Lena Dunham-effekt märks av i tv-branschen | Göteborgs Fria
  • Förväntningarna är på topp inför sista säsongen av tv-serien Girls. Dunhams framgångar har betytt mycket för en ökad jämställdhet i tv-branschen. Men mycket finns kvar att uppnå. Statistik visar att endast 14 procent av programmen som sänds på bästa sändningstid har en kvinnlig regissör.
  • Jill Soloway, andra från höger, tillsammans med skådespelare från serien Transparent. Soloway är den andra kvinnan, efter Lena Dunham, som vunnit en Directors Guild of America Award.
  • Presidentfrun Michelle Obama introducerar Girls-skaparen Lena Dunham vid en mediekonferens tidigare i år. Dunhams framgångar har betytt mycket för en ökad jämställdhet i den amerikanska tv-branschen. Men mycket finns kvar att uppnå.
  • Orange is the New Black.
  • Girls.
  • Better Things
Fria Tidningen

Lena Dunham-effekt märks av i tv-branschen

I februari är det dags för sista säsongen av den prisade dramakomedin Girls. Seriens skapare, Lena Dunham, har med sina framgångar banat väg för fler kvinnliga kreatörer i den amerikanska tv-industrin.

Girls omhuldades entusiastiskt redan innan det första avsnittet sändes 2012. Hajpen beskrev serien som ett slags ny Sex and the city för hipstergenerationen – lika sexbetonad som sin tänkta föregångare, men mer realistisk.

Medan den senaste Sex and the city-filmen hade kritiserats för att ha förlorat sitt kvinnliga perspektiv var Girls dessutom skapad, skriven, producerad och regisserad av en kvinna som utöver det även syntes i seriens huvudroll: Lena Dunham.

Hon hade två år tidigare debuterat med filmen Tiny furniture. Den blev ingen publikframgång, men rosades för sin säregna humor och sitt träffsäkra porträtt av en vilsen tjej ur övre medelklassen, och gjorde att Dunham fick förtroendet att spela in ett pilotavsnitt för HBO. Ett avsnitt för vars regi hon 2013 blev den första kvinnan att vinna en Directors guild of America award i kategorin ”Outstanding directing – comedy series”.

Girls första säsong uppskattades av de flesta kritiker och såldes vidare till flera länder. Här i Sverige sändes serien i SVT och i de svenska tidningarna hyllades dess originalitet.

”Jag kan inte föreställa mig en mer givande kreativ upplevelse än Girls”, sa Dunham i januari 2016 när hon avslöjade att seriens sjätte säsong också skulle bli dess sista. ”Den frihet och det stöd som HBO har gett mig är något sällsynt och vackert.”

För arbetet med Girls har Dunham belönats med flera ansedda tv-priser. Hennes framgångar i branschen fick 2012 folk inom den att börja tala om ”the Lena Dunham effect”, för att beskriva hur attityderna inom tv-industrin förändrades. Man siade att kanalerna nu skulle satsa på serier ledda av kvinnor, och söka efter kvinnor som kunde skapa dem.

Sedan 2013 har Orange is the new black rönt stora framgångar på Netflix. Serien är skapad av Jenji Kohan och utspelar sig i ett kvinnofängelse.

Året därpå hade Transparent premiär. Webbserien, som produceras för Amazon, har hämtat inspiration från skaparen Jill Soloways relation till sin transsexuella pappa och har belönats med flera tunga tv-priser. 2015 blev till exempel Soloway den andra kvinnan att vinna en DGA award i samma kategori som Dunham.

Tina Feys The unbreakable Kimmy Schmidt började visas på Netflix 2015 och Mindy Kalings The Mindy project började sändas på tv-kanalen Fox 2012, men har sedan levt vidare på streamingsajten Hulu.

De amerikanska satellit- och kabelkanalerna har varit mer försiktiga i sin utveckling och har inte varit lika villiga att satsa på kvinnliga kreatörer. Showtime-dramat The affair, som började sändas 2014 och som Sarah Treem är en av skaparna av, är ett hyllat undantag.

Däremot har kvinnor sedan Girls premiär, något oftare än tidigare, fått sätta sin prägel på tv-serier som skapats av män. Till exempel har Lesli Linka Glatter regisserat avsnitt av Homeland och The walking dead. Gail Mancuso har arbetat med Modern family och Fresh off the boat, medan Michelle Mac Laren har regisserat avsnitt av Game of thrones och The Leftovers.

Filmskaparen Susanne Bier har regisserat samtliga avsnitt av den brittisk-amerikanska John le Carré-adaptionen The night manager, som AMC började sända under våren 2016. I ett inlägg i The Guardian samma år beskriver Bier de skillnader hon har uppfattat mellan tv-branschen och filmindustrin. Hon menar att den senare gärna kategoriserar hennes filmer som ”intima draman” vars publik de föreställer sig som en specifik målgrupp bestående av kvinnor i åldrarna 20 till 50. Att anta att dessa människor ”är en homogen grupp som kommer att reagera på en film på mer eller mindre samma sätt är inte bara dumt”, skriver Bier. ”Det är dumt för affärerna.” Hon menar att det är denna insikt som har gjort att det inom tv idag är lättare för kvinnor att få göra verk som riktar sig till en bredare publik.

Lena Dunham håller med Bier om att tv-branschen ger kvinnor bättre möjligheter att vara kreativa än filmindustrin. Istället för att skapa utrymme för kvinnor där de får berätta de historier som de är bra på att berätta försöker filmbolagen att kila in dem i smala, klichéartade koncept, menar hon i en intervju med New York times i fjol.

I artikeln berättar hon om hur filmbolagschefer, efter Tiny furniture, presenterade henne för filmidéer om en tandfé med en ond agenda och barn på ett galet semesteräventyr. ”Om ni tittar på min film”, hade Dunham svarat dem, ”så märker ni att jag är pervers och konstig och arg och att jag inte är ute efter att regissera en film som slutar med en massa tonåringar i en glitterexplosion”.

Även om både Bier och Dunham har uttryckt sig positivt om tv-branschen, har de båda också varit noga med att peka på dess skeva statistik. ”Jag påstår inte att televisionen är någon feministisk utopi”, betonar Bier i The Guardian.

Under tv-säsongen 2011–2012 hade bara 14 procent av programmen som sändes på bästa sändningstid i USA regisserats av en kvinna. Under 2014–2015 hade antalet stigit till 16 procent. Det är en låg siffra, men jämfört med filmindustrins statistik ter den sig hög. Bland regissörerna till de 250 mest framgångsrika filmerna i landet 2015 var bara 7 procent kvinnor.

Utvecklingen går alltså snabbare i tv-branschen än i filmindustrin, men den skyndar långsamt. För långsamt menar DGA som i anslutning till sin statistik över kvinnliga regissörer under tv-säsongen 2014–2015 kritiserade att bara 16 procent av nyförvärven var kvinnor.

När det i fjol framkom att 88 procent av FX:s tv-avsnitt under den föregående säsongen hade regisserats av vita män fick kanalen motta kritik som dess chef, John Landgraf, har kallat ”en välförtjänt spark i baken”. Den fick honom att höra av sig till alla kanalens showrunners för att be dem om hjälp. Nu är 29 procent av regissörerna under kanalens 2016–2017-säsong kvinnor.

Förändringsarbetet har bland annat resulterat i rosade Better things vars kreatör Pamela Adlon också syns i den semisjälvbiografiska huvudrollen. Serien, som hade premiär under hösten 2016, är en av en rad av säsongens serier som har skapats av kvinnor. Dramat Still star-crossed och situationskomedierna American housewife och Great news är tre andra.

Bland de nya serier som ger kvinnor en chans bakom kameran sticker OWN-dramat Queen Sugar ut. Samtliga av den första säsongens avsnitt har nämligen regisserats av kvinnor. Queen Sugar har bland andra skapats av en av Hollywoods mest framgångsrika regissörer just nu, Ava DuVernay. Under en presskonferens tackade hon kanalens grundare och vd Oprah Winfrey för friheten att anlita kvinnliga regissörer som har gjort hyllade filmer, men som har haft svårt att få in en fot i tv-branschen.

Sedan de anlitats av OWN blev de uppmärksammade av andra kanaler, berättade DuVernay. ”Alla, varenda studio, ringde mig om de här kvinnorna och frågade vem av dem som var bra. Jag bara: ’De är bra allihop.’ De bara: ’Men vem av dem bör vi anlita?’ Jag bara: ’Anlita dem allihop.’”

Sedan dess har flera av kvinnorna jobbat vidare med andra serier. Victoria Mahoney har bokat in jobb hos serierna Grey’s anatomy och American crime, Tina Mabry kommer att arbeta med Netflix-adaptationen av Dear white people och Salli Richardson-Whitfield ska regissera ett avsnitt av säsong två av Underground.

Även säsong två av Queen Sugar kommer att regisseras enbart av kvinnor.

Lena Dunham då? Hur ser hennes framtid inom tv ut efter att Girls har sänt sitt sista avsnitt?

Den unga kreatören under de senaste åren har sysslat med mycket annat än tv. Hon har bland annat släppt den självbiografiska boken Not that kind of girl, startat nyhetsbrevet Lenny letter till

mmans med Girls-kollegan Jenni Konner och gjort podcasten Women of the hour.

Arbetet i tv-branschen har dock fortsatt. För HBO har hon producerat och regisserat en pilot med namnet Max. Det halvtimmes långa avsnittet är en komedi om kvinnor i 60-talets amerikanska tidningsbransch, och kommer vara färdigställt i slutet av 2016. Om det kommer att leda vidare till en hel serie återstår att se.

Rekommenderade artiklar

Beyoncé och black power

Den afroamerikanska superstjärnan Beyoncé letar gärna inspiration hos Svarta pantrarna, men deras socialistiska idéer får stå åt sidan för en ”black Bill Gates in the making”, berättar Jenny Ahonen.

© 2019 Göteborgs Fria