Stora förhoppningar på nytt minoritetsråd | Göteborgs Fria
  • Skolan och rätten till minoritetsspråk pekas av både Richard Magito Brun och Ingrid Schiöler ut som en av de viktigaste frågorna för den nationella minoriteten romer.
  • – Det är lika viktigt som att man inrättade ett hbtq-råd, och det ger frågan en större politisk dignitet, säger Richard Magito Brun, Kulturgruppen för resandefolket.
Göteborgs Fria

Stora förhoppningar på nytt minoritetsråd

”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.” Det är målet för den nationella strategin för romsk inkludering, där Göteborg har varit en av landets pilotkommuner. På torsdagskvällen fattade kommunfullmäktige beslutet om ett råd för den nationella minoriteten romer.

Mellan 2012 och 2015 har Göteborg varit pilotkommun som en del av den nationella strategin om romsk inkludering. För tre år sedan gick staden också in i Sveriges kommuner och landstings utvecklingsprojekt för att skapa bättre samråd för romsk inkludering.

Mot denna bakgrund har kommunen nu under flera år haft ett samråd med både Romska rådet, som samlar fyra av de fem undergrupperna inom minoriteten, samt med Kulturgruppen för resandefolket separat. Det har mynnat ut i det förslag till Göteborgs stads råd för den nationella minoriteten romer som kommunfullmäktige på torsdagskvällen fattade beslut om. Alla partier utom Sverigedemokraterna har redan ställt sig bakom förslaget i kommunstyrelsen, och när det röstades om förslaget i fullmäktige var 75 ledamöter för och 6 emot.

Richard Magito Brun är sekreterare i Kulturgruppen för resandefolket, och är en av representanterna från minoriteten som varit med och tagit fram reglementet för det nya rådet.

– Det är lika viktigt som att man inrättade ett hbtq-råd, och det ger frågan en större politisk dignitet. Det finns både speciallagstiftning för minoriteter och en strategi för romsk inkludring. Att bevaka att de signaler och den lagstiftningen som redan finns efterlevs är en viktig uppgift för rådet, säger han.

Ingrid Schiöler som har varit engagerad i frågorna sedan 1970-talet och har suttit i Romska rådet under hela pilottiden håller med – betydelsen av ett råd för minoriteten är stor.

– Det som händer i Göteborg nu är att den romska delaktigheten faktiskt får en plats på kartan. Jag har stora förhoppningar på att reglementet är en nyckel till att hur man ska kunna föra dialog, säger hon och fortsätter:

– Många gånger har romer aldrig fått prata med sin egen röst, utan det har alltid varit andra personer som klivit in. Nu finns chansen att lyfta dem som vill delta i samhällsdebatten.

Det nya rådet kommer att driva strategiska frågor, alltså inte fatta beslut. Däremot hoppas Richard Magito Brun att det kommer att finnas en budget med möjlighet att ta initiativ till att utreda olika frågor. För att det finns att göra också i Göteborg, som han ändå säger ligger i framkant i minoritetsfrågor – det är ett som är säkert. Skolan nämner han som ett av de viktigaste områdena.

– Det handlar dels om tillgång till minoritetsspråk och dels om undervisning till alla elever om minoriteters existens och villkor. Där finns det hemskt mycket att göra och det är en viktig frågeställning som alla undergrupper står bakom.

Andra frågor han gärna ser att rådet tar upp är till exempel hälsa och vård, även om det framför allt är regionala frågor, och att öka kunskapen i samhället.

– Det handlar om att öka allmänhetens kännedom om minoriteternas historia och samhällets övergrepp, det har ju pågått i 500 år i det här landet.

Även Ingrid Schiöler nämner skolan och språket som ett av de absolut viktigaste områdena.

– Det handlar om rätten att utöva sin kultur och språk. Just inställningen till minoritetsspråken är något Sverige har fått kritik för och man kan inte säga om 30 år att det var ingen som ville lära sig. Många föräldrar orkar inte slåss för sina barns rättigheter utan det måste vara inbyggt i skolans värld på ett positivt sätt.

Förhoppningen är att rådet ska kunna startas upp efter sommaren då processen med att utse ledamöter kommer att ta några månader. Tanken är att rådet ska bestå av en ledamot från varje parti som finns representerat i kommunstyrelsen samt av 10 ledamöter från minoriteten. Under pilottiden då Romska rådet hade samråd med kommunen framfördes kritik från minoritetens sida om att maktbalansen var skev och att minoritetens inflytande var begränsat.

Det som framför allt skiljer det nya rådet från det samråd som har funnits de senaste åren är dels inriktningen på det strategiska arbetet och dels den politiska närvaron.

– Rådet kommer i huvudsak att vara ett samråd mellan politiken och minoriteten, medan det nuvarande samrådet framför allt har varit mellan tjänstepersoner och minoritet, säger Klas Forsberg avdelningschef för MR-frågor på stadsledningskontoret.

Han säger att den tidigare kritiken har varit en del av diskussionen för att ta fram reglementet som alla nu är överens om.

– Vi har bland annat sagt att man ska ha delat ordförandeskap mellan en politiker och en från minoriteten för att visa på detta.

Ingrid Schiöler delade kritiken som framfördes för några år sedan, men har förhoppningar på den politiska närvaron.

– Den politiska viljan måste finnas och genom att politikerna lyssnar på de romska rösterna har man möjlighet att fatta rätt beslut.

Att rådet är för den nationella minoriteten romer, och inte kallas enbart för till exempel rådet för romer har varit viktigt. De olika grupperingarna har olika historier och intressen och har också behandlats på olika sätt av majoritetssamhället. Richard Magito Brun säger att de är nöjda med hur det blev, även om det finns en viss oro för hur ordförandeskapet kommer att fördelas då resandefolket bara är en av fem undergrupper, och de andra fyra står närmare varandra.

– Hur väl det här kommer att fungera tror jag i hög grad beror på initiativförmågan hos minoritetens företrädare och att de kan hålla sams.

Ingrid Schiöler håller med och lägger till:

– Enigheten behöver inte finnas fullt ut men alla de olika grupperingarna ska inkluderas. Det som har varit positivt i samarbetet är att man har kommit närmare varandra och insett att det är väldigt mycket som är gemensamt och att man måste arbeta tillsammans för förändring.

Fakta: 

Rådet

Förslaget är att minoritetsrepresentanterna ska fördelas med två representanter per nationellt erkänd undergrupp: finska romer, svenska romer, resande, utomnordiska romer och nyanlända romer.

Rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år och ha minst två öppna möten.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

© 2022 Göteborgs Fria