Debatt


Erik Lysén
  • Har man väl klarat de första och mest sköra åren är chanserna att överleva till vuxen ålder mycket goda. Det görs framsteg, men det går för långsamt och fortfarande är det normala att ett barn under fem dör var femte sekund, skriver Svenska kyrkan och uppmanar till solidaritet över gränserna.
Göteborgs Fria

Det är viktigt att få fylla fem

Så här i början av 2017 kan vi se tillbaka på ett omtumlande år. Politiker som underblåser människors rädslor, utser syndabockar och sätter det egna landets väl före allt annat har fått alltmer makt i land efter land, skriver Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan och efterlyser mer respekt för olikheter.

Många söker enkla lösningar på komplicerade utmaningar. De sociala mediernas allt grövre språk sprider sig till fler delar av offentligheten. Vi lär oss vad fejknyhet och faktaresistens betyder.

Det är nu vi behöver bekräfta och odla de värderingar som bär upp det demokratiska samhället: medmänsklighet, respekt för olikheter, övertygelsen om alla människors lika värde och rättigheter.

Vi behöver påminna oss om allt det goda som sker varje dag. Nyheter om konflikter och våld är undantag från det normala. Det normala är att människor lever fredligt tillsammans, att fattigdom och hunger minskar. I Sverige i dag är det normala bland annat att tusentals människor engagerar sig i konkret omsorg om människor som flytt till vårt land.

När länder och grupper ställs mot varandra behöver vi framhäva att alla människors framtida välfärd på planeten är sammanflätad och förutsätter samarbete. Det vi gör för att stödja människor i andra länder minskar inte vår egen välfärd, utan bidrar till en trygg och hållbar framtid för alla.

Just nu pågår Svenska kyrkans julkampanj som lyfter fram de små barnen, och hur viktigt det är att få fylla fem. Har man väl klarat de första och mest sköra åren är chanserna att överleva till vuxen ålder mycket goda. Det görs framsteg, men det går för långsamt och fortfarande är det normala att ett barn under fem dör var femte sekund.

Tillgång till rättigheter ger människor kraft att förändra sina liv. Fem rättigheter bidrar särskilt till att förbättra barns liv:

1. Rätten till mat och rent vatten. Nära hälften av alla barn som dör före fem gör det på grund av undernäring. Var fjärde barn är undernärt, för vuxna är siffran var tionde.

2. Rätten till hälsa och sjukvård. När en kvinna har tillgång till sjukvård under graviditet och barnets första tid, så minskar riskerna för både mamma och barn.

3. Rätten till sin kropp. Kvinnor som själva får bestämma när de vill försöka bli gravida har lättare att tillgodose barnens behov av näring, omsorg och trygghet.

4. Rätten till utbildning. Många flickor och kvinnor får inte gå i skolan. Detta påverkar både deras egna och deras barns möjligheter.

5. Rätten till trygghet och försörjning. Trygghet är viktigt för alla - men blir särskilt tydligt i väpnade konflikter och för människor på flykt.

I Sverige lever tusentals asylsökande barn och ungdomar i plågsam väntan, ovisshet och oro. I Juluppropet för en human migrationspolitik vädjar Svenska kyrkan och andra samfund för att alla som beviljas asyl i Sverige ska ha rätt till familjeliv. Låt barnen som lever i utsatthet stå i centrum- både de som är nära och de som lever långt borta. Aktiv medmänsklighet är en samhällskraft som kan upprätta varje människas rätt till ett värdigt liv.

Internationell chef för Svenska kyrkan

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Låt fattiga länder utveckla sitt jordbruk

På söndag är det Världshungerdagen.  Den inträffar i skuggan av en av de värsta hungerkatastroferna på många år – 13 miljoner människor är drabbade av akut hungersnöd på Afrikas horn. Vi kan låta oss nedslås av att det sker igen och igen. Men vår samarbetspartner i Etiopien uppmanar oss att istället se och lära av det som har lett fram till dagens katastrof, skriver Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan.

Göteborgs Fria
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu