”Mosslik är ett kusligt fenomen” | Göteborgs Fria
  • Susanne Jansson skrev det mesta av Offermossen utan att göra särskilt mycket research. Först när historien satt fyllde hon på med fakta. – Jag läste det mesta jag kom över om såväl dåtidens människors relation till mossen som de rent biologiska förhållandena. Dessutom ör min man biolog, så där har jag haft mycket gratis.
Fria.Nu

”Mosslik är ett kusligt fenomen”

En dokumentär om mosslik väckte Susanne Janssons fascination för mossarnas speciella sammansättning. Hennes debutbok Offermossen är en deckare där en makaber upptäckt i en mosse sätter igång ett sökande både bakåt i tiden och ner i förträngda minnen och det övernaturliga.

Det började med att Susanne Jansson såg ett tv-program om mosslik 2011. Kroppar som begravts i våtmarker och sedan bevarats i tusentals år på grund av den speciella miljön i mossen.

– Jag tyckte att det var ett otroligt kusligt och intressant fenomen – att man kunde se anletsdragen hos en människa som levde före vår tideräkning, säger hon.

I samma veva skrev hon en novell om en polisfotograf till en deckarnovelltävling, och blev sugen på att använda en liknande karaktär i en längre berättelse. De båda spåren kom att knytas ihop i det som skulle bli Offermossen.

Mossar är en spännande miljö av flera anledningar tycker Susanne Jansson. De är varken land eller vatten, vilket gör att de blir obrukbara, svårtillgängliga och många gånger rent av farliga.

– Det är också en naturtyp som har omgärdats av vidskeplighet och mystik genom historien. Dessutom älskar jag mosslandskapet för den öppna och tidlösa känslan.

Offermossen handlar om den unga biologen Natalie som kommer till trakterna mellan Dalsland och Värmland för att göra fältstudier om våtmarker till sin doktorsavhandling. När flera kroppar hittas i mossen väcker det något från Natalies förflutna som hon börjar nysta i.

– Nathalie var svår att mejsla fram, för själva grejen med henne är att hon är så sluten, att hon är en gåta till och med för sig själv. Det tog ett tag innan jag kom loss och kände mig bekväm med att formulera hennes tankar.

Till orten kommer även konstnären och polisfotografen Maya, som börjar göra sina egna utredningar kring de makabra fynden.

– Med Maya hade jag en konkret idé – jag ville se om det gick att göra ett trovärdigt porträtt av en kvinna över femtio som var åtrådd enbart i egenskap av sin begåvning. Det känns som om äldre kvinnor bara får vara åtrådda om de är snygga, till skillnad från äldre män.

Berättelsen rör sig mellan nutid och dåtid, verklighet och vidskepelse. Även om boken marknadsförs som en deckare tror Susanne Jansson att den möjligen flyter mellan genregränserna.

– Själva polisarbetet ligger lite utanför fokus, och det är en del filosofiska utvikningar och resonemang som kanske drar lite åt ett traditionellt romanhåll.

Att boken utspelar sig just i Dalsland är ingen slump. Susanne Jansson är uppvuxen i Åmål, men flyttade till Göteborg som sjuttonåring och bor nu i Lerum i Västra Götaland.

– Jag är ett barn av alla dessa sjöar och all denna skog, och precis som Nathalie i boken har jag aldrig känt mig riktigt hemma vid havet. Det var en självklarhet att boken skulle utspela sig i Dalslands skogar. Jag tror det är för att jag alltid längtar dit, jag ville helt enkelt tillbringa så mycket tid som möjligt i den miljö jag håller närmast hjärtat, om än i fantasin.

Susanne Jansson arbetar till vardags som frilansskribent och journalist. Offermossen är hennes debutroman, som har fått växa fram under en lång tid när hon har hittat lediga stunder.

– Jag har lärt mig skriva skönlitterärt medan jag har hållit på. Det har varit en utmaning att knåda ihop sådant jag skrev för fem år sedan med det jag skrev alldeles nyligen och få allt att flyta. Jag kan tänka mig att processen med nästa bok kommer att bli rakare.

Offermossen släpps på Wahlström & Widstrand förlag 13 april.

Annons

Rekommenderade artiklar

Konstgalleri rullar genom Sverige

Trailer gallery är ett forum för oetablerade konstnärer och oväntade möten med publiken – just nu på turné. På lördag kommer galleriet till Göteborg.

Krönika: Dumpa nallen och elda vreden!

I förlossningsvården möts tre av de största feministiska frågorna: våra arbetsvillkor, våra kroppar och vår rätt till självständighet, skriver krönikören Ensam mamma röker.

© 2017 Göteborgs Fria