”Känslan av ensamhet blir starkare kring jul” | Göteborgs Fria
  • Jasmin Eriksson Pantzar är anställd av Stadsmissionen medan Carina Lindelöv volontärarbetar. S:t Johanneskyrkan där de båda jobbar öppnar upp för de som inte vill eller kan tillbringa julen i hemmet.
  • "När jag fick vara här blev julafton för första gången något speciellt." Det säger Jasmin Eriksson Pantzar som är anställd av Stadsmissionen på S:t Johanneskyrkan, och började genom en samhällstjänst.
  • "Många blir givmilda och hjälpsamma på julen, men sedan i januari då? De mest utsatta blir inte mindre hemlösa och ensamma då." Det säger Carina Lindelöv som är volontär på S:t Johanneskyrkan.
Göteborgs Fria

”Känslan av ensamhet blir starkare kring jul”

Julafton innebär värme och gemenskap för en del. För andra intensifieras känslan av ensamhet och utanförskap. S:t Johanneskyrkan är en plats i Göteborg som välkomnar både gäster och volontärer som inte kan eller vill tillbringa julen i hemmet.

Jasmin Eriksson Pantzars egna minnen av julfirande är långt ifrån den idealiserade bilden av familjeidyll och varm gemenskap.

– När jag växte upp var det en pappa som ställde till det och bråkade. Som vuxen valde jag att peta i mig massa droger för att slippa känna och uppleva julen. Allt för att inte vara där det gör ont, berättar hon.

Sedan ett drygt år tillbaka är hon anställd av Stadsmissionen på S:t Johanneskyrkan i Masthugget. Denna onsdagskväll är det soppkök och fullsatt i lokalen. Gästerna är hemlösa, pensionärer och ”vanligt folk” som gillar gemenskapen och det oslagbart billiga priset, en tia för en skål soppa och bröd.

Jasmin Eriksson Pantzar kom hit på samhällstjänst och gjorde ett så gott intryck att hon fick en riktig anställning. Bland volonärjobbarna som hjälper till med serveringen är hon populär. Hennes tuffa men samtidigt vänliga stil går hem, och är särskilt nyttig de få gånger det blir lite stök.

– Jag har stor nytta av min egen bakgrund som missbrukare. Det är en sak att läsa i en bok om hur missbrukare fungerar och deras upplevelser av att samhället svikit dem. Det är en annan sak att ha den erfarenheten själv, från verkligheten.

En av volontärerna är Carina Lindelöv, som kom till S:t Johanneskyrkan från ett helt annat håll.

– Jag är så oerhört priviligerad själv. Jag har ett bra jobb, ett fint hus och en fin familj. Jag hittade jobbet här genom volontärbyråns hemsida. Anledningen till att jag ville komma hit och göra en insats är för att vi i ett så rikt samhälle som vi har tillåter sådana katastrofer som hemlöshet att finnas, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det är gemensamt för många som volontärjobbar här. Att man är lite förbannad över att samhället inte tar hand om alla människor som lever i det.

Till jul ökar behovet av volontärer, men hjälporganisationerna har sällan problem att fylla platserna under storhelgen. Det finns gott om människor som vill rycka in och volontärjobba på julafton.

– Ensamheten blir påtaglig på julen. Allt handlar så mycket om familjen och att alla ska vara så himla glada. Det är bilden, även om jag inte tror att det är så på många håll. Men för den som saknar familj att fira jul med fyller volontärarbetet en funktion, tror Carina Lindelöv.

– Dagarna kring jul är det mer folk än vanligt här. Det är fantastiskt att det finns en sådan här plats, där det är väldigt högt i tak både bildligt och bokstavligt, fortsätter hon och tittar ut över den spatiösa kyrklokalen.

Det är vanligare att Stadsmissionen tvingas att tacka nej till frivilliga på jul än att det är underbemannat. Carina Lindelöv firar julafton med sin familj, men är å andra sidan här varannan onsdag året runt.

– Många blir givmilda och hjälpsamma på julen, men sedan i januari då? De mest utsatta blir inte mindre hemlösa och ensamma då.

För Jasmin Eriksson Pantzar innebar jobbet på S:t Johanneskyrkan att hon äntligen hittade en glädje med julen.

– När jag fick vara här blev julafton för första gången något speciellt. Att få hjälpa och finnas för andra gav mig en mening med julen som jag inte känt förut, säger hon.

– Det är bra att det finns en plats som denna som är öppen för alla på julafton. För en människa som varken har hem eller familj blir känslan av att stå utanför desto starkare när alla andra i samhället runt omkring sitter i varma hem, firar och är glada.

Numera har hon möjlighet att fira egen jul på traditionellt vis. Hon har ett förhållande sedan två år tillbaka och kan tänka sig att fira julen med hans familj.

– Men jag vill nog hellre jobba och göra någon annans jul lite finare. Blir jag schemalagd jobbar jag här, annars försöker jag kanske hitta något soppkök på annat håll som behöver volontärer, säger hon.

Fakta: 

Volontärjobba på julafton

På volontarbyran.org finns möjlighet att söka bland lediga volontärplatser från flera olika organisationer.

Tips på julaktiviteter utanför hemmet

En anständig jul

På Pustervik på Järntorget välkomnas ensamma och behövande mellan klockan 12 – 14. Det bjuds på mat, kläder, hygienartiklar, eventuellt livemusik. Mer information finns på Facebook i gruppen ”En anständig jul”.

Julafton i Biskopsgården

I Biskopsgårdens kyrka vid Vårväderstorget väntas cirka 100 besökare till det öppna julfirandet. Program: kl 11 samling runt julkrubban, kl 12 julbord med sång, tomte, kl 14.30 långdans.

Vit jul i Torslanda

Nykterhetsrörelsen IOGT-NTO bjuder på fika i sin second handbutik. Vännplatsen, Torslanda kl 11-15.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Politisk osämja efter vårdmöte

Underbemanning på Östra sjukhuset får undersköterskrona att kritisera Sahlgrenskas styrelse. I styrelsen är poltikerna oense om hur situationen ska lösas.

Göteborg tappar i miljörankning

2015 var Göteborg landets tredje bästa kommun i tidningen Aktuell Hållbarhets granskning av kommunernas miljöarbete. I år har Göteborg halkat ner till plats 12.

Observatoriets framtid i fara

Pengarna börjar ta slut för Slottsskogsobservatoriet och hittar man inte en lösning snart kan höstterminen bli den sista möjligheten att se stjärnhimlen från obeservatoriet.

Hörselskadad femåring nekas skolskjuts

”Kommer han efter sina jämnåriga redan nu får han inte samma chans i livet som andra” säger pappan till den femåriga pojke som inte beviljas varken skolskjuts eller färdtjänst till Göteborgs enda dövskola.

”Det känns som en andra stad”

Catherine Holt från Bergsjön och hennes dotter Freja fanns bland besökarna när utställningen om simhallen invigdes och vittnar om ett Göteborg kluvet av klasskillnader.

© 2022 Göteborgs Fria