Hoppet om samråd lever i Hammarkullen | Göteborgs Fria
  • Hoppet om upprustning av bostäder i Hammarkullen väcktes när Bostadsbolaget köpte 890 lägenheter av privata ägare för knappt ett och ett halvt år sedan.
Göteborgs Fria

Hoppet om samråd lever i Hammarkullen

För snart ett och ett halvt år sedan köpte kommunala Bostadsbolaget 890 lägenheter i Hammarkullen. Hyresgästernas förhoppningar om att husen äntligen ska rustas upp är stora – men också att samrådet ska fungera och att ingen ska tvingas flytta som i andra områden.

När kommunala Bostadsbolaget köpte hyreshusen på Gropens gård och Bredfjällsgatan i Hammarkullen från de tidigare privata ägarna väcktes hyresgästernas hopp om att de eftersatta lägenheterna skulle rustas upp.

Ola Terlegård är engagerad i en av de lokala hyresgästföreningarna i området och deltar i projektet Lärande Lab Hammarkullen vars syfte är att gemensamt utveckla hållbara sätt att renovera. En av punkterna som diskuterats är möjligheten till dialog i ett tidigt skede.

– Att släppa in hyresgäster tidigt är ett stort steg för fastighetsbolag att ta och det verkar finnas en viss rädsla. Men egentligen vet jag inte vad de är rädda för, att hyresgäster ska bli väldigt arga kanske, säger Ola Terlegård och fortsätter:

– Det är klart att man måste förhålla sig till den tekniska inventeringen men man kan ju fatta olika beslut utifrån den. Man kan ju tänka sig att hyresgästerna säger att vi väntar en tid med renovering, eller att det finns andra alternativ. Man kanske inte heller behöver göra en mega-renovering utan kan ta det etappvis.

I Hammarkullen är samrådet inte testat i skarpt läge ännu. När dialog kring renoveringar på just Gropens gård och Bredfjällsgatan drar igång vet de inte ännu.

– Jag är lite orolig för att det mesta redan kommer att vara bestämt då, i alla fall de stora ramarna, och att det hyresgäster får inflytande över är vissa tillval.

Tydlighet från fastighetsägarnas sida redan från början om vad som är möjligt att påverka är en annan av punkterna som pekas ut som viktig.

– Det är mycket bättre att få ett negativt besked än att det blir en önskedröm de inte kan leva upp till.

Ola Terlegård säger att samarbetet med Bostadsbolaget lokalt fungerar väldigt bra – men det är inte på de lokala kontoren de stora besluten fattas utan det görs centralt.

– Mycket sker över huvudet på dem också, fast de sitter på massa kunskap och relationer till hyresgäster. Det tror jag är något som fastighetsvärdar överlag inte utnyttjar riktigt.

Ola Terlegård tror att andra exempel i Göteborg, som Pennygången och Vita Björn där dialogen mellan hyresgäster och hyresvärdar har havererat, har påverkat kommande renoveringsprocesser.

– Bostadsbolaget pratar redan väldigt mycket om att alla ska kunna bo kvar. Det är en retorik som är färgad av det som har hänt.

Nu återstår att se om Bostadsbolaget lever upp till retoriken, men att de säger sig försöka ta fram ett nollalternativ utan hyreshöjning är ett tecken på det.

– Ett förslag Bostadsbolaget kollar på är att låta den dyraste nivån sponsra den billigaste, och det är inte helt okontroversiellt. Jag tycker att det är en intressant solidarisk modell men jag vet inte hur alla hyresgäster reagerar på det. Speciellt inte i ett område med en medelinkomst på 150 000 kronor per år som det är i Hammarkullen – antagligen ännu lägre i just de här husen.

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

© 2019 Göteborgs Fria