Batista är det inte på grund av att manga skulle vara en särdeles snäv stil representationsmässigt:

– Vi i väst har fått en väldigt skev bild av vad manga är. Om man stiger in i en seriebutik i Japan kan man se vilken fantastisk bredd som finns där. Det finns en del enligt mig problematiska aspekter av japansk manga dock. Till exempel etnisk representation, och det handlar egentligen mest om att Japan i sig är ganska etniskt segregerat. Då är det är guld när vi från väst kan skapa manga på ett helt annat sätt och föra in andra perspektiv. Jag har sett manga från Brasilien, Egypten och Jordanien! Det blir någonting annat och nytt då.

Vad hoppas ni att boken ska bidra till?

– Att fler unga personer börjar rita serier och karaktärer som inte tillhör normen samt att man börjar utmana lite grann; hur kan man representera verkligheten egentligen?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu