Kooperativa hyresrätter på gång i Gerlesborg
Många äldre i Gerlesborgstrakten vill kunna bo kvar i området och ha tryggheten i att vara nära andra men saknar möjlighet att ge sig in på bostadsmarknaden. Lösningen blev en kooperativ hyresrättsförening, och förhoppningen är att de kan flytta in i radhuslängan våren 2018.
I dagarna väntas besked om medlemsföreningen för de kooperativa hyresrätterna får banklån eller inte. Allt annat är klart: handpenningen för tomten är betald och bygglov finns. En kö har redan bildats till de tolv lägenheter som planeras i radhuslängan i Gerlesborg i Tanums kommun, ungefär en och en halv timmes bilfärd från Göteborg.
– Vi hade hoppats på att kunna börja gräva redan, men nu är det dålig tid om det blir frost och tjäle. Men i mars tror vi att vi ska komma igång, säger Lena Jarlöv som är projektledare för den kooperativa hyresrättsföreningen.
Lena Jarlöv har arbetat som arkitekt tidigare, bland annat i forskningsprojekt i Falun med att utveckla olika former av boenden för äldre. Hon bor i en ekoby i Gerlesborg, och även om det inte var vad hon hade tänkt sig från början blev hon involverad som projektledare för den kooperativa hyresrättsförening som bildades för ungefär två år sedan.
Men tankarna på projektet började tidigare, när en grupp satt och pratade om hur det skulle vara möjligt att bo kvar i Gerlesborgstrakten, även när de blev äldre, vilket många av medlemmarna i föreningen är.
– Många har köpt gamla torp och gårdar och bor i utkanten, andra i mindre lägenheter i Hunnebostrand eller Bovallstrand, säger Lena Jarlöv, som tycker att kommunen också borde se fördelarna med konceptet.
– I dag kör kommunens hemtjänst och vårdpersonal flera mil varje dag. Ibland kan de åka tre, fyra gånger till någon som bor ute i ett torp.
Inom kooperativa hyresrätter finns två alternativ – hyresmodellen, då föreningen hyr hela huset av ett bostadsföretag, eller ägarmodellen. Den ursprungliga viljan var att det kommunala bolaget Tanums bostäder skulle bygga huset som föreningen kunde hyra, men så blev det inte och istället köptes tomten.
Lena Jarlöv tror att den kooperativa hyresrätten som boendeform kräver att boendet ska vara viktigt för hyresgästen och att man vill satsa på sitt boende – inte pengar men en del av sitt engagemang. I föreningens stadgar finns också uttalade mål.
– Man ska arbeta för att uppfylla föreningens målsättning som handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Tanken är att man förvaltar själv så gott man kan och bidrar genom eget arbete, det man är bra på helt enkelt. Men viljan är det viktigaste, att man är med på tanken och är intresserad.
Att försöka hålla kostnaderna nere har varit viktigt, särskilt med tanke på att de flesta är pensionärer – dessutom endast kvinnor, som ofta har lägre pensioner. Men helt lätt har det inte varit. Kostnaderna för insats och hyra blir något högre än vad föreningen från början hade hoppats. Men Lena Jarlöv tror att de kommer att kunna spara in pengar på att vara energisnåla genom att ha bergvärme och solceller på taket, och att samutnyttja andra resurser.
Förutom de tolv lägenheterna kommer också ett gemensamt allrum med kök att finnas, men hur det ska användas är upp till gruppen som bor där.
– Vi måste redovisa att vi kan ha tolv bilplatser men redan nu är det flera som inte har bil och vi tänker oss att vi nog har några bilar ihop. Det finns väldigt olika skäl till att man vill bo på det här sättet, vissa vill verkligen ha sitt eget men ha tryggheten i att det finns människor i närheten. Andra vill gärna göra mycket saker tillsammans, till exempel laga mat och äta kollektivt.
Så funkar det med kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen:
Medlemsinsats:
Först betalas en medlemsinsats till föreningen på 1 000 kronor.– Det är en engångssumma som man inte får tillbaka som gör att alla inte ska gå med i föreningen bara för säkerhets skull, säger Lena Jarlöv.
Upplåtelseavgift:
I samband med att hyresgästen får sin lägenhet betalas en upplåtelseavgift. De pengarna får man tillbaka om man flyttar från lägenheten, däremot får hyresgästen inte öka på den summan. Det innebär att du som hyresgäst inte tjänar några pengar på bostaden. I Gerlesborg kommer avgiften att vara runt 160 000 kronor för en lägenhet på 50 kvadratmeter.– Pengarna går inte till någon vinst utan det mesta går till räntor och amorteringar, sedan är det drift. Om vi skulle göra det här i form av bostadsrätter, vilket vi ibland har tänkt som en nödlösning, skulle det bli utgallrat. Redan från början är det flera som inte kommer att kunna vara med, och sedan kommer det alltid att vara marknaden som styr.
Hyra:
Därefter betalar hyresgästen en hyra varje månad precis som för vilken hyresrätt som helst. I radhuslängan i Gerlesborg kommer det att finnas ettor på 35 respektive 50 kvadratmeter, samt en lite större tvårummare. Hyran för en lägenhet på 50 kvadratmeter hamnar på runt 5 500 kronor.
– Den kanske kan bli något lägre men vi måste tänka på allt och avsätta pengar till underhåll och oväntade händelser, säger Lena Jarlöv.
Mycket ideellt arbete
Styrelsen för föreningen arbetar utan betalning och arkitekten som anlitats väntar med en stor del av betalningen tills byggnadsdirektiv kommit. Pengar har lånats upp av medlemmar och närstående till bland annat tomtköp, avstyckning, röjning av tomt och tillgänglighetskonsult.
– Det finns ett förslag på regeringens bord om igångsättningsbidrag för byggemenskaper på 300 000 kronor från nästa år. Det hade varit välkommet, säger Lena Jarlöv.
En annan kooperativ hyresrättsförening är på gång i Göteborg: Svanbo som är ett delprojekt inom Svandammen ecovillage. Svandammen är i sin tur ett kooperativt bygg- och boprojekt inriktat på gemenskap, livskvalitet och hållbar utveckling. 2012 bildades en ekonomisk förening för den blivande ekobyn. Nu har Svandammen ecovillage fått en markanvisning i Göteborgs stad, på Hisingsidan nära Nordre älv och gränsen mot Kungälv.
Källor: www.göteborg.omställning.net, www.ekocentrum.se, www.goteborg.framtidsveckan.net
