Klockan visar på fem minuter till lunchdags inne på Brunnsboskolans skolrestaurang. De första eleverna står i kö för att börja ta mat. En liten kille tröttnar när läraren berättar om dagens meny och går direkt till maten, tar en tallrik och lägger upp rejält med ärtor, potatismos, panerad fisk och remouladsås.

– Maten ska lagas med kärlek, det är knepet, säger Ayse Öztürk.

Hon har arbetat med maten på Brunnsboskolan i 18 år och för henne handlar jobbet inte bara om att laga mat.

– Det handlar mycket om hur vi bemöter eleverna. Att vi kan skoja och skratta ihop. Det skapar bra stämning, säger hon.

Brunnsboskolan hade länge ett mottagningskök, vilket innebar att personalen som jobbade med maten fick färdiglagad mat skickad till sig från ett annat kök. Men 2013 så bestämde skolan sig för att bygga om och satsa på ett tillagningskök där maten kunde lagas från grunden. Detta är något som blir allt vanligare, 61 procent av landets grundskolor har i dag har tillagningskök enligt en undersökning från Livsmedelsverket.

Det nya köket gav skolans mat ett rejält uppsving.

– Vi har ett stort ansvar att laga god, näringsriktig mat som eleverna ska stå sig på hela dagen. På full mage så lyssnar man bättre, man blir mindre arg och man kan ta in information bättre. Att vi kan servera mat som eleverna vill ha är enormt viktigt, säger Ola Hall som är köksmästare på skolan.

Under hösten fick skolrestaurangen belöning för sitt arbete då de vann White Guide Juniors pris för årets skolrestaurang.

– Och sedan sa de vinnare: Brunnsboskolan! Jag skrek till och sen skulle vi upp på scenen och svara på frågor men man var i chocktillstånd och kunde inte säga något alls, berättar Ola Hall.

Tillbaka i matsalen har stimmet ökat. Den panerade fisken är uppskattad liksom det vegetariska alternativet panerad rotselleri. Varje dag serveras det tre rätter, varav en alltid är vegetarisk. Kockarna utgår från tallriksmodellen för att eleverna ska få i sig en näringsrik måltid.

Inne i köket står specialkostansvarig Mia Tjernberg och talar med några nya elever som vill anmäla allergier mot vissa ämnen.

– Det är jätteviktigt att specialkosten blir bra. Eftersom vi håller så pass hög kvalitet på den övriga maten i det vanliga köket så håller vi lika hög kvalitet på maten till de som har allergier och intoleranser.

Mia Tjernberg tycker att det blivit lättare att sköta specialkosten sedan skolan fick ett eget kök.

– Den stora skillnaden är att vi fått mer inflytande. Vi kan snabbt tänka om och lägga till och det är mer av en kreativ process när man har hela tänket i köket.

700 elever äter varje dag på Brunnsboskolan och det kräver sin planering, menar Ola Hall.

– Mycket av framgången för oss beror på att vi förbereder mycket innan. Nu har vi jätteduktiga kockar men det är arbetssättet som är nyckeln.

Enligt Livsmedelsverket kostar en skollunch ungefär tio kronor per dag och elev, och Ola Hall säger att de håller budgeten.

– Mycket eftersom vi har färska råvaror, det gör det betydligt billigare. Sedan bakar vi allt bröd själva och det kostar nästan ingenting.

Ola Hall upplever att skolmaten är på uppsving i landet, och att den har gått från hans egen barndoms trista och smaklösa skolmat till att bli mat där allt mer lagas från grunden.

– Med färska råvaror så får man en annan kärlek till maten och då blir jobbet mycket roligare. Man blir mycket stoltare över det man levererar.

Skolan följer de riktlinjer som finns från Livsmedelsverket samt från Göteborgs stad. Detta innebär bland annat att fisk som serveras ska komma från stabila bestånd och vara miljömärkt.

– Tanken är att vi ska ha två helvegetariska dagar i veckan, fisk två dagar i veckan och kött en dag. Vi fick igenom att vi kan ha kött två dagar när det är ekonomiskt och miljömässigt försvarbart.

Ola Hall tror att många skolkök skulle kunna utvecklas, men säger att det gäller att inte tänka att arbetet ska läggas om fullständigt från början.

– Ta det i små steg, bestäm en dag i veckan då ni lagar allt från grunden och snart kommer den bli veckans roligaste dag.